Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

utsikt

Den svenska pensionsåldern diskuteras mer och mer. Hur ska den finansieras? Det verkar som om enda alternativet är att höja pensionsåldern med hänvisning till att vi lever allt längre. Det resonemanget är lätt att förstå, men är det det enda sättet? Vad finns det för för- och nackdelar med det systemet och finns det andra alternativ?

Jag tror vi är många som närmar oss pensionsåldern som känner som jag. Att takten i arbetslivet är för hög om vi ska arbeta fram tills vi fyller 67 eller för all del 69 år. Om arbetslivet ska förlängas måste man också anpassa arbetsplatserna efter det, i så fall kan jag tycka det är OK, med viss tvekan. Tycker trots allt att det är absurt så länge arbetslösheten ser ut som den gör! Vad finns det för för- och nackdelar med att höja pensionsåldern? En nackdel med att människor som är trötta på arbetslivet och helst vill lämna det blir en propp för yngre förmågor som inget högre önskar än att få komma in i arbetslivet. Det finns hög arbetslöshet, ja högre än någonsin under min livstid, och det är de yngre som slås ut. Är det billigare för samhället att en massa unga människor ska försörjas av andra än att de gamla trötta gör det? 🙂 Man kan fundera över om vi äldre är oumbärliga på arbetsmarknaden medan de yngre är onödiga!?

Är det möjligt att finansiera pensionerna på ett annat sätt? Jag vet inte, är för dåligt insatt… Men det brukar alltid finnas mer än ett sätt att lösa ett problem, det är bara att finna dem.

Jag tycker att det låter som om fler än jag som är 60+ har börjat nedräkningen inför pensionslivet. Om jag inte slutar att arbeta helt när den dagen infinner sig, så har jag i alla fall tänkt dra ned på arbetet betydligt…. kanske arbeta litet för att det är roligt. Vad vet jag hur jag känner den dagen. Många är dessutom de människor som lämnar arbetslivet långt innan 65-årsdagen på grund av att de inte orkar längre, eller som inte är önskvärda längre av sin arbetsgivare.

Det handlar om pengar, helt enkelt, och hur pensioner ska finansieras. Och om äldre människor ska kunna leva under någorlunda drägliga ekonomiska förhållanden. Det finns massor av pensionärer som lever ett mycket gott liv, vet inte riktigt vad de ska lägga pengarna på. Sedan finns det många som inte har råd att unna sig speciellt mycket, eller inget alls utöver det allra nödvändigaste. När man snackar om pensioner och pensionärer så måste man använda sig av ett brett seende… och inte bara se till de friskaste och de med hög pension. Det är ingen enhetlig grupp, lika litet som småbarnsföräldrar är det. Hela spektrat från rik till fattig finns i grupperna.

Det finns massor med artiklar på nätet just nu som gäller hur och när pensionsåldern ska se ut, Aftonbladets krönika kan ni läsa här.

Kommentarer till: "Är vi äldre oumbärliga för arbetsmarknaden?" (6)

  1. Så rätt som du skrev i kommentaren hos mig, bor bra och trivs men ändå så fattas det något. Så vem vet,,rätt vad det är så dyker det bästa upp 🙂

    Valfrihet är det bästa…om man inte kan eller orkar fortsätta jobba så måste man ju få dra sig tillbaka för att kunna leva ett något så när liv även efter pensionsåldern. Jobben har ju slitit olika på oss och oftast är det så att lågavlönades kroppar har slitits mera fram till det är dags att gå hem.

    I år har jag lovat mig själv att ta tag i det orange kuvertet för att granska och läsa allt som står.

    Ha en bra dag!

    Kram

    • Hoppas du finner ditt boende som gör att du slår dig till ro… 🙂

      Ja, valfrihet är OK om det innebär anständigt liv (ekonomiskt) även för de som måste lämna tidigare. Jag misstänker att om det införs att vi får arbeta tills 69 år så försämras villkoren för de som går i pension vid 65 år. Idag tror jag vi är många som tänker 65 år som den gräns det är OK att gå med tanke på pensionssystemet, den gränsen tror jag automatiskt höjs till 67 år om den övre gränsen höjs. Hänger du med i min tanke?

  2. Tycker också att man ska kunna välja. Att kunna välja att jobba längre för att man tycker att det är roligt och inte för att man måste, för att få ihop till en skälig pension.
    Börjar fundera så smått hur jag vill ha det. Fyller ju sextio i höst.
    Som det känns nu, vill jag fortsätta att jobba efter sextiofem, men kanske helst som vikarie och slippa allt tråkigt dokumenterande. Och för att ha frihet att kunna lämna den trista svenska vintern då och då. Naturligtvis kan jag ändra mig, mest beroende på om jag får vara frisk eller inte….
    Tycker att gamla och unga skulle bilda arbetslag på ett annat sätt än idag. För visst har vi gamlingar en massa erfarenhet att delge, medan de unga har en massa idéer att pröva, kanske med hjälp av oss gamla.På så sätt kan man få in yngre på arbetsmarkanden under det att man slussar ut äldre. Inga billiga praktikplatser, utan hyfsad lön, även för de yngre.
    Läste krönikan från Aftonbladet. Låter inte klokt att inte få gå på toa… vad är det för slags jobb….och ibland är man ju faktiskt nödgad till besök på ”hemlighuset”. Förstår inte detta!

    • Som du vet så arbetar jag redan idag på egna villkor! Jag vill kunna bestämma när jag ska vara ledig, bl.a julhelgen. Som jag har det idag så är jag nöjd, men inte kommer jag arbeta i den omfattning som jag gör idag den dag jag tar ut pension. Livet består förhoppningsvis av annat än lönearbete… 🙂

  3. AnneMarie Engblom sa:

    Tror också att höjd pensionålder innebär försämringar för det stora flertalet!
    Det gäller att se upp…så vi ine blir lurade på konfekten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: