Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för juni, 2013

Minnen

malmö

Som den trogne läsaren av bloggen vet, så är jag en hängiven P1-lyssnare. Idag hade jag radion på för att lyssna på Kristian Gridlunds Sommar-program, ett mycket bra program. En kille, 29 år, som lever med svår cancer och han är väl medveten om att han kommer att lämna livet alldeles för tidigt. I stort sett tycker jag att årets Sommar-program har haft hög kvalitet. Jag har inte lyssnat på alla, men de flesta.

Direkt efter Sommar-programmet kom det ett program som hette ”Cykla i P1”, det väckte barndomsminnen hos mig. Det handlar om cyklingens utveckling i vårt land.. Hur den tog fart för folk i gemen under 1950-talet. En kvinna berättar om hur hon som ung cyklade iväg till dans i sin ungdom, hur hennes jämnåriga rullade håret, hur de gjorde sig fina. Cyklade iväg, de satt inte på kjolen utan den lät fladdra i vinden.

När jag lyssnade på denna kvinna så väcktes minnen från min barndom, när mamma tog mig på cykeln för att cykla iväg några mil för att hälsa på hennes mostrar eller fastrar. Vägen gick på grusvägar så det var kanske inte alldeles bekvämt, men på något sätt har minnet etsat sig fast hos mig…

Vad har du för ”första minnen” från cykeln? Är det från när du själv lärde dig cykla – eller något annat? Berätta gärna!

Så kan man också bli behandlad

hjo

Hur dålig får en arbetsgivare bli, innan de går mot sitt eget förfall och undergång? Ja, det funderar jag på i dagsläget.

Jag saknar omtanke om oss som tar konsultuppdrag från de bemanningsföretag jag testat. Det har jag accepterat, omtanke gäller inte i den branschen.

Däremot att bli lurad, få löften som aldrig uppfylls, ett sådant svek gör man endast en gång mot mig, sedan förpassas ett sådant företag ut i kylan. Det finns ingen anledning att gynna dem fler gånger, företagen står i kö för att fånga just mitt intresse… Gäller inte enbart mig, utan alla sjuksköterskor som arbetar som jag.

Ett företag som helt förbrukat mitt förtroende är det jag arbetade för när var i Harstad i våras. Det började dala riktigt ordentligt när jag upptäckte att de förfalskat det CV jag lämnat till dem och som de sedan presenterar mig för sina kunder. Jag hade redan tackat ja till att arbeta för dem hela sommaren i Tromsö, men det backade jag från. Jag ställde frågan till en företagets representanter varför de ändrat mitt CV. Fick som svar att det måste blivit ett datafel! Nu var felet inte av den art att jag trodde ett dyft på det. När jag frågade om han själv trodde på det så menade han att det kanske var en klantskalle som ändrat på det.

Hemresan var det mycket strul om, när och hur jag skulle komma hem. Till sist blev det flyg till Stockholm, hotellövernattning och tåg dagen efter till Jönköping. Flygbiljetten köpte bolaget åt mig, sedan skulle jag få ersättning för hotell- och tåg-kostnader. Av den kostnaden har jag fått ut cirka en tredjedel. Jag har påmint dem gång på gång, bett om respons. Igår ringde jag till konsulten och fick då till svar att jag kan inte få mer… så räknade han upp allt jag fått! Att jag var besvärligare i kontakten än andra, osv… Att jag inte var trevlig mot honom! (Nej, förbannade människor är i regel inte trevliga!) Gång på gång betonade han vad jag fått! Så lågt och simpelt… han vägrade kommentera att han brutit ett löfte, försökte lägga hela skulden på mig.

Till sist bad jag honom plocka bort mig från sina register och tackade för mig!

Jag klarar mig utan de 1.000 kronor det handlar om, de klarar sig utan mig också. Men det ger dem inget gott rykte.

Breivik

bloggb

Breivik klagar över brevcensuren han utsätts för, både av ut- som inkommande brev.

Var finns förståndet hos Anders Behring Breivik? Vad kan han, som beräknande och brutalt mördat så många ungdomar begära? Han har även gett massor med människor skräckfyllda minnen, dessutom gjort materiell skada för stora belopp i Oslos centrum. Tyvärr, verkar han inte ha förmåga att förstå den smärta han gett till många människor utan har mage att beklaga sig för att det är för hård brevcensur för honom i fängelset!

Han har en egen cell, han får vara mätt, hel och ren. Han får leva under begränsade förhållanden under resten av sitt liv… Javisst är det så, men det beror på att han helt enkelt har förverkat sin rätt att vara ute i samhället. Med den ideologi han har så kan han inte få vistas ute i samhället. Det vore att säga varsågod att döda fler som inte delar dina politiska åsikter. Han verkar tycka att det är helt OK att utrota varenda jävel som inte har samma ideologi som han själv har.

Jag tycker inte han har den minsta anledning att klaga över brevcensuren – den får han helt enkelt stå ut med! 😉

Sverige rullar igen

våffla1

Stadsbussarna i Jönköping har stått stilla några dagar. En fördel har varit att det är sommar, då kan de som har cykel använda den i högre utsträckning.

För egen del så sympatiserar jag med busschaufförernas krav och ställer mig bakom den. Bäst att tillägga att jag har en bil, så jag drabbas inte alls. Jag har använt mig av bilen även i de fall jag brukar använda mig av bussen, för det gör jag emellanåt.

I Jönköping har det inte varit chaufförerna som strejkat utan de som servar bussarna, underhåll, skötsel och tankning. Därför rullarna nog inte bussarna fullt ut förrän efter något dygn, misstänker jag. Men om jag inte hörde alldeles fel så var det en stadsbuss som rullade förbi för en liten stund sedan. Allt är frid och fröjd i Sverige igen… 😉

Månen

blomster

Natten tills idag var månen full. Verkligen full!

Den var där uppe på himlavalvet, klart väder så den lyste upp även de mörkaste junitimmarna under dygnet. Ingen kamera till hands, i natt ska jag ha kamera med så får jag se om det blir lika gynnsamma förhållanden det här dygnet.

Habo Däckservice

jattenvist

Under natten som gått har jag arbetat 10,75 tim. Efter ett sådant arbetspass så längtar man bara hem till sängen.

Solen sken, det såg ut att bli ännu en läcker dag. En dag som började med problem – punktering på ena bakdäcket på bilen. Drygt två mil hem, och jag är inte den praktiska kvinna som byter däck lätt som en plätt. Alla som kom hade bråttom till sina arbeten. Jag haffade en kille och frågade honom om det fanns någon bilverkstad eller däckfirma i samhället som hade öppet så dags. Klockan var cirka 07.30. Han gav mig ett telefonnummer och beklagade att han inte hade tid att hjälpa mig – han skulle till tandläkaren! Ja, inte ville jag byta med honom… jag stod i solen och det gick egentligen ingen nöd på mig.

Tacksam att ha fått ett telefonnummer, ringde, ingen svarade. Försökte ända tills en kille svarade och han kom och bytte hjul åt mig i ett nafs. Vid förfrågan vad han ville ha för den servicen fick jag till svar ”Det bjuder jag på”… Jag blev så paff att jag inte kom mig för att betala någonting utan tackade. Tänk att det finns sådana människor fortfarande i vårt samhälle som blir alltmer pengafixerat och vinstfixerat! Ett stort tack till HABO DÄCKSERVICE! Jag har aldrig varit med om en företagare med en sådan inställning!

Ett däck som är drygt ett halvt år och som inte rullat många mil ska inte uppföra sig så här. Med tanke på att det endast varit med under en Norge-resa och dessutom varit hemma tre månader i väntan på mig, alltså när jag tagit annan kommunikation till Norge så undrar jag vad som hänt.

Nelson Mandela

skog

Nelson Mandelas hälsotillstånd har försämrats berättar nyhetssändningarna.

Nelson Mandela står för mycket gott, men ingen människa är överlevare hur länge som helst. I nyhetsflödet hörde jag nyss att de i Syd-Afrika ber för honom och ber för att han snart ska kunna skrivas ut från sjukhuset. Jag trodde det var vi skandinaver som hade svårt att acceptera att vi människor inte är odödliga, men så fel jag har. Det verkar vara så litet varstans på vårt jordklot!

Helt sjukt, tycker jag. Mannen fyller snart 95 år om han får leva. Varför inte önska honom ett lugnt och rofyllt slut. Det gör jag! Det är han värd, att få somna in utan smärta och ångest.

Etikettmoln