Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för april, 2016

Skafferi för två veckor

höna

Har du ett skafferi för två veckor? Ja matvaror alltså. Den frågan har jag sett några gånger i olika sammanhang senaste halvåret.

För egen del skulle jag överleva, men inte blir det några sötebrödsdagar… Middagsmat har jag för ungefär en vecka just nu, tror jag. Kaffe också, även om det inte är livsviktigt… Knäckebröd? Nej? Mjölk, fil, creme fraiche… det får jag kanske vara utan även i slutet av vecka ett. Potatis har jag inte hemma ens för en vecka, men desto mer ris och torkad pasta… torkad pasta används som reserv, jag köper nästan alltid färsk numer. Kryddor, där går det ingen nöd på mig, jag kan t.o.m dela med mig om behov uppstår hos grannarna… Lingon och blåbär har jag fortfarande i frysen, men utan fil så vadå?! Vet inte om de tillför så mycket… jo i allra största nödläge slinker förstås allt ned.

Har du mat hemma så det räcker för två veckor?

Varför ska vi fundera på detta över huvud taget just nu?

Önskar er alla ett gott månadsskifte! Håll lågan under kontroll ikväll! Apropå lågan så var det en väninna till mig idag som ställde frågan ”vad är det för fel på folk?” En berättigad fråga då en bod med massor med aktivitetssaker i en skola hade brunnit upp. En gympalärare hade satsat massor med energi under många år att få barnen att röra på sig mer och byggt upp ett lager med prylar som ska aktivera barn. Prylarna fanns inlåsta i en bod och den eldades upp härom natten, Ja, vem har nöje av att elda upp sådant som är till glädje för andra?

En skola i Jönköping vandaliserades under natten mellan torsdag och fredag så den var tvungen att hållas stängd igår. Trist, sorg, besvikelse och massor med pengar förstörda – till glädje för vem? Just nu verkar vandalerna rikta in sig på skolor. Tidigare var det lokaler som var avsedda som flyktingboende – varför elda upp en massa skattepengar? Helt galet, har de behov av att elda, tänd eld på en brasa – i kaminen eller öppen spis… 😉 Är det månne rikstäckande nätverk som samarbetar?

Jag instämmer med Kerstin – Vad är det för fel på folk egentligen?

61/100 blogg100.mini

#blogg100, #vandalism, #matförråd

Jag längtar

fyr

Jag längtar tills nästa vecka. 😉

Förhoppningsvis är min förkylning borta då. Redan när jag körde hem från Ljungskile började jag känna i halsen att några bassilusker hade slagit sig ned i min lekamen. De senaste 2-3 dagarna har jag hostat intensivt så jag har ont i revben och hela mellangärdet, snorat, men ingen feber, tror jag i alla fall inte. Man får glad åt det lilla. Idag känns det något bättre än i går så förmodligen har det vänt. Bra det, för det är mycket jag vill göra..

Valborgsmässoafton ska jag ha besök av mina barnbarn som ska sova över här. Den äldste har gjort det tidigare, men aldrig den lilla. Tror det går jättebra. På söndag vill jag eventuellt gå en ”kulturvandring” ett par mil härifrån, men det beror förstås på hälsan och väder. Mest det förstnämnda.

En annan sak jag längtar efter är att ge mig ut med kameran och testa olika saker, experimentera med kamerans inställningar och se vad jag lyckas åstadkomma vad gäller bilder…

Idag blir det mest vila, kanske handla litet inför helgens besök.

Igår sände jag in min norska deklaration för 2015 och hoppas den kommer fram i tid, senaste inlämningsdag 30 april. Brevet är märkt att det ska snabblevereras! Norrmän är duktiga på att ta ut avgifter på det mesta, för sent inlämnad deklaration vet jag inte vad det kostar, har alltid sänt in den i god tid. Typiskt, första året jag är hemma så gott som på heltid så blir den liggande! 😉 Visst är det märkligt.

60/100 blogg100.mini

#blogg100, #barnbarn, #foto,

Internethandel

villinte

Allt fler handlar via internet, ofta billigare, smidigt och väldigt många upplever att det är bekvämt. Jag är ingen storhandlare via internet, men nog skickar jag efter både böcker  och kläder ibland. Någon gång har jag även beställt från utländska butiker och fått varor levererade till porten.

Ibland funderar jag på hur den här trenden kommer att förändra samhället på sikt. Bokhandlarna har haft det tufft länge och massor med boklådor har slagit igen. Kommer vi handla tillräckligt med kläder, teknikprylar m.m på hemmaplan? Om inte, så vad kommer städernas centrum fyllas med då? Bostäder? Restauranger? Nöjeslokaler eller vad?

Utveckling kan man inte stoppa, den bara sker… Däremot kan man via medvetna val styra utvecklingen till viss del. Får jag önska så är det att bra skoaffärer måste finnas kvar litet varstans. För jag skulle aldrig kunna finna bra skor via postorder, de måste provas.

Hur tänker vi – är det alltid priset som är avgörande? Under lång tid har vi kunnat köpa billiga kläder där arbetarna vid produktionen utsatts för en massa miljögifter, även barnarbete är ju inte främmande i många länder. Vi som konsumenter är en del i den kedjan. Även inom livsmedelsproduktionen förekommer mycket i andra länder med syfte att sälja så billigt som möjligt och tjäna så mycket pengar som möjligt. Där arbetare i första ledet utsätts för stora hälsorisker. Likaså inom resebranschen där resenärer köper ”All inclusive” och tycker att hen kommit billigt undan. Den formen av turism har jag aldrig nyttjat, kommer heller inte göra. Har läst vid mer än ett tillfälle att effekten av det systemet går mycket resurser till spillo, mat kastas i stora lass, mer än vid annan turism.

Min personliga åsikt är att även om vi tycker vi är ”duktiga” på att leva miljösmart på hemmaplan så kan vi vara en stor miljöbov i andra fall. Handen på hjärtat hur många är vi som handlar svenskt kött, svensktillverkade grönsaker eller svensktillverkat i övrigt? Hur många är vi som tittar på tillverkningsland när vi handlar? Som ni märker i min blogg så finns det mycket att fundera över för en pensionär… 😉

Jag slår mig inte för bröstet, jag är inte bättre än någon annan även om jag försöker tänka mig för mer och mer.

59/100 blogg100.mini

#blogg100, #miljöförstöring, #internethandel,

Sju dagar kvar att leva

Sju dagar kvar att leva

”Sju dagar kvar att leva. En berättelse om brott och dödsstraff” av Carina Bergfeldt har jag nyss läst ut.

I bokens första kapitel mördas en vit man, 53 år, bibliotekschef samt svart kvinna 18 år, prostituerad. Douglas Birdsall och Viola Mc Vade är deras namn. Jakten på mördaren blev inte långvarig, han greps ganska omgående. Morden skedde 30 januari 2001.

Den man som dömdes för morden var en svart man vid namn Vaughn Ross och är bokens huvudperson. Han erkände aldrig brotten, men bevisen mot honom var så starka att det ansågs att det inte fanns några tvivel om att han var den skyldige. Som boktiteln avslöjar så handlar det om mördarens sista vecka i livet, han dömdes till dödsstraff vilket verkställdes 18 juli 2013. Det är den svenska journalisten Carina Bergfeldt som träffade Ross och som skildrar hans sista vecka i livet.

Dessutom har hon intervjuat flera personer som dels berörts personligen av Ross illdåd, både de mördades familjer samt mördarens närstående, pastorn som träffat de dödsdömda och även fängelsedirektören. Hon har låtit folk som tycker att dödsstraffet är ett bra straff och de som är emot dödsstraffet komma till tals. Hon berättar även om några andra som dömts till döden för groteska mord.

En mörk bok, bra och intressant skildrar Bergfeldt ämnet dödsstraff. Den som berör mig mest i boken är faktiskt fängelsedirektörens berättelse, han som följt 89 personer från cell in till rummet där dödsdomen verkställs.

Betyg 4/5

58/100 blogg100.mini

#blogg100, #Carina Bergfeldt, #dödsstraff, #Sju dagar kvar att leva

Fotografering och Livet

anka1

Vad gör man med nyförvärvade kunskaper?

Som jag berättat om de senaste dagarna så har jag varit på en fotokurs för nybörjare ”utifrån de tre nyckelorden komposition, motivation och teknik”. Som pensionär tror jag att jag kommer att ta vara kunskaperna på bästa sätt. Alltså träna, fundera över hur mina bilder kan bli bättre och bättre vilket innebär att träna mer och mer… En fin hobby! Mitt i livet upplevde jag ofta att så mycket annat pockade på så jag tog mig inte tid att fördjupa mig i mina intressen, Just nu känner jag mig taggad för det här med fotografering… 🙂

Jag tänker tillbaka på tiden när jag köpte min första kamera, då var det att välja att köpa en filmrulle med 12, 24 eller 36 foto. När rullen var slut var det dags att framkalla den för dyra pengar… Då hade jag ingen möjlighet att i efterhand förändra bilden, jag fick vara nöjd med resultatet oavsett om det var bra eller ej. Nu är minneskorten till kamerorna billiga så man har råd att ta många foto vid samma tillfälle, lätt att redigera dem både till format som en hel del annat. En väldigt positiv utveckling för oss som gillar att fotografera!

Så till något helt annat:

Idag, den 26 april, är en litet speciell dag för mig. 1958 fick jag en lillasyster som inte levde mer än tre månader. Hon hade ett medfött hjärtfel som gjorde hennes liv så kort. Idag hade de förmodligen kunnat operera henne redan som spädbarn, 1958 vågade de inte göra någonting förrän hon fyllt två år ifall hon blev så gammal, var läkarnas budskap. Föräldrarna var kanske mer medvetna om hur allvarligt det var, men när jag fick den informationen som åttaåring tyckte jag givetvis att det var självklart hon skulle leva.

Det första halvåret, året efter att hon gått bort sörjde jag henne, därefter kom en lång period under många, många år då jag inte tänkte på henne speciellt ofta. Däremot, kanske de senaste tio-femton åren, har jag alltid skänkt henne en tanke det här datumet. Det handlar inte om sorg eller saknad, mer ett konstaterande att idag skulle hon blivit så och så gammal.

Det sägs att när f-n blir gammal så blir han religiös, nåja, jag är inte religiös, men det här med att minnen förstärks och man tänker på saker som inte känts så viktiga tidigare. Så är det för mig i alla fall…

57/100 blogg100.mini

#blogg100, #fotokurs

 

Hemma igen

Tjuvkil4

Efter veckoslutskurs och besök hos en vän så har jag landat hemma igen, betydligt tröttare än jag hade kunnat tänka mig.

Det var en fotokurs för nybörjare jag var på. Kanske var det dumt att åka på en sådan med en så ny kamera, jag har inte fotograferat speciellt mycket med den och kan den dåligt. Å andra sidan tror jag inte jag hade hängt med i alla svängar ändå. Kursen var intensiv, vi höll på till kl 22.00 både fredag o lördag, igår avslutades kursen med fika 16.30 och då fortsatte min färd till Ljungskile. Jag hade tänkt  mig att vi, jag och min kompis, skulle ta en runda ut på Orust och Tjörn idag innan jag återvände mot Småland. Men vi inställde den ganska tidigt idag, vädret var inte riktigt vad jag hade tänkt mig. Vi stannade hemma och snackade framför en brasa, det kändes bättre än att vara ute i kyla och vind.

Apropå fotokursen – kanonbra, men som sagt intensiv. Nu ska jag träna och åter träna på olika inställningar… Det ska bli spännande att testa olika inställningar i lugn och ro och inte krav på att leverera en bild på ett speciellt tema en viss tid. 😉

PS! Nu blev det inte riktigt rätt med #blogg1oo. Jag skrev föregående inlägg cirka 23.30 igår, söndag, var säker på att det blev publicerat, men upptäckte idag att nej, jag hade aldrig sänt ut det. ;-( Jaja, jag fortsätter som om ingenting har hänt… 😉

56/100 blogg100.mini

#blogg100

Veckoslutskurs

elefant

Så var min första veckoslutskurs avslutad, så intensiva dagar har jag sällan varit med om. Vi åt i lugn och ro men för övrigt så var det jobb, jobb… det här med lillsemester det får jag ta en annan gång. Nu har jag förflyttat mig några mil hem till en vän. Vi har ätit gott, bubblat och druckit vin. Det var nog precis det jag behövde efter en väldigt intensiv men givande kurs.

Tills dess får det duga med dessa rader så jag inte bryter årets blogg100 som också kan kallas för babbelinlägg eller som den går under ”nonsensmail”. I  morgon är tanken att jag ska återgå till hemmet… I Göteborg har det snöat idag, men det har det nog gjort på flera platser i Sverige.

Nu ska jag gå ut på internet och läsa vad som hänt i Sverige…sedan  blir det sängen för mig…

55/100 blogg100.mini

#blogg100, #veckoslutskurs

Etikettmoln