Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Vården på gott och ont

pippi6

När jag bor och lever på bortaplan ser jag mycket på TV, men än mer lyssnar jag på radion. Datorn är en underbar tingest som ger mig dessa möjligheter även när jag vistas i annat land.

Idag ramlade jag över ett radioprogram från Radio 4 Väst om och med en kvinna som heter Anne Murberger. Hon lever med bröstcancer och berättar i programmet om sin kamp mot sjukdomen, hur den påverkar henne och hennes omgivning. Ett intressant program i sig med en kvinna som verkar mycket stark, att både brottas med sin sjukdom och ställa upp i intervjuer för att ge allmänheten inblick i hur tufft livet kan vara. Allt detta strax efter en behandling som tar musten ur patienten vittnar om styrka, tycker jag.

Jag som arbetat inom vården, i olika funktioner, under drygt 20 år funderar vidare på det hon säger om att arga och ”besvärliga” personer får bättre vård än de tysta. Jag kan inte förneka att det är så, men visst är det bedrövligt! Vill du lyssna på programmet så finns det här.

Hon säger att hon som patient hela tiden måste ligga på, ringa och fråga om de har kollat upp det och det, alltså provsvar osv. Det känner jag inte igen, även om fel begås. Men inte att det är mer regel än undantag att patienten måste ligga på. Däremot kan nog ingen förneka att de tysta patienterna som bara finns där, tar emot vad de får och inte ifrågasätter, får sämre uppmärksamhet från vården. Hur cancersjukvården fungerar har jag inte någon kunskap om. Funderar dock på om det endast är de arga, ifrågasättande som erbjuds nya behandlingsmetoder osv!? Eller är det andra, medicinska kriterier som avgör det? Jag hoppas på det sistnämnda, förstås. Det som gladde mig i intervjun är att hon säger att det GÅR att påverka sin vård! Ja, så ska det förstås vara! Problemet är att inte alla har förmåga eller ork till det.

Hur som helst, det är bra med ilska, när den används i rätt sammanhang. Hur många sjuka orkar vara arga? Inte jag, jag blir den tysta som vill vara ifred, misstänker jag. I varje fall så fungerar jag så när det gäller banala sjukdomar som förkylningar med feber och annat vi alla drabbas av ibland.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: