Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för mars, 2016

Hajar, hundar och pandor

 

sömnig husse

Idag kom Vincent, barnbarn, till mig efter lunch. Vi har varit i simhallen, badat och suttit i bubbelpool. Vandrade hemåt, trots att vi hade vagn med oss så orkade han gå hela vägen hem. Sedan har vi haft myskväll, ätit ”hamburgare”, majs, ärter, gurkstavar – Vincent som bestämde menyn.

Han var jättetrött, jag körde igång litet bus, jag tyckte det var för tidigt att somna. Nu är han jättepigg, ”dödar” hajar, finns många sådana hos Farmor…. Nu ångrar jag att jag körde igång honom, försöker lugna ned läget… just nu ägnar han sig mer åt sin hund än åt hajen… Kanske blir det sängdags till sist. Spännande att hänga med i en snart 4-årings tankar och lekar… 😉 Fantasifullt minst sagt.

Lillhusse verkar en aning trött

Mer än så blir det inte från mig idag!

31/100 blogg100.mini

#blogg100

Vitsippor

vitsippor 29 mars 2016

Igår när jag var ute på en av mina promenader såg jag något vitt i gräset längre bort. Trodde det var tusenskönor, men det såg inte riktigt ut så. Gick därför dit och vad finner jag – VITSIPPOR! Oja, den 29 mars finns det utslagna vitsippor i Jönköping. Väldigt tidigt, tror jag, men så har vi också haft en mild vinter. Hade faktiskt lust att rusa hem efter en kamera, men det fick duga med ett mobilfoto…

När vitsippor blommar, ja då tycker jag att våren är på ”riktigt ingång”. Visst kan det komma snö, kyla ned både vitsippor och vårens intåg, men trots allt vet vi vem som vinner det kriget! 😉

Riktigt glädjande! Kanske dags för vårvrålet, men jag är litet mer stillsam av mig, vrålar inte så mycket.

30/100 blogg100.mini

#blogg100 #vitsippor

Utseende – attraktion – inkörsport

strån

Jag har en bloggvän som funderar mycket på män… -) Spännande!

Nu senast när jag tittade in så handlade funderingen om utseendet har en betydelse eller ej.

Hur tänker jag i den frågan? Jo, utseendet har betydelse utan tvekan, vid första (omedvetna) uppfattningen om en annan person. För visst gör vi en snabb bedömning av en främling vid första ögonkastet oavsett vad vi än vill eller tror.  Jag tror det handlar mycket om klädkoden, den säger mer än vad vi tror, misstänker jag. För att det ska leda till en relation behövs dock så mycket mer än ett attraktivt utseende. För mig handlar det om värderingar, omtanke, intressen, hur man talar och hur man lyssnar, sätt att bemöta andra människor, hur man beter sig överhuvud taget mot andra och bland andra osv… Utseendet är endast en inkörsport!

I senare skede – har utseendet en betydelse eller ej? Jag funderar så här; om en man har alla andra goda egenskaper jag söker men inte alls har ett utseende som attraherar mig för fem öre vid första ögonkastet – finns det möjlighet för en relation då? Ja, det tror jag… I annat fall är vi ju dumma! 😉

Hur tänker du runt det här med utseende och vad som attraherar dig? Dela gärna med dig.

29/100 blogg100.mini

#blogg100

Påskpromenad i Jönköping

scilla

Igår gjorde jag en promenad in till centrala delarna av Jönköping, fotorunda, kan jag kalla det.

Såg både den första scillan som den första tusenskönan i full blom. Härligt… Visste du att scilla också kallas för vårstjärna eller blåstjärna?

spira

Promenaden gick fram till Kulturhuset Spira som ni ser på bilden ovan. En byggnad som jag tycker är väldigt vacker både inne som ute. Om jag minns rätt så invigdes Spira 11/11 2011! Då var jag hemma i Jönköping och var utanför under invigningen. En mörk, fuktig novemberkväll, kallt och ruggigt, trots det feststämning i luften!

påskpyntad rondell

I rondellen vid Spira var det påskpyntat! 😉

Så fortsatte jag promenaden över bron som också är relativt nybyggd, cirka 10-15 år tror jag. Har ingen bild på den. Jönköping är en stad som förändrats mycket i centrum under de senaste fem åren, byggnaden nedan tillkom efter Spira…. så även den är ny. I det huset inryms Tingsrätten, Förvaltningsrätten och Hyres- och arrendenämnden. Huset är inte snett, vet inte varför fotografen höll kameran snett, kanske något som skymde utsikten.

Tingsrätten

Så, när jag kommit över bron så kunde jag beskåda Spira från andra hållet. Många har haft så mycket åsikter om denna byggnad, både innan beslut togs om att den skulle byggas som efter den uppförts. Många, däribland jag, tycker det är en vacker byggnad, andra tycker den är ful. T.o.m en arkitekt jag känner ytligt hade inget positivt att säga om exteriören, interiören däremot var han förtjust i. Vad säger du om exteriören här nedan – är den ful? 😉

spira II

Promenaden fortsatte upp mot en gammal byggnad. Innanför dess väggar har jag haft mycket kul, ätit gott, där fanns fantastiskt god mat till att vara en skolmatsal då när jag studerade till sjuksköterska. Det är alltså Hälsohögskolan som ser så här tråkig ut! Det var inte bara kul, jag svettades nog en hel del ibland i aulan där vi oftast hade våra tentamen. Ibland gick det vägen vid första försöket, andra gånger fick jag göra om. Som det heter i dag: Gör om – gör rätt! Men läkemedelsräkningen där 100% rätt var enda godkända resultat, den tog jag hem första gången i alla fall! En del hade svårt för matten, andra som egentligen borde ha klarat den första gången var så nervösa över kravet på 100% att de gjorde fel trots att de egentligen kunde!

Hälsohögskolan

Hälsohögskolan, Jönköping

Slutar vandringen (i bloggen) med litet påskpynt. Vandringen fortsatte förstås, jag var ju tvungen att vända om och gå hem också… 😉

påskpyntad stad

Idag tänkte jag låna om mina böcker jag har hemma via internet, lånetiden går ut i morgon. Ser att en av böckerna jag vill läsa kan jag inte låna om, den är reserverad! Ajaj, nu avbryter jag läsningen av den boken jag håller på med och som jag verkligen gillar, återkommer säkert till den. Har börjat på Bombmannen som alltså är reserverad. Lättläst. Ska försöka läsa ut den tills i morgon kväll.

Med andra ord… tystnad från mig resten av dagen! 😉

28/100 blogg100.mini

#blogg100, #Jönköping #påskvandring

 

Storhelg – ensamhet

knopp

Många i vårt land ser fram emot storhelgerna som ett avbrott från slit och släp och för umgänge med släkt och vänner, eller med familjen. Andra tycker att storhelgerna är tråkiga, de känner sig ensamma, alla andra umgås med släkt och vänner.

Påsken är en helg som jag tror många känner är till för avkoppling, oavsett om de gör det i lugn och ro eller tillsammans med andra. Julen däremot är betydligt mer laddad. Jag glömmer inte när jag som ung, 20-årsåldern, stod och tittade på julpynt i någon stormarknad. Där stod också en man som jag uppfattade som ganska mycket äldre än mig, men inte lastgammal, om jag minns rätt. Han mådde inte bra. Tittade på något pynt, kastade det tillbaka till sin ”låda” och sa något i stil med att han behöver inget pynt för han är alldeles ensam. Sa att han skulle köpa sig en flaska och supa sig full under julen trots att han aldrig drack annars. Att han mådde dåligt var ingen tvekan om, vad jag svarade minns jag inte.

Under många år tyckte jag också att storhelger var jobbiga om jag inte hade något ”speciellt” för mig. Antingen gäster, bortbjuden, eller som singel – något arrangemang på gång. Under julen vill jag fortfarande träffa barn och barnbarn, men det behöver inte vara julafton. Det finns ju fler juldagar. Övriga helger känns det helt OK att uggla ensam, den här helgen tror jag inte jag kommer att träffa någon annan för att umgås. Jag har inte svårt att sysselsätta mig själv, och så är jag en person som inte behöver så himla mycket stimulans av andra. Dessutom är jag så privilegierad så vill jag ha folk runt mig så har jag vänner som jag säkert skulle kunna umgås med någon av dagarna i alla fall. Vi människor är väldigt olika, en del behöver folk runt sig för att må bra, storhelger är det ett måste för många. För andra så är umgänge av mer underordnad betydelse.

Ett problem för de som inte mår bra av ensamhet vid storhelger är kanske att de tror att ”alla andra” umgås med andra, har fest och kul. Men så är det förstås inte. Jag har läst någonstans, tror det var en undersökning, som visar att många gör inte speciellt mycket när det stundar till helg flera dagar i sträck men tror just att alla andra har så mycket roligare. Det skapar onödig press på oss mänskliga varelser. Vi är många, många som bara finns till, mår bra av det, därför hörs vi nog inte så mycket heller. Vilka krav vi människor ställer på oss själva. Vi ska vara effektiva, vara bra föräldrar, ha goda relationer med nära och kära, duktiga på jobbet, vara beresta, allmänbildade m.m, m.m.

Vem orkar leva upp till alla sådana krav? Ingen, tror jag .

27/100 blogg100.mini

#blogg100, #storhelg, #umgänge

Påskafton

påsksol

Idag har vi haft läckert väder. Vår och solsken, då lockas jag ut. I sta´n är det motormässa och då är det bäst att hålla sig inomhus eller åka härifrån. Nåja, så illa är det inte, men det är inte lätt att ta sig fram runt Elmia-området där mässan är. Jag bestämde mig för att köra några km utanför sta´n, inte alls långt, men mindre vägar. Där trodde jag inte motormässan påverkade något.

När jag skulle logga min första planerade cache så fann jag en bra p-plats inte långt från cachen. Ibland kan det vara problem att bli av med bilen. Jag körde helt enkelt in på en mindre grusplan intill en cykelväg.  När bilen stod säkert korsade jag vägen för att komma till cachen. När jag skulle sätta tillbaka cachen kom ett gäng bilar, 6-7 st och körde in där jag parkerat, blockerade utfarten fullständigt. Ut vällde massor med killar i 20-årsåldern och yngre, tror jag. Jag gick mot dem och undrade i mitt stilla sinne om de skulle ge sig på min bil. Det visade sig snart att de var pinknödiga och stördes nog litet av ”tanten” 60+ som stegade med raska steg mot dem medan de besprutade skog och gräs… med urin!

När jag bad dem att flytta bilarna så jag kunde ta mig därifrån gjorde de det. Det var trevliga killar även om många av dem inte var helt nyktra, inga problem, jag  kunde köra vidare!

våriluften

Kom så fram till ett ställe där jag kunde parkera igen och sedan börja min geocachingpromenad. Promenaden tog tre-fyra timmar, men så letade jag efter burkar ibland, vid annat tillfälle njöt jag bara av solen.

Mitt minne av gångna påskaftnar är att antingen har det varit full snöstorm eller så har det varit underbart vårväder. Alla de andra påskaftnarnas väder har jag glömt… 😉 I år känns det som att solen har börjat nosa sig fram här i södra Sverige! Jag hörde tranorna, men såg dem inte, konstigt nog. Har tänkt att jag ska åka till Hornborgarsjön någon dag i år, långt ifrån varje år jag gör det, men i år känns det som att det är dags igen! Det är ett troget vårtecken, när tranorna mellanlandar där… och en massa människor kör dit för att titta på dem och hoppas givetvis på att få se dem dansa också… 😉

is

Som ni ser på bilden ovan, där solen inte riktigt kommer åt så är det fortfarande vinter i naturen. I det här fallet är det is, men jag såg och gick även i snö idag.

I morgon ska jag skriva om något annat än geocaching… 😉 Det kan bli litet tjatigt annars.

26/100 blogg100.mini

 

 

Geocaching tillsammans med sonen

mialogg

För er som inte vet vad geocaching är för något (en hobby) och vill veta, så rekommenderar jag att ni läser här.

Idag trotsade vi vädret, sonen och jag. Vi gav oss ut på en geocachingtur, men det blev inte den vi hade haft i tankarna. Vädret inbjöd inte till det. Det blev några andra cacher vi siktade in oss på som jag haft ögonen på under en tid. Vi åkte iväg, åt middag på en enkel restaurang tillsammans, loggade sex cacher, körde bil emellan dem, men det blev förstås litet gående ändå. Efter vår geocachingtur åkte vi hem till mig, som vi oftast gör, och fikar tillsammans. Mysiga dagar!

hembygdsgård

När geocaching är som bäst i mina ögon så överraskar platserna som cacherna är gömda på. Visserligen hade jag ju läst på litet, visste på ett ungefär, men det är inte detsamma som att stå där på plats. Stugan här ovan omgärdas av en gammal ”hederlig” småländsk gärdsgård. Själva stugan fungerar idag som hembygdsgård, senast det fanns folk bofasta där var 1936 stod det på en skylt. Vackert läge, tycker jag.

gånggrift

Den sista geocachen för dagen blev vid en gångegrift från cirka 3.500-3.100 år f.Kr. Imponerande! Hur gjorde människorna på den tiden för att få upp det stora blocket på de andra stenarna? Ja, det kan vi nutidsmänniskor fundera över, tror ingen har något svar på den frågan, bara spekulationer.

Bilden överst visar mig när jag är i färd med att signera loggremsan, för man ska ju visa att man verkligen har varit där… 😉

gånggrift1

25/100 blogg100.mini

Etikettmoln