Kärleksproblem?

Allting kan bli mode.

Är det någon som missat att kärlekslås på diverse broar är högsta mode nu? Kärlek är underbart och vackert och många vill visa omvärlden att just de drabbats av det. Det finns förstås många sätt att visa kärleken på…. ett av dem är alltså kärlekslås, vilket inte alltid är ett bra sätt.

I Paris har tyngden av alla hänglås på bron Pont des Arts blivit en fara för att bron ska rasa och därför ska alla låsen plockas bort.

Återstår att se om skilsmässofrekvensen ökar när alla lås upplöses… 😉

91/100 

 

Kan jag få be om en skarp vänstersväng, Löfvén?

Enligt en ny undersökning som gjorts av Aftonbladet dippar socialdemokraterna rejält. Någon som tycker det är märkligt? Löfvén har drivit partiet allt mer åt de borgerligas håll – och borgerliga partier finns det många som slåss om väljarsiffrorna. Det är ju inte där socialdemokraterna ska fiska efter röster! De som röstat på (s) tror jag hade förväntat sig mer återställarpolitik även om det protesterats från allianshåll.

Arbetslösheten är förstås en viktig fråga och där säger (s) att de ska vara framgångsrika. Tyvärr, tror jag inte de kommer att lyckas. Reinfeldt var stor i orden på sin tid och skulle minska arbetslösheten, hur det gick med det vet vi. Inget resultat i den frågan och det blev förmodligen alliansens fall på sikt. Det är inte otänkbart att det även blir den nuvarande regeringens fall.

Sedan ser jag förstås att ingen regering har haft så svårt som den nuvarande för att förändra någonting. För de måste lita på andras stöd i allt de gör, annars faller deras förslag, hur goda de än är. Utrikesministern är den av regeringsmedlemmarna som jag tycker skött sina kort väl – levt upp till den feministiska tanken som utlovats.

Kanske är det så att de som är i regeringsställning förlorar stödet. Är det så att vi har det så himla bra att vi är inte nöjda med någonting längre? Norge som haft s-regering tidigare har nu en regering med höyre och framskrittspartiet. Jag följer inte politiken här så noga, men det sägs mig att regeringen tappar förtroende.

Nu är det endast 10 dagar kvar tills blogg100 är överstånden för min del. Tur det, för nu när jag arbetar så mycket som jag gör just nu känns det som att det blir mest inlägg för att något ”måste” skrivas… 😉

90/100 

Kungligt

Vad skriver man om när man inte har något att skriva om!?? Ja, det funderade jag litet på. För att få litet tips på vägen gick jag in på Aftonbladet och fann en artikel om Madeleines fråga som nästan knäcker henne. Det handlar alltså om apanaget när hon nu ska flytta till London! Inte så himla intressant – men alltid något att skriva om. 😉

Varför tusan avgår hon inte som prinsessa och får leva ett mer anonymt liv. Det tycker jag att hon utstrålat länge, att hon inte trivs i offentligheten och helst vill slippa mediernas intresse för henne som person.

Det som egentligen är allvarligare ur mina ögon är att vi är ett gäng som träffats år efter år helgen före midsommar. I fjol bestämde vi att vi skulle ses i Stockholm 2015. I mars ungefär när vi skulle börja planera boende m.m så kom vi snart underfund med att det var prinsbröllop i Stockholm just den helgen. Då var det inte läge för oss, vi gav snart upp sökandet efter bostad… En huvudstad som är avspärrad stora delar av centrum, ja, då väntar vi tills ett år då det är lugnare där.

89/100 

Vatten och eld

Jag är väldigt förtjust i vatten, både i verkligheten och på bild.

Men både vatten och eld ska vara på rätt ställe… annars kan det lätt bli både otäckt och livsfarligt!

I Norge är det inte svårt att finna vackra utsiktsplatser, allra helst om och när man har bilen med sig. Idag skulle jag logga en geocache och kom till en väldigt vacker utsiktsplats. Lycka!

88/100 

Våren

I en av bloggkommentarerna blev jag påmind om att vi nu är inne i den sista vårveckan för det här året. Nästa vecka knackar sommaren på dörren och kliver in.

Du sköna Sommar, du är väldigt välkommen! Jag tycker inte att din kompis Våren har skött sig speciellt bra i år. Jo, för all del, vi har det grönt och fint i naturen… men den månad som kallas maj har varit alldeles för kall för att många med mig ska känna sig riktigt nöjda.

Snart har du Sommar 2015 chansen att visa vad du går för! Välkommen… jag vet att du ligger i startgroparna… 😉

87/100 

Bemanningslivet

Bemanningslivet kan vara oberäkneligt. Ett uppdrag visar sig inte vara det man trodde, det avbryts abrupt och man står där utan inkomst en period man räknat med att arbeta. Boende fungerar inte osv…

Men… det är mycket kul och lärorikt med det här livet också, förstås. Vilka skulle annars orka fortsätta? En punkt som är positiv är alla trevliga människor man lär känna, väldigt ytligt, men i alla fall. Jag har bl.a lärt känna en sjuksköterska som ursprungligen kommer från Indien och inte har något emot att prata om sitt hemlands förhållande. Bl.a om man blir sjuk och hamnar på sjukhus. Har man gott om pengar och kan betala för sig så kan man få bättre vård och omvårdnad där än här om man räknar in service i god vård. Man får allt man kan önska! Har man inga pengar är det tveksamt eller omöjligt att få den vård man behöver. Om man är medelklassare så får man medicinska vården, men anhöriga får sköta den personliga hygienen, bära dit mat osv… Får och får, om man  betalar för sig, vill säga!

Sådant här tycker jag är så intressant. Det är inte bara något man läser utan man får det från en person som finns öga mot öga med mig! En person som bör veta, även om det är en enda persons version. Att få uppleva landet (Norge)  på så nära håll, höra diskussionerna på arbetsplatserna, samtala med våra nabor i lugn och ro, att få besöka alla vackra platser osv det ger krydda på min tillvaro.

85/100 

Pingstafton

Så är pingsten här, en helg som lätt försvinner bland alla andra helger numer. Det har funnits år då jag först i efterhand noterat att det varit pingsthelg. Annat var det när även annandagen var helgdag! 😉 I Norge är annandag pingst helgdag! Det är grejer det…

Idag vaknade jag till en mulen himmel, blev litet besviken då det var utlovat sol, men det var uppehåll i alla fall.  Men vid 10-tiden skingrade molnen sig och sedan har vi haft en solig och väldigt härlig pingstafton. Vi var fyra st som drog iväg till en liten by cirka fem mil från Vanse där vi bor. Det ska vara en väldigt vacker by, det kan jag intyga att det är, utan tvekan. Vi passade förstås på att logga några geocacher. Nu är det två av de jag bor tillsammans med som har registrerat sig på geocachingsidan och funnit sina första burkar under vistelsen här.

När vi var nöjda med burkletandet gick vi till en restaurang och åt lunch. Det kurrade i magen…  Alla var väldigt nöjda med utflykten, så blev det tid för litet mer fotograferande innan vi styrde kosan ”hemåt” igen…  I morgon är en ny dag, vet inte vad den har i beredskap. Livet är underbart att leva! 😉

84/100 

Göteborgsvarvet

I morgon ska min äldste son, Tobias, springa Göteborgsvarvet! Jag önskar honom lycka till i loppet! Jag skulle aldrig ge mig i kast med en sådan utmaning, inte ens när jag var ung. Avundas honom litet, han har byggt upp en jättefin kondition.

Morsan önskar dig Lycka till, Tobias! 😉

Om jag hade varit hemma i Sverige hade jag rest till Göteborg och hejat på honom och fått uppleva stämningen vid en sådan tillställning. Men nu är jag litet för många mil bort för att jag ska ge mig dit.

83/100

Ledig dag

Idag är vi alla lediga, vi som är kvar.

Jag och övriga gänget hade tänkt åka till en stad någon timme bort för att geocacha och njuta av vackra vyer. Men en av oss upptäckte redan tidigt på morgonen att vi var kallade till möte med chefen under eftermiddagen så resan ställdes in. Men nog ville vi ut i naturen så vi åkte en kort tur, till den plats dit jag och en annan arbetskamrat var för någon vecka sedan.

En av de som var med idag blev biten av geocaching och är redan medlem och har hunnit logga tre cacher under dagen! Det är nog en kvinna som blir en flitig geocachare under sina vistelser i runt om i världen, det känns så. Där ute i skogen var det lika vackert som sist jag var där, solen lyste dock med sin frånvaro idag. Vitsipporna blommade fortfarande, samtidigt så stod liljekonvaljerna i knopp…

Ikväll promenerade vi till en thai-restaurang och köpte hämtmat och ätit och haft trevligt tillsammans. Nu är vi lagom trötta och slöa. de som är intresserade av Melodifestivalen eller vad det nu kan heta ska titta på det, jag slappar på rummet med datorn och senare med den bok jag håller på med just nu.

En jättehärlig dag! Skönt!

82/100 

Barn och föräldrarelationer kan vara svåra

Relationer med andra människor kan vara både svåra och lätta. Goda relationer tillför så mycket positiv energi, men hur gör vi när det inte fungerar med våra närmaste? Ibland kan man lättvindigt välja bort relationer som inte känns bra, t.ex vid sådana tillfällen som jag lever i just nu. Andra gånger är det betydligt svårare. När  inte relationen mellan vuxna barn och föräldrarna är någorlunda gnisselfria så leder det till mycket grubbel och mycket vånda.

I min ungdom kände jag en kvinna som gjorde slut med sina föräldrar i 25-30-årsåldern. Hon hade länge mått dåligt av relationen, av föräldrarnas synpunkter på stort och smått i hennes liv osv. Så minns jag att hon uppfattade det. Då tyckte jag att hon var stark och tuff som vågade/ klarade av att ta steget att bryta med sina egna föräldrar. För varför umgås i relationer man mår dåligt av? Men jag vet att jag också tyckte det var väldigt underligt, för det var inte precis gängse norm i de kretsar jag umgicks i!

Idag är det vi som sitter i föräldragenerationen. Jag vet inte hur ovanstående kvinnas föräldrar tog brytningen, men förmodligen var det med ångest, förtvivlan och att de mådde urdåligt av det. Relationer är skitsvåra… lever man efter sitt eget hjärta så sårar man andras känslor. Ska man ställa upp i relationer för att andra ska må bra på bekostnad av sitt eget välbefinnande!? Mycket svåra frågor som var och en måste brottas med efter bästa förmåga… Helt klart ser man på saker ur olika perspektiv beroende på den ålder man befinner sig i.

Idag känner jag folk som har problem i relationen till sina barn. Föräldrar som inte känner sig älskade eller accepterade i sina vuxna barns liv. Jag hade stora problem i relationen med min svärmor. Jag ställde upp på mycket tills jag själv mådde skitdåligt… sambon tyckte att det var inget att bry sig om, med andra ord tyckte han att jag skulle låta det rinna av mig…

Till sist gjorde jag uppror. Vår, svärmoderns och min, relation bröts aldrig helt beroende på att jag inte ”klarade” av att ställa mig helt utanför. Jag var fortfarande sambo med hennes son och mor till hennes barnbarn. Men jag mådde aldrig bra av relationen när vi sågs. Man kan säga att jag tillät mig att må dåligt för att andra skulle må bra 😉 Detta har gjort att jag behandlar min svärdotter med försiktighet och stor respekt. Det är inte alls svårt då jag gillar henne jättemycket. En skitduktig, trevlig och framåt tjej som är lätt att älska!

Med åren har jag lärt mig att sortera bort relationer jag mår dåligt av. Relationer är svårt. Ska man leva efter sitt eget hjärta? Bara umgås med med dem man väljer själv och verkligen vill umgås med på bekostand av att man kanske sårar andra? Eller ska man ”offra” sig och umgås med folk så att andra inte ska må dåligt? En väninna till mig uttrycker det litet annorlunda, hon säger så här: ”Först när man är barn/ung ska man ta hänsyn till sina föräldrar och vara dem till lags, sedan ska man ta hänsyn till sina barn och  vara dem till lags, när fan ska man kunna få göra som man själv vill egentligen???!”

Intressant om du som läser det här delar med dig av dina egna tankar i frågan.

81/100