Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Anknytningsteorin

hmm

Jag har börjat läsa en bok som jag fick via lottning av en bloggkompis. Den heter ”Hemligheten” av Dan Josefsson och Egil Linge. Boken handlar egentligen om hur man ska lyckas i dejtandets ädla konst,  men så långt har jag inte kommit än.har redan blivit

Litet nyfiken var jag på den, jag är trygg i min singelrelation, men gillar att läsa om relationer. Jag skulle kunna tänka mig en särborelation också om den rätte prinsen på springaren uppenbarar sig. Åter till boken, jag har precis börjat läsa den så egentligen borde jag vänta med att skriva om den, men har blivit fascinerad av texten. Författarna gör jämförelse med nyföddhetsperioden, hur det lilla barnet gör för att knyta an till några få vuxna med hur nyförälskade personer uppför sig mot varandra… 😉

Det lilla barnet övetlever inte utan närhet till andra människor. Så illa är det förstås inte om en kärleksrelation går i kras… men åter till starten och anknytningen. Bl.a läser jag om jämförelsen när en 1-åring tittar på sin föräldrar, fångar deras uppmärksamhet och ler för att knyta starka känslomässiga band. De vuxna faller förstås pladask och ler tillbaka. Sedan påstås det att människor gör precis likadant som vuxna när vi närmar oss någon som känns intressant, vid första tiden i lära-känna-perioden. Fångar blicken ordentligt, ler och hoppas på bekräftelse tillbaka. I boken tas det också upp om det lilla barnets behov av fysisk närhet, ett barn som skriker tröstas oftast väldigt fort om det får komma upp i mammas eller pappas famn, känner sig trygg vid fysisk närhet. I nyförälskelsefasen söker vi också mycket fysisk närhet för att få bekräftelse på att tryggheten finns kvar, att känslorna är besvarade! Citat: Det vi kallar ”flört” är en teknik som vi har med oss från barndomen.”

Att relationen mellan barn och vuxna de första åren är väldigt viktiga för barnets tillit till andra människor längre fram i livet har varit känt under flera år. Men just den här jämförelsen mellan barnens anknytningsfas till nära vuxna och de förälskades anknytningsfas är spännande.

Min reflektion: Vad beror det då på att så många i vårt samhälle lever som singlar? Med stigande ekonomiskt välstånd väljer  fler och fler människor att leva ensamma… Jag återkommer kanske när jag har läst hela boken. Så här långt har boken i vart fall presenterat intressanta tankar redan under de 30-40 sidorna!

Sådär, då blev det inlägg även den här dagen. Fram tills för någon vecka sedan hade jag väldigt flyt i skrivandet, sedan har det känts trögare att finna ämnen… Men jag ger inte upp… Snart i mål.

67/100 blogg100.mini

#blogg100, #anknytningsfasen, #kärleksrelation

 

Kommentarer till: "Anknytningsteorin" (10)

  1. Per-Anders sa:

    Jodå, jag kämpar också på i Blogg100-skrivandet. För närvarande går det väldigt trögt, mest på grund av att väldigt mycket annat upptar min tid och mina tankar. Att närma sig människor med ett leende och ett ärligt uppsåt brukar funka för det mesta. Något jag tillämpar i mitt jobb när jag vill intervjua och fotografera anställda till vår personaltidning.

    • Jo det är också ett exempel på anknytning, fast betydligt flyktigare. Leenden förenklar möten, utan tvekan.

      Det är alltid trevligare att vara i en samling leende människor än buttra, med mungiporna nedåt… Det vet redan det lila barnet! Tänk så väl funtade vi är redan när vi föds.

  2. Jag läste den när den först kom ut och tyckte den var intressant!

    • Relationer är ett ämne man kan skåda från många olika håll, oavsett om det är parrelationer, vänrelationer, arbetsplatsrelationer, föräldrar/barnrelationer osv…

  3. Den här boken är min stora favorit! Även uppföljaren Den mörka hemligheten gav mig mycket. Jag har själv en otrygg-mest ambivalent anknytning med mörka inslag så jag kände igen mig på en gång. Boken är så tydlig och välskriven att jag kan bara beundra den. Sen är det ju ändå omöjligt att fånga upp någonting så komplext som mänskliga relationer i en enda bok, det förstår ju alla. Och dessutom, även om man ”uppnår” ett förhållande så är inte alla problem lösta för det- man kan fortfarande ha ett mycket dåligt förhållande! Även jag har recenserat boken på min blogg tidigare.

    • Åh vad roligt att läsa att du gillade den så mycket! Det känns bra inför min fortsatta läsning… Jag ska försöka finna din recension, finner jag den inte så ber jag dig om hjälp. Alla kan vi säkert finna en hel del tänkvärda saker i en sådan bok, tror jag.

  4. Det låter vettigt det där, det finns de som tycker att en förälskelse har klara psykotiska drag. I mitt tycke så ligger det något i det. Mycket något 🙂
    Inte läst den boken, men det känns bra med den ”förklaringen”. Varför väljer vi då leva som singlar? Kanske har vi växt upp och i från anknytningen med en ”moderna” hjärna kanske vi anknyter mer till oss själv och blir trygga i det? Indivualisten i oss segrar … minsann intressant det här Mia! I dag ska jag anknyta till min cykel och solen- kanske får jag ihop till en liten flört 🙂
    Ha en fin söndag!

    • Ja jag tror att välfärden har gjort många av oss till individualister. Ju lättare det blir att få ett ”bra liv” på egen hand, desto mindre benägna verkar vi bli att jämka, att ta hänsyn, att lösa gemensamma problem, eller vad det nu kan vara tillsammans med någon en längre tid. Visst är det ett intressant ämne att fundera och spåna över! 🙂

      Ha en god cykelsöndag.

  5. Intressant detta med kopplingen till småbarnsåldern… Ja att det finns så många singelhushåll är också en intressant fråga.. Tror inte det handlar om att vi singlar är individualister … Men kanske vi levt i relationer med väldigt jag-fixerade partners.. och ser att vi klarar livet bättre på egen hand.. En terapeut sa en gång till mig ”Jag förstår inte hur du som är en mycket intelligent kvinna i övrigt, inte bara en utan två gånger gift dig med män som haft tydliga psykopatiska drag” … Det var nog det charmiga ett-årings beteendet jag föll för båda gångerna😉 … Sedan tror jag att det faktum att samhället och omgivningen accepterat att det är Ok att skilja sig och att leva singel gör att fler bryter upp ur dåliga relationer..

    • Sant, psykopater har ju även den läggningen… att vara trevliga, charmerande osv…

      Jag kommer säkert att skriva om den boken för trots att jag läst en del utvecklingspsykologi så är det här nya vinklingar. Jätteintressant…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: