Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för november, 2014

Dags igen

höst i skogen

Så är det dags att dra till Norge och tjäna litet pengar igen.

Resdagarna är jobbiga, men den här gången flyger jag från Göteborg så det blir inte så mycket bussåkande som det varit de senaste gångerna jag gästat grannlandet. Det är jag nämligen väldigt trött på. Restiden avkortas också… Skönt.

In i mörkret! Volda, som jag ska till ligger norr om oss… så där blir det mörkare tidigare än här… 😉 Orten ligger nära västkusten så jag hoppas Golfströmmen håller det någorlunda varmt och behagligt under min månad där… 😉

Återstår att se när jag blir uppkopplad igen!

 

 

Arganolja

Arganolja

För någon vecka sedan berättade en bekant att hon varit i Turkiet och bl.a köpt Arganolja. Jag som aldrig hört talas om den blev nyfiken. Min bekant sa att hon använde den till sitt hår, och även till att massera sina fötter. Jag gillar massage, ger också massage ibland, inte så ofta, men det händer, blev nyfiken, sökte på nätet och beställde. Vad det stod i texten om oljan var att den även kan användas till matolja och eftersom frakten var samma för en liten flaska, 250 ml, som för en stor, 1-liters beställde jag den större!

Först när jag beställt och fick bekräftelsemail förstod jag att leveransen skedde från Tyskland.  OK.

Nu sen em kom leveransen ända till dörren. Packade upp och upptäcker att på flaskan står det massage oil. Håhåjaja… här får det masseras… Det gäller att läsa på. Ska dock testa oljan litet i kväll.. måste ju åtminstone känna efter om jag gillar den… 😉

Arganolja kallas även för det ”marockanska guldet” har jag läst. Oljan utvinns ur argannötens frön läser jag på Wikipedia och passar utmärkt för att framkalla skönhet på åldrande hud! Det senare stod inte på Wikipedia utan hos ett företag som säljer produkten! Visst, det låter ju tjusigt… passar således min hud som av år och vana är åldrande. Vilken hud är inte åldrande kan man litet kritiskt fundera över!

Med andra ord kommer den att gå åt, åtminstone om jag tycker om den.

Tusen bitar

Tusen_bitar

Vid lunchtid träffades jag och en väninna, gick och åt en god buffé innan vi ställde kosan mot biografen.

Vi såg En film om ”Tusen bitar – en film om Björn Afzelius”. Mycket sevärd. Se den om du gillade honom eller hans musik!

Betyg 4+/5

 

Sommarpratarna

bäck

Igår tittade jag på Sommarpratarna i TV1, ett utmärkt program som jag gärna lyfter fram.

Bodil Jönsson och Per Fritzell (galenskapare) var två av fem gäster. Med sådana personligheter blev det förstås bra. Bodil Jönsson pratade om lyckan av att åldras och Per Fritzell pratade om religion. Det här med åldrande och pensionering känns lockande för en del, för andra kan det vara med stor bävan man närmar sig att hamna utanför arbetslivet p.g.a åldern. Att lyssna på Bodil Jönsson borde vara lugnande för alla!

Att säga att man är ateist kan vara väldigt provocerande för en del, i alla fall om det uttrycks litet slarvigt. Det finns inget land där religionen är så ”svag” som i vårt land, trots det så väcker det så blandade känslor. T.o.m heta, folk kan bli kränkta osv. Jag tror inte att någon blev provocerad av hur Per Fritzell berättade att han inte tror på gud. Lågmält, såg litet avvaktande ut i början… men sedan kom humorn fram även i den förklaringen.

Samtalet fördes vidare med samtliga fem runt bordet. Någon förde fram att med ökad globalisering trodde någon av dem att religionerna kanske skulle kunna samsas om en gud och en religion eller att hela världen kommer att få en mer ”svensk” syn på religion. Alltså inte så mycket religion. Vet inte om jag tror på de tankarna, men intressant. Gillar sådana program som får igång mina tankar…

Programmet finns säkert på nätet om någon blir nyfiken. Jag rekommenderar att titta på det om ni är intresserade av samtal i lågmäld ton. Den tredje personen som var med var Anton Abele, den unge killen som gjorde något samlat uppror i stockholmstrakten efter att någon misshandlats eller dödats för några år sedan. Det blev väldigt uppmärksammat då. Idag är Anton politiker. De andra två kände jag inte alls till tidigare, men personligheter även de.

November

väntebo torp

I min sinnevärld är november en grå, mörk och trist månad.

Igår, söndag, upptäckte jag att solen sken litet försiktigt, termometern visade på 15 grader, plus är kanske bäst att tillägga vid den här tiden på året. Efter att ha ätit middag tog jag mig ut – då syntes inte solen till men det var behaglig temperatur. Klockan var tidig em men det kändes inte riktigt ljust ändå.

For iväg för att se naturens förfall, kan man säga. Det är inte så mycket i naturen som är speciellt inbjudande så här års. Bilden ovan tog jag vid en plats där det har legat ett torp en gång i tiden. Det berättas att torpet var bebott från 1823 av Bernt Andersson (f 1786) och hans hustru Eva Jonsdotter (född 1794). Det blev inte så många år för dem där, 1829 flyttade de till ett annat torp – om det var större och bättre eller varför finner jag inget svar på. Den siste som bodde där hette Gustaf Johansson (f 1828). Gustaf var troligen änkling, finns inte så mycket uppgifter om honom heller, mer än att han verkar ha avvikit från orten och att det finns uppgift någonstans att han ”lär vistas i Tyskland” – den uppgiften härstammar från 1907.

väntebo skylt

Vore man tillräckligt intresserad av dessa människor skulle man kanske få fram mer om man gjorde släktforskning på dem.

Det väcker alltid nyfikenhet när man läser några få ord eller meningar om människor från svunna tider. Man kan ju undra vad de försörjde sig på, marken där är stenig och nu skog, kanske varit mer öppen mark förr, men har svårt att tro att det kan ha varit några större odlingar där. Funderar också varför torpet byggdes där, hade de flyttat det 50 meter ut mot dagens lilla bilväg så hade de åtminstone haft en liten sjö att titta på. Kanske var vattenutsikt inte lika eftertraktat då som nu, kanske var det mer skog så sjön inte syntes. Vad vet jag.

väntebo sjön

 

Jag tycker det är väldigt kul och intressant att hembygdsföreningen varit aktiv och märkt ut platser där gamla torp funnits. I de här trakterna finns det många platser där gamla torp funnits, på en del ställen finns hus kvar, eller rester av dem. På andra platser kan man inte se några spår alls.

Givetvis fanns det en cache vid platsen jag berättat om här ovan, annars hade jag inte hittat dit! 😉

November är november. När jag körde hemåt började det duggregna, jaja, november så klart… precis så det brukar vara. Innan jag var hemma igen var det riktigt mörkt! Bara att gilla läget och göra det bästa av de ljusa timmarna. De kan ju bli riktigt intressanta – trots att det är november!

 

 

En sång från hjärtat

ensångfrånhjärtat

Igår hyrde jag en film, ”En sång från hjärtat” med bl.a Mikael Persbrandt, en skådespelare jag uppskattar. Jag tycker han gör trovärdiga och fantastiska rollprestationer.

I en sång från hjärtat spelar han en odräglig dansk sångare som är hemma i Danmark på besök, han är bosatt i Los Angeles. En man som uppträder helt känslokallt mot sin omgivning, läs kvinnor. Hans dotter söker honom och önskar hjälp. Det kan i första ögonblicket verka som om det är pengar hon vill ha hjälp med, men det är nog mer än så. Hon behöver hjälp med sitt liv, hon är mitt uppe i ett missbruk samtidigt som hon har en 11-årig son att ansvara för. Pappan, ”Thomas”, är kallsinnig även mot dottern och barnbarnet. Det är karriären som gäller för honom, inte några känslomässiga relationer.

Utan att avslöja allt för mycket, det händer saker runt dottern som gör henne oförmögen att ta hand om sin son och morfadern ställs då inför ”problemet” vad ska han göra med sin sonson. Han vill uppenbarligen inte ta ansvar för någon annans väl och ve. Till sist vaknar dock känslor inom honom och han tar sonsonen med sig till Los Angeles.

En ganska lågmäld film, långsam i händelserna, kunde varit småmysig om nu inte huvudpersonen hade väckt sådana anti-känslor hos mig. En känslomässigt laddad film utlovades, men jag tycker nog den var ganska fattig på känslor! Trots att Persbrandt ofta spelar odrägliga typer brukar jag gilla filmerna men det kan jag inte säga om ”En sång från hjärtat”. Ganska intetsägande, skulle jag hellre kalla den! 😉

Betyg: 3/5.

Etikettmoln