Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Förnöjsamhet

Axamo

Blir människor i regel mer förnöjsamma med åren?

Det här inlägget blev inte riktigt som jag tänkt mig från början… Jag fick inspiration efter att ha läst en massa intressanta blogginlägg… men sedan skenade tankarna i en liten annorlunda bana… Jag skrev ett långt inlägg men det blev inte bra, suddade allt utan min inledande fråga, för den tycker jag är intressant. Vad tror ni eller hur är era upplevelser av äldre människor – blir människan generellt mer förnöjsam med åren? Vad som är äldre för dig, vet bara du själv?

Tycker du att det här var ett knepigt inlägg? Jag kan bara hålla med dig… men frågan känns, trots allt, litet spännande!

85/100 blogg100.mini

#blogg100, #förnöjsamhet

Annonser

Kommentarer till: "Förnöjsamhet" (17)

  1. Mycket intressant tanke!

    Många lyckas men långt i från alla. Jag brukar prata om harmoni, jag uppskattar en harmonisk person, som vet vad det vill, är trygga i sig själv, lever de liv de vill leva. Det finns någon form av förnöjsamhet i det. Och det kräver lite livserfarenhet och jobb med sig själv.

    Andra förblir vilsna och då är nöjdheten ofta avlägsen.

    Nu måste jag tänka vidare.

  2. Om jag bara svarar för mig själv så har jag nog blivit det. Ser ofta ingen anledning att hetsa upp mig över ditt och datt som jag gjorde när jag var ung.
    Jag tycker att livet är lättare att leva nu, när man kan titta på det och skratta och gå till sin egen kammare och kanske skriva lite. Jag tror att MarveW har rätt att vissa hittar inte rätt i livet utan jagar kanske drömmen om livet och kan ha svårt att leva här och nu.

    • Spännande tankar! Funderar litet över om det beror på hur just mitt (personens) liv blev. Om de ”fått” ett bra liv eller ett mer smärtsamt, kanske levt i misshandlande relation, drabbats av sjukdom etc… Ju mer jag funderar, ju mer villrådig blir jag…

  3. Oj så många tankar som väcks. Jag har ofta sett ordet ”nöjd” som negativt eftersom jag tycker att det hindrar utveckling. De som ”bara” är nöjda har inte samma driv till innovation.

    En nära släkting till mig var ganska nöjd. Bara hon hade familjen nära så var det bra. Inga ambitioner alls i livet. Ingen karriär, inga intressen. Nu lever hon inte längre. Hon hade otroligt många sorger i livet, med många dödsfall, sjukdomar mm. Trots det förnöjsam. Och jag är helt övertygad om att hon levde det liv hon ville, nära sin familj. Lycklig den tid hon fick , mitt i all olycka. Så vad har jag lärt mig? Jo, att mina preferenser inte gäller alla. Vi ser olika på livet, lyckan och förnöjsamheten.

    • Ja, visst är det så… Delvis kopplat till tidsperioden vi lever i, men mycket handlar kanske om personligheten… Nu går jag och lägger mig, tror vi kan hålla på att spåna hela natten annars. Du får gärna spåna vidare… 🙂

  4. Om jag bara tänker till mig själv så har jag blivit mindre svart/vit med åren och det gör mig mer förnöjsam. Vetskapen att saker och ting inte är aningen eller och att det sällan blir som man vill men att det alltid blir på något sätt och att det i sin tur kan ge oanade trevliga effekter 🙂

    • Det ligger mycket i det du skriver. Jag brukar säga att 20-åringar generellt VET, desto äldre människan blir så ser vi nyanser, orsaker osv på ett annat sätt. Alltså att saker och ting har många nyanser, inte så mycket som är helt givet… 🙂

  5. Vad jag märker på mig själv är att jag prioriterar andra saker nu, och att jag har mer överseende med sånt jag absolut inte kunde acceptera förr. Att känna sig nöjd måste vara ett vida begrepp som är väldigt olika från person till person. Att vara nöjd är för mig att jag trivs med mitt liv och det är precis som jag vill ha det…i motsats till att jag lever ett liv som jag är tvungen att acceptera för att jag inte kan göra något åt det. Ibland kanske sånt kan tas för förnöjsamhet eftersom personen gett upp och inte bryr sig om att klaga eller be om något. Ett mycket intressant ämne. Kram

    • För mig har förnöjsam stått för ”nöjd med livet”. Nu som först kollar jag upp det i synonymer.se och där får jag svaret ”anspråkslös, nöjd med litet; förnöjd, glad”. Aha…. ska man vara nöjd med litet för att vara förnöjsam, i så fall så får ordet ett litet annorlunda innehåll för mig. I så fall så bör pensionärer lära sig vara förnöjsamma… 🙂

  6. Det är ingen regel att människor blir mer förnöjsamma med åren. Jag hörde för länge sedan att det fungerar så att de egenskaper vi har som yngre förstärks när vi blir äldre: de förnöjsamma blir ännu mer förnöjsamma och tvärtom. De äldre är alltid 15 år äldre än mig (nu just är det 90 åringar som är ”de äldre” för min del!) 🙂

    • Kanske är det så att personligheten förstärks med åren. Din definitionen på ”äldre” stämmer kanske riktigt bra. När jag var 15-20 år så tyckte jag att 30-åriga killar var gubbar! 🙂 Om jag hade haft samma inställning idag så har jag två söner som är gubbar (medan jag är evigt ung!)

  7. Jag tror tveklöst att det är så med de som är gamla idag. Vi 40-talister kommer att bli mer krävande tror jag.

    • Knepigt att förnöjsamheten sänks med ökat välstånd… men ok, med tanke på ”nöjd med litet” så kan jag kanske förstå!

  8. Det finns nog inget generellt svar på den frågan. Allas livssituation är olika. För egen del har jag med åren lärt mig uppskatta små glädjeämnen och framför allt tacksamhet över att jag har det så bra som jag har det. 🙂

  9. Generellt förändras människor inte. De sura blir ännu surare med åldern, de förnöjsamma blir ännu mera förnöjsamma tror jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: