Hur trovärdiga är bankerna?
Jag är ingen större beundrare av banker. Ser dem mest som något nödvändigt i vissa lägen, men ska ifrågasättas… 😉
Swedbank som jag är kund hos kallar numer till en årlig ekonomisk genomgång. Den kommer jag förmodligen att tacka nej till i fortsättningen.
När jag var där för ett par år sedan fick en s.k expert mig att avsluta min bästa fond och överföra pengarna till en helt ny fond för mig. Jag funderade flera dagar, tänkte från start aldrig i livet, den gick så bra. Därefter började självkritiken slå rot i mig och jag tänkte att jag kommer att ångra mig om jag inte följer hans råd! Under de första månaderna följde jag både den aktiefond jag lämnat som den jag nu nyttjade. Den jag lämnat fortsatte att öka och öka i avkastning, medan den jag nu hade gav minus varje månad. Varför ändrade jag inte tillbaka? Tja, kanske i tron att ”experten” skulle få rätt någon gång! 😉 Men icke. Sedan har det fått löpa på, inte fallit i glömska, men ändå…
Vid mitt besök för ny ekonomisk genomgång veckan innan jul i år så rekommenderade min bankkvinna att se över mitt fondsparande, skulle vi inte avsluta en del fonder för att investera i andra. Där högg hon i sten! Fick däremot veta hur jag ångrat förra ”expertens” råd, det där vill jag sköta själv. Jag har medvetet satsat på några högrisksfonder, med tanke på hur lätt det är att hålla koll på utvecklingen av dem så ville jag ha det så. Det är inga stora summor jag har i de mest svajiga… Hon ville inte tillstå att deras experter var så dåliga, man kan ju aldrig förutse… Men nog var det jag som fick ett belåtet leende i ansiktet när det endast några få dagar därefter publiceras både i radions nyhetssändningar som i flera tidningar att privatpersoners egna placeringar gav bättre avkastning än där bankfolk haft ett finger med i spelet! 😉 Skickar en lång näsa till min bankkvinna via cybern… 😉
Samtalet fortsatte. Jag sa att jag vill skaffa mig Swish men vet inte riktigt hur jag gör. Fick telefonnummer dit jag skulle ringa för att få hjälp på vägen. Jag sa något om att jag vill göra detta innan jag blir så gammal så jag får svårt att lära nytt. Hon log och menade att vi kommer att kunna betala med kort under lång tid framöver. Det lät som om det var onödigt för min del att lära nya betalningssätt… 😉 Hon nämnde att hon trodde att vi kan betala med kort åtminstone 30 år till! Tja, menade jag, utvecklingen går fort. Det var ingen för 10-15 år sedan som kunde föreställa sig att bankerna inte skulle komma att hantera kontanter inom en så snar framtid. Jo, det var hon förstås tvungen att instämma i.
Det som gjorde att jag tänkte aldrig mer var att hon var inte ett dugg påläst över min ekonomiska situation. Jag ville ha räntesänkning på mina bostadslån och hänvisade till att jag amorterat så bra under de senaste åren. Hon påstod att jag amorterar 1.000:-/månad och undrade om jag inte skulle höja till 2.000:-/månad. Jag kontrade med att det där sköter jag själv väldigt bra! Sanningen är att hade hon tittat efter hade hon upptäckt att jag amorterat betydligt mer än det hon påstod under de senaste åren!
Nej tack till sådana ekonomiska rådgivningar! Varför ställer de inte frågor om hur jag tänker i det de finner underligt istället för att bara helt frankt tro att kunden inte förstår sitt eget bästa. Det räckte inte ens med ett bestämt nej till vissa råd hon gav, utan hon försökte med att ”jag kommer att dokumentera detta väldigt noga, att du fått de här råden men avvisat dem”. Jag fick t.o.m skriva under det!
Jag kanske är gammal och knarrig, men att behandla mig som ett mindre vetande barn i ekonomi är att trampa mig på tårna. Jag har försörjt mig själv sedan 16 års ålder. OK, jag var sambo under drygt 20 år, då hade vi gemensamt ansvar, men ändå!
Är det endast jag som retar mig på bankfolkets attityder!?