Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för juni, 2014

Kalmar-helg

kalmarsamtalare2

I helgen har jag varit på kompisträff i Kalmar. Vi är ett gäng som varje sommar sedan 2001 träffas någonstans i Sverige . Däremellan konverserar vi mest via mail, mailinglista med andra ord. Medlemmar har kommit och gått. I år hade vi två nya medlemmar med, jättekul. Det märks att vi blivit äldre, väldigt mycket åldrande senaste året om man ska bedöma efter hur dags folk drog sig tillbaka för sängläge i fredags kväll. Många av oss hade förstås flera timmars resande i ryggen, men det brukar vi ha. Vi kommer från olika platser i landet. Tyvärr har aldrig samtliga medlemmar i mailinglistan kunnat delta något år.. men alla har varit med någon gång i alla fall.

Under lördagen var vi på en guidad visning på Kalmar slott. Intressant och mycket trevligt! Bra guide! På kvällen var vi på restaurang Zorba och åt gott, ingen klagade på maten… jag klagade på att jag inte fick i mig så mycket som jag ville. Jag åt ju redan vid 11.30 just med tanke på att jag skulle orka äta och smaka på det mesta i buffén, men jag fick ge upp den tanken. Jag njöt av det jag fick i mig. Sedan blev det nog mest stön och pustande från mig… 😉 Eftersnack på vandrarhemmet, 10 personer i mitt enkelrum – men finns det hjärterum så finns det stjärterum heter det ju!

laxsallad

Tur med vädret hade vi också. Under fredagen regnade det en del, men det klarnade upp framåt kvällen. Under gårdagen hade vi uppehåll hela dagen och idag solsken. Igår gick jag på geocachingrunda tillsammans med en annan geocachare medan en del andra gav sig ut på shopping- och fikarunda. Jag tyckte mitt nöje blev både billigare och mer tillfredsställande för mig. Ska sanningen fram så gillar jag inte att gå i affärer, om jag inte ska handla något. Igår hade jag ingen lust eller behov av att handla… 😉 Däremot så finns behov av mat alla dagar, så jag  hann äta en god laxsallad innan vi samlades utanför slottet för att kunna gå in som grupp.

Idag loggade jag två cacher innan jag körde hemåt.  Lätta skulle de vara enligt graderingen på sidan. Den första av cacherna jag kom till var jag några cm för kort för att klara. Jag tittade mig omkring, fann inget som kunde hjälpa mig till en början. Men när jag utvidgade sökområdet fann jag något som passade mig perfekt att stiga upp på. Vips var den cachen loggad! Sedan till nästa… lätt skulle även den vara… Nog har den behov av att graderas upp litet i svårighetsgrad, tycker jag. Jag kunde inte se den, hur jag än glanade runt… Till sist lyckades jag treva fram den. Det visade sig att den inte var så lätt att logga i alla fall. Jag tror det tog lika lång tid att få fram loggremsan som det tog för mig att finna den. Sammanlagt tog det nog närmare 45 minuter… Men till sist fick jag fram remsan och kunde signera.

Det stämmer nog som en av kompisarna sa; ”Mia, det vore inte du om du inte tog någon cache på vägen hem. 🙂 ” Gjorde ett stopp på hemvägen, men det vill jag gärna berätta om i ett separat inlägg när mer energi runnit till igen! Egentligen gjorde jag två stopp, jag åt en gång också…. 😉

En riktigt bra helg blev det. Nästa år blir det förmodligen träff i Stockholm! Är det någon läsare här som blir intresserad av att hänga med så får ni höra av er till mig. Antingen via bloggen eller via mail!

Hoppas ni bloggläsare har haft en lika fin helg som jag… Nu är det snart dags att ta itu med en ny vecka igen.

Kvinnors klädsel

drammen

En del svenskar förfasar sig över muslimska kvinnors klädsel. Det framkommer i olika diskussioner runt muslimska kvinnors kläder att de underkastar sig sina mäns viljor.

Tittar vi på vår egen syn på hur svenska / europeiska kvinnor klär sig så kanske det finns en del att kommentera, även här!?

Det är modedesigner i Frankrike som styr vad vi ska ha på oss, att modet hela tiden växlar. Modedesignerna är i regel män! Så har det varit under så lång tid jag kan minnas. Varför låter vi oss underkasta oss några fåtal modedesigners åsikter?

Jag tittade en stund på TV-sändningen från dopet av Maddes och Chris dotter i helgen. Noterade och fick avsmak för alla kommentarer och betygsättningar av kvinnornas klädsel, hörde inte ett ord om männens klädsel! När jag sedan bara någon dag senare läser lokaltidningen om någon studentbal där bild efter bild visar olika par, namn på mannen och kvinnan + kommentarer om kvinnans klädsel! Inte ett ord om mannens kläder! Vill man så kan man ironiskt tolka det som att mannen är osynlig… 😉

Varför hela tiden denna fokusering på vad kvinnor har på sig? Under årens lopp har det förfasats över att kvinnor har för korta kjolar, för djup urringning eller vad det nu kan vara. Ibland ”bara” att kläderna inte passar personen! Tänker främst på de kungliga… eller politiker på nobelfestligheter… då finns det kvinnor som får sina kläder fullständigt ratade. Hur jag än tänker efter så händer detta inte män… Hjälp mig att minnas någon man som blivit dissad i media för sin klädsel skull!!! Det är inte ett dugg konstigt att småflickor är modemedvetna till tusen, de efterapar förstås vuxenvärlden!

Så till muslimska kvinnors klädsel. Många påstår att det är de muslimska männen som tvingar sina kvinnor till att gå i den långa klädsel en del bär. Minns inte vad de heter… Hur vet vi det? Det kan väl vara så att muslimska kvinnor är så indoktrinerade av sin kultur att de själva vill ha dessa kläder. Precis som vi västerländska kvinnor är så indoktrinerade av våra modeskapare som styr vad vi väljer för sorts kläder?

Det är mycket lättare att veta hur ”andra” ska göra, utan att kritiskt fundera över vad som sker i vårt eget samhälle. Är vi verkligen så självständiga i vårt val av klädsel som vi tror oss vara?

Träning och teater

kristiansund16

Idag har vi haft ännu en superfin sommardag. Bara att njuta.

Två saker har gjort dagen extra bra…. jag har köpt ett träningskort för 10 ggr, längesedan jag var på gym. Har varit hemma så litet så det har inte varit lönt. När jag varit hemma längre perioder har det inte blivit av. Började med ett ”lätt” pass… Ville ju inte chockera kroppen riktigt… Den hängde med förvånansvärt bra… 😉

Den andra grejen var att jag och min närmaste granne var på teater, Vulcanteatern härifrån Jönköping/Mullsjö och såg föreställningen Hedebyborna. Riktigt bra… betydligt bättre än jag väntat. Nu för tiden har man sett så mycket på TV, olika teatrar, konserter osv… skäms nästan över hur kräsen jag är. Men det här var betydligt bättre än jag väntat. En del superduktiga skådisar… till att vara amatörer… tycker jag…

Gott att vara på hemmaplan och kunna njuta av tillvaron igen… 😉

Automatfotografering

liljeholmsparken

Att fotografera mig i automat har jag aldrig gillat. Gjorde det för många, många år sedan och resultatet blev långt ifrån bra.

Mitt körkort går snart ut, måste förnyas. Jag valde mellan att gå till fotograf eller till Trafikverket här i Jönköping. Jag tyckte att det senaste alternativet lät smidigt, fotot går direkt till Transportstyrelsen som utfärdar nytt körkort – tror det är så i alla fall. När jag kom till Trafikverket så visade det sig att jag skulle fixa fotograferingen på egen hand.

Upptäckte att kameran inte tog kort när jag trodde, på de första 4-5 fotona så var jag på väg att ta på mig glasögonen igen, för glasögonen får man ju inte ha på sig vid sådan  här fotografering. Många foton visade mig precis när jag skulle sätta på mig glasögonen och trodde då förstås att allt var klart. Till sist stod jag kvar så länge så jag såg bilden suddigt på mig själv utan glasögon. Då som först vågade jag ta på mig glasögonen… Godkänt! Körkort gäller under 10 år… Undrar hur jag gör om 10 år… Är jag frisk? Lever jag? Struntar jag i att förnya körkortet då… Eller anser jag mig som en pålitlig bilförare om 10 år och förnyar det? Så har jag aldrig tänkt tidigare… men alla andra gånger har jag förstås varit några år yngre än vad jag är idag… 😉

Gott när sådana här småsaker är klara… Det är sådant jag gärna skjuter på in i det sista… Skulle jag inte hinna få körkortet innan mitt nuvarande går ut så ska jag ha passet med mig, giltig legitimation är det som gäller. OK, bra att jag inte får körförbud i alla fall.. 😉

Det här blev mitt 100:e inlägg i #blogg100, litet strul har det varit, några få dagar har jag inte fått iväg inlägg, men tagit igen det på att andra dagar har jag sänt två stycken… M.a.o går jag i ”mål” just det här datumet som var tänkt från början… 😉

blogg100    Nr 100/100

Vilken underbar dag

barn o barnbarn

Sol, varmt, sommar, fräsch grönska – mer kan man inte begära.

Mina söner, sonhustru och barnbarn kom till mig några timmar, vi åt, småpratade, hade trevligt… glass förstås o kaffe… och så en promenad till en park i närheten med ankor. De verkade loja av värmen… inte många som visade sig… de som brukar komma springande när de tror att det vankas mat. Bröd hade vi med oss, bjöd ut… ingen kom… ett ank-par som låg o sov bligade litet, men brydde sig inte om brödet. Nåja… vi förflyttade oss… och fann några ankor som ville ha mat… Ryktet spred sig och många ankor kom och ville dela på det goda. Vincent, 2 år, sa varje gång innan han kastade bröd… ”Anka” och så kastade han… så att alla skulle förstå vem som skulle ha det… kanske… 😉

mamma, pappa, barn

Liten kille börjar bli trött

Ljuvlig park, ljuvlig promenad hem utmed rhododendronhäck. Ljuvliga söner, sonhustru och finfint litet barnbarn som jag hoppas få träffa många gånger i sommar när jag är på hemmaplan… 😉 Är jag part i målet… nåja.. så är det förstås… men i mina ögon är de ljuvliga, allesammans…

blogg100    Nr 99/100

Slutet gott – allting gott

rhododendron

Vinet Mia som Kerstin från Västerås förärade mig börjar snart bli en följetong. Så är det naturligtvis inte, men känslan finns hos mig. Jag har funderat både en och två rundor hur jag ska få provsmaka vinet utan att få alltför mycket kork i det.

Nåja, nu är det löst – det löste sig helt av sig själv. Jag är glad att det inte hände i bilen kommande helg… 😉 Då är risken att jag hade trott det  blivit explosion av däcket samtidigt som jag fått mig en rejäl dusch av vinet… 😉

Idag skulle mina ungdomar komma på middag till mig. Jag kokade färskpotatis, hade börjat skiva korv, det skulle bli korv stroganoff… enkel husmanskost… det skulle väl passa junior-killen, tyckte jag. Jag hade vänt mig bort från spisen… tror jag var på väg till kylskåpet då det small riktigt ordentligt högt. Vad var det? var min första tanke, spisen som exploderade, eller kanske grytan… i samma stund vände jag mig om med bävande hjärta och hann få se något som flög i luften. Grytan och spisen var i alla fall på plats…. när jag upptäckte att Mia-vinet sköljde ur flaskan… 😉

Haha… vilken tur att inte lilla barnbarnet kommit, han skulle nog blivit rädd av smällande flaska och flygande kork! Flaskan hade stått nära spisen och ångan från potatisgrytan var riktad mot flaskan utan att jag tänkt på det… Av värmen, förmodar jag, så flög korken ur med dunder och brak. Inte var jag sugen på mousserande vin så dags… frågade sonhustrun, den enda som inte körde bil av gästerna om man bortser från omyndiga personer… Hon avböjde… jag förstår henne… det var ju ingen passande dryck till korv stroganoff.

Så enkelt var det alltså att öppna flaskan, helt utan ansträngning! Slutet gott – allting gott! 😉

Ikväll har jag provsmakat det, helt OK för att vara mousserande… och så har jag lärt mig hur man öppnar sådana flaskor… 😉

 

blogg100    Nr 98/100

Skådevin

vin mia

Som jag berättat tidigare blev jag sugen på ett glas rött för ett par kvällar sedan.

Rött fanns inte hemma, men väl en flaska Mia-vin som jag fick av min goda vän Kerstin i Västerås. Tanken blev att jag smakar väl det i stället. Inte var det en vanlig kork, först papper som var lätt att få bort, sedan ståltråd som var ganska lätt att få bort… Sedan en kork av litet annorlunda format än jag är van vid  – men vadå… jag har en bra korkskruv! Det fixar jag väl, trodde jag.

Korken är väldigt mystisk, stenhård inuti. Horisontellt var det ingen större konst att få av den, men att få ned korkskruven i korken var inte så lätt. Hur jag än trixade och försökte lyckades jag inte. Flaskan fick bli skådevin….

vin slutresultat

Nu har jag en flaska vin jag inte kan öppna…. jag tar den med till en vänskapsträff där ovan nämnda Kerstin deltar… + ganska många till. Vi får slå våra huvuden ihop för att försöka få upp korken. I värsta fall får vi trycka ned den, men det gillar jag inte… Det var väl tusan att det ska vara så svårt att få provsmaka ”mitt eget vin”… 😉

Kul med Mia-vin som Mia inte kan öppna. Vad sänder det för signaler!? Att jag ska låta bli vin kanske… 😉

Till sist önskar jag er alla en riktigt fin pingsthelg, med eller utan vin. För mig blir det utan, för jag har inte lagt energi på att besöka butiken där sådant säljs sedan förra besöket… Väntar tills nästa vecka… 😉

blogg100    Nr 97/100

Etikettmoln