Klippning

Att klippa mig utomlands är ingen hit för mig. Hittar helt enkelt inte kunniga frisörer… eller kan det bero på att jag förklarar alldeles för dåligt!?

I Peru var jag och klippte mig, tog första bästa jag hittade. Det blev inte vackert… det visade sig att det kostade endast 10:- SEK! För det priset kunde jag kanske inte begära mer… 🙂 I efterhand funderade jag på om hon var utbildad frisör! Fick kanske skylla mig själv, den gången.

I förrgår klippte jag mig i Oslo, det blev något bättre än i Peru, men inte tusan var det så här jag försökte förklara att jag ville ha det. Det verkar som om frissan lyssnade, men gjorde som hon själv tyckte var smidigast… Inte vet jag. I fortsättningen ska jag försöka fortsätta med att klippa mig på hemmaplan. Då är de rädd om mig som kund och en bra kommunikation leder till en nöjd kund!

Tur jag inte är så ”noga” på det… är inte så flärdaktig. Tycker, men bryr mig faktiskt inte så mycket. Livet är så mycket mer än utseende… 😉

Skattekort

Igår skulle jag gå till Skatteetaten för att skaffa mig årets skattekort. Nytt skattekort ska det vara varje år! Skaffar man inte det så drar arbetsgivaren 50 % skatt på lönen. Nu är det gjort, men det tog mer energi än de tidigare åren.

Jag gjorde som jag brukar. Söker på nätet och finner en adress till Skatteetaten i Oslo. Jag vandrar iväg, långt bort… vandrar och vandrar, när jag kommer fram ser jag ingen skylt. Frågar en vänlig dam som pekande visar vilken gång jag ska gå in i. Låst, byggnadsarbete. Går in på NAV som ligger strax intill och får där veta att Skatteetaten flyttade in till centrum för några år sedan! Suck, stön… vad tusan kan de inte ändra på nätet…

Nåja, irriterad blev jag och för att få litet vila smet jag in i en frisersalong och passade på att klippa håret. Jag har kommit underfund med att det blir alldeles för bångstyrigt och långt innan jag kommer hem till Sverige igen. Nåja, efter det så vandrade jag sakta tillbaka mot centrum och då var Skatteetaten stängd, förstås. Det mesta stängs kl 15.00 i Norge. Nåja, inte affärer i alla fall.

Idag ett nytt försök. Tänk så nära det låg… Jag som skaffat nytt pass, inte enbart för detta, men det som fick iväg mig. Jag behövde inte visa någonting, varken pass, eller bekräftelse på anställningskontrakt så det gick riktigt smidigt. De ser i sin dator att jag varit här flera år och tycker väl inte att jag är så mycket att kolla upp längre. Har ju skött mig både på arbetsplatserna som skattemässigt. Den här kvinnan som servade mig idag var t.o.m så hygglig så hon påtalade att jag måste se till att ansöka om avdrag för fördyrade levnadsomkostnader i deklarationen. Jo det vet jag nu, men ingen som upplyste mig när jag var ny i landet. Kanske många som missar och att de därför berättar. Hur som helst, ett snabbt och trevligt besök!

Dålig kondition

När jag kom till Oslo den 9 januari var trottoarer och marken torr och fin, ingen snö. Redan dagen efter fick vi snö och sedan dess har det snöat litet, litet mest varje dag. I natt började det snöa ordentligt och jag fick pulsa hem i ganska mycket nysnö. Jobbigt och jag upptäckte att jag har väldigt dålig kondition. Fast det visste jag egentligen redan tidigare!

Livet rullar på, i morgon ledig och ska träffa en väninna som ska övernatta i Oslo en natt innan hon far vidare för en arbetsperiod på västkusten i Norge. Det ska bli kul!

För övrigt handlar livet om sova – äta – jobba! Men vad gör det, den här tiden på året är jag inte så förtjust i… jag är ingen vintermänniska… så jag kan lika gärna sova – äta – jobba för att vara mer ledig en annan tid på året.

Tur man inte har relation med en psykolog

Jag sitter och tittar/lyssnar till en psykologs samtal med Jonas Sjöstedt. Nyfiken på en partiledare tror jag programmet heter. Jag tycker intervjuaren som är psykolog analyserar sönder allt han säger. ”Varför tror du att du tänkte så” och ”vad menar du med trygghet” och ”drivkraft är”… osv. Låt folk få svara på frågorna, berätta om sitt liv på sitt sätt.

Så tänker jag, hur tänker du? Har du sett programmet?

Jag skulle bli vansinnig om jag hade en sådan person andra sidan köksbordet som ifrågasätter allt jag säger! 😉 Som väl är så väljer man sitt sällskap… 😉

Jag är intresserad av människor och jag är intresserad av politik. Min tanke är att jag vill se alla partiledarna i den här serien, frågan är om jag ska orka det med den intervjuaren. Ett försök är det värt i alla fall. 😉

—

PS! Nu har jag sett hela programmet och tycker nog att intervjuaren skärpte till sig och ställde frågor som förde samtalet framåt istället för att analysera sönder allt som sas. Alltså backar jag litet i min kritik… 😉

Kåkstäder i Stockholm

Att det finns kåkstäder i Stockholm hade jag ingen aning om. Det är ovärdigt vårt land…

Att vi har fattiga länder i vår närhet, jo, det visste jag förstås. Jag hade helt klart för mig att när vi gick in i EU-gemenskapen så öppnades våra gränser för andra EU-medborgare. Det talades så vackert om att vi skulle kunna resa utan att visa pass inom EU, att vi skulle kunna arbeta och studera utan några knepiga insatser från vår sida. Det lät bra.

De negativa aspekterna funderades inte så mycket över, i vart fall inte högt. Alltså hur vårt land skulle rusta sig för att ta emot folk från fattiga EU-länder som söker sig till de mer välbärgade länderna inom unionen. Egentligen är detta en självklar utveckling, eller hur?

Vi ska förstås inte förbjuda tiggeri eller att fattiga människor kommer hit… men hur ska vi som välfärdsstat kunna motverka att kåkstäder växer upp!? För visst är det en social katastrof vi ser i dessa ”samhällen”.

Ovanstående fråga skulle jag gärna ställa till politiker från alla läger! Jag börjar med att kasta ut frågan här på bloggen och hoppas att några kloka människor ska uttala sig… Välkommen med din kommentar… 😉

Feminism med mera

Varför så dåligt med inlägg här, kanske någon undrar.

Jag har som bekant förflyttat mig till Oslo och det tar på krafterna. Kommit igång och arbetar en hel del, nu har jag varit ledig ett par dagar, då har jag kurerat min förkylning. Kan inte riktigt själv förstå att jag kan sova så mycket som jag gör.

Jag har tillgång till TV1 och såg ”Fittstim – min kamp” igår kväll. Kvinnokampen tycker jag är att få lika villkor som männen, lika stort inflytande i beslutande församlingar, att löneklyftorna utjämnas, att även kvinnor får en dräglig ekonomisk tillvaro som pensionärer, att våld mot kvinnor motarbetas till varje pris osv. Det kallar jag för feminism och det är något som de flesta i vårt samhälle kan ställa upp på – tror jag.

Precis som inom alla andra rörelser så finns det olika åsikter inom feminismen. Att springa runt med bar överkropp och visa brösten – det har inget med feminism att göra. Vad har det för budskap! Vad vinner kvinnorna på det?

Belinda Olsson har redan kritiserats en hel del för programmet, jag tycker det var bra. Dessutom tror jag är en väckarklocka, få oss att tänka till vad kvinnokampen handlar om. Det har varit väldigt tyst om jämställdheten i samhället och siffror visar nu att löneklyftorna har tendens att öka igen. Det är sådant vi måste motarbeta!

Vintrigt Oslo

Idag vaknade jag upp till vintrigt Oslo. Undrar hur länge den här snön stannar. Redan halt utanför boendet… Isdobbarna har jag med mig så de sätts på i morgon innan promenaden till arbetet, om inte utomhusläget förändrats innan dess.

Jag skulle ha dagpasset idag, start 07.30. Var på plats i god tid, men ingen öppnade. Arbetsgivaren har för få nycklar till lokalerna, så vi har inte fått kvittera ut några än. Jag bankade, ringde på telnr till personalen, till den tel jag skulle ha under arbetstid. I stort sett det enda tel.nr jag noterat hittills. Den skulle alltid vara bemannad så det skulle räcka tills jag fått mer utförlig information – trodde jag. Problemet var att nattpersonalen från samma bemanningsbyrå som jag hade behagat att gå hem tidigare! Det började gå upp för mig när hen inte ens kom ut när hens arbetstid var slut! Jag talade in ett meddelande på telsvararen att jag gick hem för jag frös men att jag fanns tillgänglig för hela arbetspasset om de behövde mig!

För cirka 30 min ringde nattpersonalen mig och ville förklara sig. Hen tyckte det var onödigt jag kontaktat bemanningsföretaget! Jag skulle pratat med hen först! En personal som förmodligen är van att omgivningen skyddar hen… Men har man dålig arbetsmoral så får man stå för det, tycker jag. Dessutom ville jag göra allt för att komma in på arbetsplatsen, jag kommer att kräva att få ut lön, inte alls säkert jag får det…. I den här branschen behandlas vi inte alltid väl! Inte ens bemanningsbyrån har dygnsjour, så ingen svarade där heller! Ingen hjälp att få någonstans…

I Sverige har allt lunkat på, det lilla jag arbetat, inga större överraskningar. Hinner inte mer än tillbaka till Oslo förrän adrenalinet rinner till… 😉 Puh!

Träff med liten knarkvovve

Det är spännande att vara ute på resande fot. Igår reste jag till Oslo med buss via Göteborg.

Vid många inresor i Norge har jag tänkt att det är lätt att ta sig in i det landet för EU-medborgare. Endast en gång tidigare har jag fastnat i tullen eller sett folk där över huvud taget. Men igår åkte bussen rakt in i ett slutet rum. Där fick vi vackert sitta och vänta en stund innan tullpersonal kom. Hörde dem snacka utanför bussen en god stund tills något började rassla runt på golvet. En liten knarkvovve sniffade sig fram bland oss passagerare. Först en runda på egen hand. Sedan tydligt dirigerad av sin ledare, i och för sig visste vovven vad som skulle göras, men missade den att sniffa på något, t.ex min ryggsäck så kom ledarens hand fram och visade… sniff, sniff, inget intressant! Inget intressant någonstans i bussen! Det förvånade mig att bagaget uppe i hyllorna över sätet behövde det inte sniffas på!!! Vi fick grönt ljus och kunde resa vidare ganska snart.

Först var det dock legitimationskontroll. De frågade inte mig vart jag skulle i Norge eller vad jag skulle göra där. Däremot hörde jag att de ställde frågan till två invandrade passagerare, en afrikan och en annan mörk, kanske från mellanöstern. Det är sådant som gör att förmodligen är litet jobbet att ha ett avvikande utseende. Mitt splitter nya pass jag hämtade ut dagen innan avresan hit kommenterade han endast med fint! Ja, nu tyckte jag inte att det är så fint, foton som tas hos polisen…. konstigt att man ser väldigt suspekt ut där… Det var roligare att titta på passet förr när man gick till en fotograf, men skit samma, inte så ofta passet beskådas!

Hur viktiga är bröllopsdagar?

Hur viktiga är bröllopsdagar att minnas och firas?

Jag tror flertalet av kvinnor tycker att det är viktigt att uppmärksamma, göra något extra varje år på det datum man gift sig, eller flyttat ihop för samboförhållanden osv. Tänker män likadant? Många gör det, tror jag, men vanligare att män inte tycker det är så viktigt.

Att fira bröllopsdagar är att visa varandra uppskattning, men kan man inte visa varandra uppskattning på annat sätt? Som klassas lika högt!? Då menar jag att man dukar fint, äter extra gott någon gång bara för att det känns rätt, köper en present till den andre osv. Måste det vara på bröllopsdagen?

Min privata åsikt är inte typiskt kvinnlig. Under min tid som sambo så var min sambo inte ett dugg road av att komma ihåg dagen för inflyttningen, i vart fall inte på det sätt att det skulle firas. Däremot var han duktig på att köpa ”bra” presenter som passade den som skulle få den. Jag hade kunnat tänka mig att fira det datumet, men när jag inte fick gensvar från honom la jag ned det projektet. Varför lägga energi på något som inte ger något tillbaka, mer än kanske sårad stolthet? I ett förhållande formas man efter varandra, men att göra om den andre det lyckas man inte med. Den inställningen hade jag nog redan innan vi flyttade tillsammans och det har jag idag också, även om jag skulle vilja förändra folk ibland… 🙂

Vad tycker du bloggläsare, man som kvinna, om firandet av bröllopsdagar från år ett tills den dag du sluter dina ögon – om förhållandet håller? Jag har läst om något par som firade sin dag de gick isär! Så många spruckna förhållandet det finns i vårt land så skulle vi kunna ha många ”firardagar”… 😉

Förkylning

Längtar

Är halva Sverige förkylda så här i början av detta nya år!?

Igår var jag bortbjuden. Hade meddelat värdarna, son och sonhustru, att jag var förkyld, ville de riskera att jag smittade? Helt OK, tyckte de, då de själva var förkylda. När jag var på plats fanns några andra gäster också där och säkert mer än halva sällskapet var förkylda. Vi åt supergott, en fisksoppa som smakade gudomligt efter all julmat… 😉

Idag är en ny dag med nya snörvlingar och nya hostningar… 😉