Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Livet, vänner och ensamhet

livet

Jag har en bloggkompis som skriver på ett sådant sätt så det ger mig idéer om egna blogginlägg. Kul!

Louise i ”Mitt tankerum” är en av dem, hon har gett mig idén 0m dagens inlägg… 😉

Under barndomen bodde vi på landsbygden och jag lekte mest med pojkar då det endast fanns småkillar i byn jag bodde, förutom jag själv då. När jag började skolan så fick jag en bästis, Anita. Vi bodde 5-6 km från varandra och vi cyklade till varandra ibland för att leka, men långt ifrån dagligen. Sedan flyttade min familj cirka 5 mil därifrån. I min ”nya by” fick jag en ny bästis, Ulla, och vi umgicks dagligen under många, många år. När vi var i 20-årsåldern flyttade hon till Tyskland för arbete, så modig var inte jag, och vi kom ifrån varandra mer och mer. Idag bor hon med sin familj sedan många år i Sverige igen, vi har inte återupptagit kontakten på riktigt. Vi har setts någon gång, men inte så mycket mer.

Så kom vuxenlivet, för mig, precis som för alla andra. Mitt vuxenliv innehöll, familj, heltidsarbete – med andra ord en massa saker som skulle göras varje dag… helgdag, såväl som vardag. Då hade jag inte så mycket tid för socialt umgänge med andra, det jag hade var nog familjevis med andra, om jag minns rätt. Jag separerade från sambon när jag var 52 år och då var det endast yngste sonen som var hemmaboende och han följde med mig i ”bodelningen”. Men han var snart utflyttad och jag började se mig om efter vänner att umgås med igen. Några ”gamla vänner” från ungdomsåren har jag fångat upp, andra har jag träffat via gemensamma intressen eller från arbetslivet, som jag börjat umgås med.

Idag tycker jag att jag har ett umgänge som passar mig. Har vänner jag trivs tillsammans med. Har t.o.m en ny bästis som jag känner absolut förtroende för, vi kan dela både sorg och glädje och veta att det stannar hos henne. Det är viktigt! Det jag berättar för vänner är nämligen inte säkert att jag vill att andra människor ska veta. Jag har en ganska hög integritet. Jag delar gärna med mig av mitt liv till en viss gräns, men sedan vill jag ha mitt privatliv ifred, jag vill inte att ”alla” ska veta var jag befinner mig eller vad jag gör, hur jag lever….

Hur har det varit för dig? Har du några ”hållbara vänner”. Goda vänner är guld värda, ytliga bekanta kan skina upp dagen för tillfället, men när det väl gäller så är det de där riktigt goda och pålitliga vännerna som räknas… Så tycker jag, i alla fall.

 

 

Kommentarer till: "Livet, vänner och ensamhet" (26)

  1. Det är nog så för många som du beskriver det. Barndomsvänner flyttar man oftast ifrån och då är det svårt att hålla kontakten. I vuxen ålder hittad jag två riktigt goda vänner som jag hade mycket kul tillsammans med. Tyvärr finns inte någon av dem kvar längre och det är en stor sorg. Jag känner inte lika mycket för att leta efter en ny väninna nu. Kram

    • Har man ingen partner tror jag det är ännu viktigare att man har riktigt goda vänner den dag man blir pensionär. Annars är det lätt att hamna i ensamhet, tror jag. Även om man har en partner så är goda vänner något som tillför livet mycket gott… Eller hur!?

      Tråkigt att du förlorat båda dina goda väninnor. Är det döden som ”tagit” dem?

      • Båda dog av cancer med kort mellanrum. Det är svårare att hitta ”riktiga” vänner ju äldre man blir, tycker jag. Nu är jag ju inte ensam och då kanske man inte letar lika mycket efter vänner.

      • Så tråkigt att förlora två nära vänner i så unga år. Jo, det är nog svårare att hitta goda vänner ju äldre man blir. Vi har väl helt enkelt mer precisa ”krav” på hur personen ska vara. Vi är inte lika formbara längre, vi söker nog mer likhet… Eller vad tror du?

  2. Hej du..Jag har förutom familjen ganska många ”Vänner” varav ett fåtal är vad man menar med riktiga ”VänVänner”,som man delar sitt innersta med….
    Mamma sa alltid att när hon var barn uppe i södra lappland,då plockade dom ner dessa Tickor,,hon sa ”Shuker” som dom tände eld på,sen pyrde dom med rökutveckling som höll myggen på avstånd..Haé Kram.

    • Goda vänner är bra att ha… 😉

      Inte visste jag att man eldade svamp… nu har jag lärt mig något nytt idag… 😉 Tack för det!

  3. 😀
    Vad glad jag blir att jag har bidragit med lite blogg-idéer. Tack, vännen, för att du lyfte fram mig på det sättet …
    Vore du här skulle jag ge dig en bamsekram …

    Jag fyller 52 om 2 månader. Tror inte att den dagen kommer med separation i släptåg, men man vet ju aldrig … Skulle definitivt inte ha något emot en riktigt nära vän. Jag har egentligen en, men hon har aldrig tid …
    Det man längtar efter är ju att hitta någon som gör att man känner sig accepterad som man är, och att man känner sig trygg i att få vara den man är även om man inte alltid kan räkna med samma åsikter. Någon som hör av sig med jämna mellanrum, även om inte jag har gjort det på ett tag. Någon som finns där, utan att ligga på som en igel. Någon som känner av hur jag fungerar, och vice versa …
    Kanske det dyker upp någon en dag, men till dess får jag ge mig själv det umgänge jag behöver … 😉
    Kram

    • Precis så vill jag också ha vänskapen med mina vänner…. Inte umgås jämt o ständigt, men ändå finnas där för varann! Att kunna dela och bryta idéer och åsikter utan att för den skull bli osams.

  4. Reblogga detta på I mitt tankerum och kommenterade:
    Att ha skrivit något som betyder något för någon annan. Det känns stort …

  5. Hej där. Ungefär samma erfarenhet som du. Men efter skilsmässan har jag utökat vänkretsen enormt. Även de riktigt innersta vännerna har utökats något. De behöver inte vara alltför många. Är sååå nöjd över de jag har!
    Bra inlägg!

  6. Du skriver om det viktigaste som finns…livet, lyckan, vänner och sammanhållning. Jag känner väldigt mycket igen min egen situation i det du beskriver. Det är en stor del av vad min egen blogg handlar om.
    Själv har jag bara ”nya” vänner och mina barn. Resten har ”försvunnit” på olika sätt.

    • Mänskliga relationer är svårt, men ack så viktiga! Så trist att alla ”gamla” vänner försvunnit ur din krets, men å andra sidan, det viktigaste är förstås att man har goda vänner!

      Kul att du tittade in, jag har redan varit inne och kollat in din sida. Jag kan lova på stört att jag återkommer! 😉

  7. Mors..Jag säger till alla jag känner,att bilder får man aldrig kasta,även om motivet är okänt,,jag har nu lagt ut ett antal bilder på Ormsjös sida och fått god respons och namn på många de avbildade personerna.Skitkul.Haé Kram.

    • Jag känner mig skyldig – jag har kastat bilder där jag inte kände igen folk på. Men det finns fler bilder kvar.

      Hur mycket bilder kommer att finnas kvar till omvärlden efter den generation som är ung idag, eller för del av oss alla som lever i detta digitala samhälle?

  8. Jo, som du skriver på slutet – goda vänner är guld värda. Jag har få RIKTIGA vänner kvar. Just nu har jag nog bara én, men vi har kommit en bit ifrån varandra de senaste åren. Jag saknar såna som står mig riktigt nära.
    Jag hade två tidigare. De var alltid glada, när jag hörde av mig och de hörde av sig regelbundet. Såna som aldrig dömde. Såna som tog mig, med alla mina fel och förtjänster, utan att döma. Såna vänner ska man vårda ömt. Mina två bästa vänner dog inom ett år, den sista för dryga halvåret sen.Jag saknar dem så oerhörd. De fattas mig. Livet blir aldrig det samma utan dem.

    • Så tråkigt att förlora riktigt goda vänner. Jag har förskonats från det, men ju äldre jag blir, desto större är risken förstås.

      Välkommen till min blogg Rebecka! Jag tittade in på länken till dig men fann ingen blogg. Saknar det… kanske dags att börja blogga!?

  9. Ja du, lämnade ju mitt uppväxtområde för gott 2004..tror det var för gott iallafall..men mina bästa vänner hade jag inte där utan i ”stan” och jag har väl kvar en ”vän”..inte kompis utan ”vän”från den tiden jag började mitt yrkesliv.
    De övriga försvann väl på nåt vis.
    Nya vänner har tillkommit..jag är ganska kräsen när det gäller vänskap..inte så att jag valt att det ska vara så…det bara är så.
    Men just i dagsläget är jag nöjd med min ”vänskapskrets”..kompisar har man ju..men inte är det samma sak inte.

    Ha en skön Söndag.

  10. Jag scannar in alla gamla bilder jag kommer över,de som jag har någon slags samhörighet med,de andra bilderna får ligga vilande,man vet aldrig vad som kan dyka upp i framtiden…
    Nästa gång i stugan blir ev första veckan i juni,,då är förhoppningsvis vägen i ordning igen,efter det att skogsbolaget har tagit ut allt virke som ligger och väntar tills dess tjälen har gjort vägen tålig för de tunga lastbilarna…Haé Kram.

    • Ett gediget arbete med bilderna, förstår jag.

      Juni… låter långt bort, men går förmodligen väldigt snabbt tills vi är där…

  11. Umgås då och till med en kompis från ungdomen. Vi bor/bodde i Gbg. Annars är det magert, det erkännes. Men det är väl så att vi män mer eller mindre är ensamvargar. Ja så är det.

    • Visst är det litet knepigt, det där att kvinnor ofta har många väninnor medan män inte har vänner på samma sätt. Genetiskt eller tradition. En bra karl reder sig själv, kanske… Undrar om det är likadant i den yngre generationen?

      Ensamvarg är jag också, men behöver mina vänner ändå.

  12. Eftersom tiden har gått har också många vänner följt. I perioder närmare vissa, en bit i från
    andra. Mitt liv har ändrats en del, och därefter vänner. Inre kretsen finns kvar. Några oftare några mer sällsynt men tråden tas upp. Jag har haft och har många ”olika vänner”, där jag kan få tillfört något nytt att reflektera över, vidgade vyer!
    Vid skilsmässan/seperationer ändrades en del med vännerna, det tillkom nya. Flyttning innebär nytt sök, kan ta tid. Tror det tillhör livet att några kommer några går – som perioderna i livet är! En förmån tycker jag att jag har med mina, utspridda här och där.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: