Lambertz

Justitierådet – domare i högsta domstolen, en sådan person kan man väl förvänta sig att hen ska uppträda professionellt, i offentliga sammanhang i alla fall.

Jag reagerade mycket negativt på hans entré då han klargjorde att han var glad att han slapp att träffa Sture Bergwall! Oavsett hans känslor för nämnda person så är det inte proffsigt av en man i sådan maktställning att uttrycka sig på ett sådant sätt! Hela intervjun/diskussionen i TV-programmet häromkvällen kändes minst sagt märklig och osmaklig! Den handlar om en person som dömts för många mord och sedan efter flera år frikänts från samtliga. Att en domare i Högsta domstolen då helt öppet påstår att allt är fel, att alla andra har fel, att endast han har den rätta sanningen! I Sverige brukar vi vara noga med att säga att den som inte kan bevisas för ett brott ska anses oskyldig…

Som väntat har Lambertz uttalanden och ståndpunkt diskuterats livligt och kritiserats. Idag hörde jag även krav om hans avgång. Ja, frågan är om inte det här blir Lambertz platta fall.

Gustavs grabb

Jag har läst Leif Gustav Willy Perssons bok ”Gustavs grabb”. En bok som jag kallar för bladvändare, lättläst och intressant. Något som förvånade mig var den stora påverkan den så kallade Geijeraffären påverkade författaren, jag hade totalt glömt bort att GW Perssons namn var aktuellt i den röran.

För övrigt var det en bok med fokus på klassresan för Leif GW Persson, hans barndomsår i ett arbetarhem. Pappan, som var den lille grabben Leifs stora trygghet och förebild och en mamma som mest var frånvarande i sin mammaroll. Vi får följa Gustavs grabbs liv genom studier, hur han klättrar karriärmässigt och tjänar de stora pengarna. Vi får också följa honom i hans privatliv, äktenskap som ingicks och kraschade, och litet längre fram ännu ett äktenskap som gick samma öde till mötes. Han döljer inte sina problem i arbetsliv, missbruk och ångest eller ”svarta hålet” som kan kallar det.

Leif GW Persson bjuder läsaren på många vinklingar ur sitt liv. Lättläst, som sagt var och läsvärd!

Mig äger ingen

I höst har jag verkligen fyllt på mitt ”kulturhjärta”. Njutit av en del teatrar och sett en del filmer. Det blir inget sådant under perioderna jag vistas i Norge och då saknar jag den biten av mitt liv… För en bra sådan upplevelse ger mig så mycket.

Igår var jag och såg ”Mig äger ingen”. En bra film med bra skådespelare. Persbrandt var i sitt rätta element, han är bäst när han spelar roller där personen inte är så speciellt tilltalande. I den här filmen var han en kärleksfull och snäll pappa, men alkoholist med allt vad det kan föra med sig. Att flaskan var viktigare än dottern ibland… Mina tankar efter filmen handlade egentligen mer om alla barn som växer upp i en destruktiv hemmiljö än om själva filmen. Alltför många barn har det svårt under uppväxten. Syftet är kanske just detta…. Vad vet jag.

Filmen var bra, mycket bra skådespelare som spelade dottern, vet dock inte namnen på dem. Som sagt mycket bra skådespelarprestationer! Filmen tippas ta en del priser, tror jag sett att någon tror den får en guldbagge, ja, Persbrandt förstås. Mycket möjligt, tiden får utvisa om det blir så.

Så har jag börjat inse att det är mycket 60-tal nu! Tänk att vi ska bli så nostalgiska över tider som flytt… Igenkänningsfaktorn som får sitt till godo! I den här filmen finns det mycket 60-tal… 😉

Återträffen

Igår kväll var jag och såg Anna Odells film ”Återträffen”.

Ni har säkert alla hört talas om den. Hur Anna Odell mobbades under skoltiden, hur hon inte blev inbjuden till en återträff 20 år efter avslutad grundskola. Att hon gjorde en film om värsta scenariot om hur festen kunde ha blivit om hon varit med på festen och hur hon därefter samlar gamla klasskamrater i efterhand för att visa filmen.

Det är en stark film, filmen är väldigt skicklig gjord, blir aldrig gråtmild. Däremot plockar Odell fram litet om hur mobbaren fungerar och att hen inte har någon förklaring alls till sitt beteende.

Anna Odell är en stark kvinna, men hos henne, såväl som hos alla andra mobbade barn, så finns det minnen kvar i kroppen på henne. Det var säkert en ljuvlig hämnd för henne att göra den här filmen, utan att för den skull hänga ut någon allt för hårt! Hon gör det med en vänlighet och respekt för den andre. De gamla klasskamraterna tyckte säkerligen inte det var speciellt trevligt att titta på filmen…

Jag rekommenderar filmen starkt! Den får en stark fyra av fem möjliga poäng, ja kanske till och med fyra och en halv… 😉

Portugal jublar!

Idag jublar Portugal för vinsten i fotboll mot Sverige!

Sverige gav dem i alla fall en match, skakade t.om om dem ordentligt en kort stund. En rafflande och spännande match även för mig som väldigt sällan tittar på fotbollsmatcher!

En eloge även till Zlatan både för sitt spel, men framförallt för den proffsiga intervju han gav efter matchen. Inga undanflykter utan mer ett erkännande att Portugals lag var bättre än det svenska.

Hur har du det med högerregeln?

I Jönköping finns det gator där det är högerregeln som gäller, trots att det borde vara väjningsplikt. I alla fall om man tittar på bilförarna… Det är alltså inte många som respekterar högerregeln!

Vissa gator hade jag inte ens lagt märke till att det var högerregel som gällde förrän jag övningskörde med äldste sonen för flera år sedan. Men den kunskapen hade jag inte nytta av för just dessa båda gator förvandlades snabbt, lämna företräde infördes för ena riktningen. Men det finns fortfarande gator där de flesta jönköpingsbor kör som om högerregeln är något helt okänt…

Trots att jag vet att jag har företräde enligt reglerna saktar jag oftast ned eller stannar om jag inte ser att de som kommer från vänster verkligen tänker släppa fram mig, och det är inte speciellt många. Inte ens yrkesförarna….

Sedan finns det en gata där folk inte ser lämna företrädesplikt utan kör som om det är det mest självklara att de ska köra först. Det är förstås förenat med fara, men jag har lärt mig att se upp då jag ofta kommer från riktningen där jag enligt reglerna har företräde… vet numer att det inte alls är självklart att företrädet är mitt… 🙂

Hur har du det med högerregeln?

Grannflickan

När jag besökte Falbygdens Ost för ett par veckor sedan köpte jag en deckare av debutanten Ann Olerot.

Huvudpersonen Sandra arbetar på Falköpings sjukhus och när hon kommer hem efter ett kvällspass så står hennes hem i lågor. Senare visar det sig att både hennes man och hennes snart femårige son har blivit lågornas rov. Vid brandutredningen så står det klart att hennes make hade blivit mördad innan huset sattes i brand.

Från bokens baksidestext kan man läsa: ”Ett par dagar senare blir Sandra överfallen och polisen inser att det finns ett hot mot henne. Julian Eriksson och hans Falköpingskollegor jobbar febrilt med att lösa fallet. Samtidigt sker mord som kan ha samband med branden. Snart får de flera misstänkta personer som på något sätt är kopplade till huset före branden och husets förra ägare Ulla och Tore.”

Bakom en gardin i grannhuset, står en liten flicka på andra våning, som längtar efter att komma bort från verkligheten. Vet hon något som Julian och hans kollegor inte vet?

Baksidestexten lovar mer än bokens innehåll levererar. Grannflickan är en lättläst bok som fängslade mig, samtidigt så saknar jag något som jag inte riktigt kan sätta ord på. Men är man debutant så ska man kanske inte leverera ett alltför perfekt alster, då kan förväntningarna på nästa bok bli allför stora… 😉

Grannflickan får betyg 3 av 5 möjliga av mig.