Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

djur

Frågan man kan ställa sig efter föreläsningen jag lyssnade på igår, se tidigare inlägg, hade några lösningar på ”mat- o miljöproblemen” hon presenterade.

Nu var Meyer von Bremer inte en föreläsare som stod för pekpinnar eller ”visste” hur vi ska lösa de stora problemen.  Det vet nog ingen om vi tänker på små åtgärder, men visst fanns det budskap i hennes tänkande. Det behövs förmodligen stora förändringar i våra samhällen om vi ska vända trenden till sund matproduktion, tror jag. Kanske var det framförallt eget tänkande hon ville mana fram utifrån det hon berättade om. Bl.a, om jag minns rätt så var det från Brasilien hon visade bilder från jättestora odlingar. Hon berättade att man kan åka långa, långa sträckor utan att se en enda människa eller någon by. Folk bor på andra ställen åker ut till sina odlingar någon gång i veckan. Landsbygden var  obebodd. Föreläsaren stod för något helt annat, hon vill inte att landsbygden ska avfolkas mer än den redan är.

Hon berättar att vissa svenska varor endast odlas på ett enda ställe i Sverige, t.ex isbergssallad odlas endast i Helsingborgs-området. Allt mer mat kommer från allt färre producenter. Detta är en effekt av jordbrukspolitiken och storskaligheten. Hon uppmanade oss att odla, oavsett hur vi bor, i trädgård, i kolonin eller i balkonglådor. Mycket av kunskapen av hur mat kommer till håller på att förloras, vår generation har nog någorlunda kunskap, men de som är barn idag, vet de att att mjölk kommer från en ko som bönder sköter? Vet de hur mjölken kommer ur kon? osv….

Storskaligheten i producentleden ger billig mat, folk vill ha billig mat. I verkligheten kostar maten mycket mer än det konsumenten betalar, kostnader som betalas ur andra kassor. Hon berättade t.ex att det kostar 40 miljoner kronor att rena vattendrag på Gotland, en effekt av konstgödning och bekämpningsmedel, sådant kallade hon för jordbrukets externa kostnader.

Några enkla råd gav hon dock:

  1. Köp ekologiskt odlat, 2) Odla mat, 3) Ät varierad kost, 4) Agera politiskt

Som sagt, hon gav inte så mycket konkreta lösningar på stora problem som att gör si och så, så blir allt bra. Mer information för att vi ska få kunskap/tänka till och dra egna slutsatser. Så uppfattade jag henne. Hade någon annan ur åhörarskaran skrivit ett blogginlägg  om hennes föreläsning hade det säkert kommit fram andra saker. Som bekant det vi lyssnar till och lägger på minnet skiljer sig från person till person.

Visst är det så att mycket av det hon nämnde vet de flesta människor som är det minsta intresserad av mat och jordbruksfrågor, tyvärr behöver vi påminnas gång på gång. Nya rön och fakta kommer också. Tror att alla fick något nytt med sig hem. 🙂

Kommentarer till: "Apropå mat- och jordbruksfrågan" (12)

  1. Intressant och tänkvärd föreläsning I Värmland har i alla fall 2 lokala mejerier startat på ett framgångsrikt sätt

  2. Just när det gäller Brasilien beror det nog delvis på att landet är så stort. Större än Europa vilket märks när man är där. Då är det inte helt lätt att jämföra med produktionen i andra och mindre länder för förutsättningarna är väldigt olika. Men visst är en levande landsbygd att föredra. Det känns också orimligt att maten ska behöva transporteras så pass långt inom vårt land. Ekologiska morötter från norra Sverige känns inte riktigt ok det heller. Tyvärr tror jag att många skulle vilja handla ekologiskt men kostnaden avgör. Visst behöver vi tänka till kring det här…

    • Jag tog mig friheten att leka litet, kollade befolkningen /kvm i både Sverige och Brasilien och det är inga större skillnader om jag räknade rätt. Måste nog kolla en gång till… 🙂 Vi har säkert väldigt olika förhållanden, jag har aldrig varit i Brasilien, men väl i Sydamerika.

      Jag är intresserad av sådana här frågor, men inte lätt att veta vad som är rätt. Nu diskuteras det litet om närodlat är bättre än ekologiskt en bi bort? En del påstår t.o.m att begreppet ekologiskt är en bluff. Det är inte lätt för en privatperson att veta, men man kan ju fundera, hänga med så gott det går och framförallt göra vad man kan. Om man utvidgar det hela till klimatsmart så kan man ju räkna in att handla secondhand eller att lämna in kläder man inte använder till återbruk osv… Att inte dricka Loka och liknande, vi har så gott kranvatten på de flesta ställen i landet så det bör duga, att resa kollektivt osv, osv…

      • Kan bara hålla med! Alla kan göra något och många bäckar små. Vårt svenska kranvatten är alldeles utmärkt så inte behöver man släpa hem flaskor med mineralvatten. Så tänker man efter är det lätt att på vardagsnivå bidra på sitt eget sätt.

      • Just ekologisk mat är viktig att handla för att visa att det är vad konsumenten vill ha. Sedan kan man ju inte veta om just den produkten är odlad på det viset. Men det är som toapapprets blekning eller inte som var på ropet i slutet av 80-talet. Tillverkarna hävdade att folk ville ha vitt klorblekt papper. Konsumenterna gjorde uppror och köpte det oblekta och sedan tog det inte lång tid innan väteperodixbkekningen kom. Vi kan påverka genom våra val.
        Noterade i går att man tar upp dessa frågor på Hemkunskapen i skolan. Det är jättebra!

      • Jag tänker litet så också, och om vi får mer ekologiskt i affärerna så blir kanske inte prisskillnaden ika stor som idag. Att de blir dyrare, tror jag, ofta blir det inte lika rikliga skördar. I varje fall om det gäller potatis.

        Instämmer i att det är bra att skolorna tar upp detta. Det kan väl bli lika intensivt mantra som det var mot rökningen när mina barn gick i skolan. 🙂

        Vill även kommentera konsumtentmakten. En kvinna bland åhörarna berättade att hon ett år frågade i butiken om de inte hade svenska äplen. Detta var någon gång under september-oktober, trodde hon. Fick till svar, nej, kunderna vill inte ha det! Sedan blev hon hänvisad till spanska, holländdska äpplen. Nej tack, jag vill ha svenska svarade hon och köpte inga äpplen.

        Nästa gång hon kom för att handla i butiken så kom enn antlld mot henne och sa att NU har vi svenska äpplen! 🙂

  3. Att köpa närodlat är något jag gillar. Känns bra på flera olika sätt. Man gynnar odlarna eller företagarna i sin omgivning, vet varifrån maten kommer och så vidare. Att ha en levande landsbygd det hoppas jag verkligen vi får ha även i fortsättningen. De här frågorna är så stora att de känns ogripbara. Finns nog inget som heter så. 🙂 Allt gott!

  4. Det finns säkert mycket som vi var och en kan göra för att förbättra. Det behövs mycket mer upplysning om detta. TV kunde skippat visa en del idiotiska dokusåpor och istället visat fler program om hur vi kan göra för att vara rädda om vår miljö. Det är inget som bara behövde visas på Kunskapskanalen, för detta gäller alla och borde få större spridning. Hemskt att landsbygden avfolkas. När mina farföräldrar hade sin gård kvar älskade jag att var där och det fanns många bönder runt ikring. Nu är allt borta och gårdarna är sommarboende. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: