
Det är sällan jag läser artiklar runt kungafamiljen eller om enskilda individer med kunglig börd, som det så vackert heter. Om jag finge bestämma skulle vi inte ha kungahus, tycker det är otidsenligt. Jag är helt enkelt inte tillräckligt intresserad – trodde jag.
När jag var ute och handlade häromdagen så fanns en bok som heter Madeleine litet varstans jag gick fram. När jag handlade mat på ICA Maxi fanns den även där – och där köpte jag den! Jag blev förvånad över mitt handlande och skrattade litet inombords med tanke på hur detta går emot allt vad jag trott om mig själv. Men när f-n blir gammal blir han religiös, eller hur är det man säger… 🙂 Nåväl, boken är skriven av Expressen-journalisten Johan T. Lindwall, han utger sig i alla fall för att vara Expressen-journalist.
Med handen på hjärtat så roade boken mig. I och med att jag inte följt med i det kungliga så överraskades jag kanske mer än de flesta skulle göra. Att Daniel Westling var ute i kylan så länge, det hade jag ingen aning om. Det var först när Victoria satte hårt mot hårt som han blev välkommen in i gänget – enligt boken, bäst att tillägga! Däremot var Jonas B, killen som Madeleine var förlovad med, älskad från första stund av kungen och Silvia. En kille som hamnade ute i kylan mellan förlovning och bröllop! Visste ni att denne Jonas B ska gifta sig i höst med en f.d bästis till Madeleine!???
Carl Philips Sofia är inte känslomässigt godkänd än, även om hon fått en ”liten plats” utåt i vissa kungliga sammanhang. Den tjejen har det säkert inte lätt, verkar inte vara riktigt god vän med någon inom den kungliga familjen, mer än med Carl Philip… frågan är om förhållandet ska hålla eller om de går skilda vägar innan de kommer till altaret!? Är det den kungliga glansen hon vill hamna i? Hade jag varit som hon så hade jag backat helt om inte Carl Philip är villig att bryta med familjen. Hur kul kan det vara att bli medlem i en familj där alla helst vill att hon ska försvinna ut i periferin!? Å andra sidan framställs hon som en person som är ute mer efter den kungliga glansen än kärleken. Hon påstås ha hotat sin kärlekspartner med att göra slut om han inte fixade så att hon fick delta och synas med de kungliga i något arrangemang där de kungliga syntes utåt!
Boken skildrar Madeleine som en rebellisk, självständig tjej som inte ens kungen kan ”hålla ordning på” alltid. Hon gör som hon vill, med andra ord Nåja, hon kom i äktenskapets famn till sist med en kille som kan koderna i ”de litet finare kretsarna” och kungen och Silvia föll direkt! Det är endast Madeleine som dras till partners som anses som fullt ut dugliga i kungahuset redan från första stund.
Boken var fokuserad på Madeleines liv och självklart framställs hon på ett positivt sätt. Just att hon inte köper rollen som prinsessa och underordnar sig i rollen tilltalar mig. Jag fick uppfattningen om att det är en skärpt och självständig tjej, som går egna vägar även om det inte passar omgivningen. Lättsårad, känslig och kanske den av kungabarnen som haft svårast med sin officiella roll. Inte så konstigt hon inte vill bo i ankdammen Stockholm där föräldrar och allmänhet har superkoll på henne. Dessutom ar den lilla ”finkrets” som hon umgås i inte är så stor, svårt att undvika vissa människor som hon inte vill ha något att göra med.
En riktig såpa…. Det är helt obegripligt för mig att det finns människor som vill leva på det här sättet, att granskas i alla möjliga sammanhang, inte ha mycket till privatliv.
Madeleine, Victoria och Silvia framställs som mycket sympatiska personer Kungen som en lynnig man både privat som mot media. Carl Philip framställs som en snäll och ”svag” person som låter kvinnan han är tillsammans med bestämma.
Det som störde mig mest i den här boken är faktiskt författarens sätt att presentera sig själv som en framåt och duktig kungajournalist. Han framhäver gång på gång sin kontakt rakt in de kungliga domänerna så han får förhandsinformation och därför kan vara på plats och vara den första som når ut till allmänheten med viktiga händelser inom de kungliga kretsarna. Dessutom så skriver han om att han ofta springer på de kungliga, Chris tar kontakt med honom och är så sympatisk och trevlig mot honom osv… Att författaren lyfter fram sig själv på ett så positivt sätt stör mig… Trevlig läsning för övrigt, jag känner mig väldigt uppdaterad nu… 😉