Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Orkestergraven

orkestergraven

Det är nog ett par veckor sedan jag började läsa den här boken. Lättläst, trots det har det tagit tid för mig att komma till slutet! Jag tror att jag helt enkelt är mätt på mord och problemlösningar i deckarform. Det känns som om det inte är så  mycket nytt under solen i den branschen. Ja, så känner jag det just nu. Jag återvänder säkerligen till deckarträsket en dag när jag vill ha något lättläst och underhållande för stunden, Det krävs inte så mycket av läsaren mer än att följa med på resan! Ibland blir jag riktigt ”fast” i en deckare… läser och läser, men det är länge sedan nu.

Hur som helst, boken är lättläst. Inte så svårt att lägga den ifrån sig några dagar för att sedan snabbt komma in i handlingen. Två komponenter som är ganska viktiga… men jag saknar suget eller längtan efter att få fortsätta att läsa den.

Handlingen är ganska vanlig, en kvinna mördas, kriminalaren Cato Isaksson drar igång utredningen och letandet efter vem mördaren är. Drygt 350 sidor senare har läsaren fått allt serverat! 😉 Ja, som ni märker känner jag mig inte så inspirerad av boken, misstänker att det beror till viss del att jag läst många deckare på senare tid. Men bekantskapen med Unni Lindells författarskap blir nog en engångsföreteelse, i alla fall när det gäller deckargenrén.

Betyg 3/5

Kommentarer till: "Orkestergraven" (8)

  1. Ja, visst är det så att deckare börjar upprepa sig själva efter ett tag, oavsett författaren. Bara Stieg Larssons millenniumtrilogi har orsakat (positiva) rysningar hos mig de senaste åren.

    • Jag känner igen mig i det du beskriver. Stieg Larssons milleniumtriologi var något utöver det andra. Det samma tyckte jag gäller för ”Låt den rätte komma in”… minns inte författarnamnet just nu.

  2. Har inte läst många deckare i sommar. Däremot en del annat. Britt-Marie var här, var den senaste ickedeckaren. Den har du kanske läst… om inte , gör det… tror att du gillar den. Boije av Gennäs Millenietrilogi är också att rekommendera. Läste sist delen för någon vecka sig. Tar upp en massa olika händelser från 00-talet och sätter in dem i bokens sammanhang. HA det gott i vackra Trondheim.

    • ”Britt-Marie var här” har jag hållit i handen flera gånger, men satt tillbaka den där jag tog den. Förstår att många gillar den, får läsa den när jag åter är på hemmaplan, för här får jag ägna mig åt mitt eget lilla ”bibliotek”, alltså de böcker jag har med mig… Tack för lästips! 😉

  3. Strongt att läsa ut den ändå, det kan kännas motigt att läsa klart när man inte är helt pepp på boken…. men visst vill man veta hur den slutar då måste man ju läsa vidare 🙂

    Ha det fint!
    Kram Christina

  4. Det där låter bekant. Känslan av att man liksom fått nog av mord och liknande. Har funderat på om det beror på att jag vill ha böcker med mer kvalite eller om jag helt enkelt fått nog. Ha det så gott!

  5. Jo, så är det. Jag håller med dig, det är svårt att överraska läsaren nu för tiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: