Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

påskliljor

Just nu känns det som att jag håller på med något hela tiden, men det syns inte mycket resultat. En del sådant man gör syns förstås inte men är viktigt ändå. Känner ni igen er, har sådant hänt er också? 😉

Ikväll har jag varit på årsmöte i min bostadsrättsförening. Vi är en förening med endast 24 lägenheter, två hus, upptäckte att det hänt en del sedan jag var med senast. Många nya ansikten i det andra huset. Tidigare har vi i mitt hus varit det yngre gänget, men nu hux flux känns det som om vi har blivit huset med ”de gamle”!? Hur kunde det ske så snabbt, måntro? Många ungdomar i det andra huset, trevliga sådana… Känns himla bra med litet föryngring, nya idéer. Inte något otrevligt tjafs/skäll heller som det var de fösta åren jag var här. Tänk vad en enda människa kan förpesta luften i ett helt gäng.

Hur som helst, nu känns det som att vi är ett bra gäng. Trevliga människor runt sig förhöjer stämningen, utan tvekan!

40/100 blogg100mini

Kommentarer till: "Litet nytta, mycket lättja" (12)

  1. Den där frågan du ställer, ”hur kunde det ske så snabbt, måntro?” den dyker ständigt upp numera. En märklig upplevelse, att åldras utan att huvudet följer med, liksom …. ?

    Skönt att det verkar vara ett bra gäng nu. Förstår av din kommentar att inte ”alla” varit smidiga hela tiden. Visst är det så, att det räcker med en enda person för att förpesta för alla …

    Jag går lite baklänges och avslutar med ditt första.
    Jo, jag känner verkligen igen det där. Jag tror det är lite av kvinnors lott, att ha sysslor som är evighetsarbete och som sällan märks eller syns. Det är ju sällan vi gör sådant som att bygga upp och snickrar ihop något beständigt. När min man bygger – t.ex. en altan – då är jag möjligen hantlangare, men inte mer. Några skruvar har jag kanske skruvat, men du förstår nog vad jag menar …
    Kanske är det på väg att förändras, det där med rollindelningen, men traditionellt är det nog så …

    • Jo, jag förstår precis vad du menar! Tyvärr tror jag inte att könsrollsfördelningen förändrats så mycket. Litet, litet mer jämställt tror jag nog det är i de unga hushållen, men inte så himla stor skillnad. Jag vet jag läst att utredningar kommit fram till att så länge det inte finns barn så brukar ett barn vara jämställt även runt allt som rör hemmet. När barn kommer in i bilden, ja, då hamnar de i väldigt lika förhållanden som generationerna före oss… Så kvinnor fortsätter nog att göra det osynliga arbetet och män det som syns… 😉

      Åren går väldigt fort, livet går väldigt fort, bara att inse och ha förstånd att göra det bästa av det!

      Du uppfattar det helt riktigt. Möten i den här föreningen har tidigare ofta slutat i väldigt otrevlig stämning, alltid samma person som dragit igång. Den personen finns kvar, men av ålder orkar inte delta i dessa möten.

      • Jo, det stämmer nog att det inte är jämställt helt och hållet, men precis som du skriver så tror jag att det går åt rätt håll bland de yngre. Vad nu ”rätt håll” är? Frågan är om jämställdheten går åt båda hållen, så att både kvinnor och män möter upp i varandras traditionella sysslor? Jag har ingen bild av ifall unga kvinnor idag bygger altaner eller ej … 😉 …Tror i alla fall inte det.
        Om någon ändring är på väg så tror jag att det mest är männen som delar de kvinnliga sysslorna än tvärt om. Ett stort plus åt männen i så fall (om det nu är så) …

        Det händer nog att jag beklagar mig över mitt osynliga arbete som ingen tackar mig för, men jag är försiktig med att klaga över för lite hjälp med att utföra det. Ska någon göra mitt jobb måste väl jag göra någon annans?
        Jag har kommit till en punkt i livet när jag inte längre känner mig intresserad av att utveckla en mer manlig roll. Tidigare i livet hade jag nog kunnat tänka mig mer manliga sysslor. Jag hade inget emot att pröva min styrka med vedhuggning och annat. Jag tog det som en utmaning att klara av monteringen av badrumsspegeln mm.
        Idag är jag inte lockad av sådana utmaningar längre. Det känns som att jag har blivit bekväm sedan barnen blev stora?

        Kanske är det så att saker och ting i stort är bra som de är, med vissa små justeringar …

        Det här handlade ju om hus, hem och familj … men när vi kommer till yrkeslivet, då är det sannerligen hög tid att jämställdheten går vidare och lämnar förra århundradet bakom sig. Vi är en bit på väg där också, men inte alls där vi borde vara …

      • Jag instämmer i stort sett allt du skriver i din kommentar. Hur arbetsfördelningen i hemmen ser ut är ointressant för oss alla, nästan. Men, bara nästan. Tar ena parten på sig allt ansvar för hem och barn, ja då är de steget efter i arbetslivet. Hur ska med sådan arbetsfördelning orka satsa fullt i sitt lönearbete om de satsar fullt (ar allt ansvar) för hem och barn? Alltså inte vem som spikar eller gör altan.

        Precis som du så tycker jag att när det snackas jämställdhet så handlar det om arbetsliv, samhällsfrågor, att bli lyssnad till på samma sätt som män lyssnas på osv.

        Hehe…. nu kom mitt inlägg att handla om en jätteviktig fråga, ett inlägg som jag skrev mest för #100-bloggsgrejen… 😉 Tack Lollo för alla dna intressanta och tänkvärda kommentarer!

      • hahaha … jo, så blir det ibland. Man börjar i en ände och får napp på någon liten tåt som är intressant. Sedan har man plötsligt ett helt nystan … 😉
        Visst är det kul … 😀

      • Du satte ord på bloggfenomenet! 😉

  2. Visst finns det många saker man gör som inte märks…helt självklara och naturliga saker. Men ifall man INTE gör de här sakerna då märks det. Det är viktigt att ha människor omkring sig som inte är enbart negativa. Det är tyvärr så lätt att bli smittad. Kul och höra att det är bättre stämning nu.

    • Absolut syns massor av saker man gör om de INTE görs! Jo, det bästa är att umgås i positiva kretsar för det påverkar oss, precis som det negativa gör!

  3. Det kan bli lite tjafs i en bostadsrättsförening. Det hade vi stundtals i Gbg. Men de flesta väldigt nöjda med boendet, som tidigare var hyresrätt.
    Tiden går, ett ohyggligt fenomen. Men vad göra? Det är som det är, som med så mycket annat.

    • Ofta är det ett massa tyckande i en bostadsrättsförening. Det här är den andra jag bor i och tjafsigt har det varit i båda, trots att det varit två ekonomiskt stabile och jättebra föreningar. Om tiden så instämmer jag i dina tankar… det är bara att göra det bästa av det även om man skulle vilja stoppa tiden ibland.

  4. Jag vet inte ens om det jag gör är viktigt. Långa stunder i stallet och långa bloggpromenader denna lediga vecka… bra eller dåligt? Vill leva i nuet och njuta av det jag gör utan stress, då är det viktigt.

    • Mycket av det man gör är inte viktigt… men det låter bättre om man säger det… Lille Jante är det väl som håller efter mig! 😉 En del är viktigt i alla fall!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: