Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för juli, 2017

Bloggtorka

Det råder bloggtorka, eller mer sant – lust att blogga. Idag ska det i vart fall bli några rader.

Under veckan var jag och en bloggkompis ute på en geocachingrunda. Jag hade läst på om gömmorna, visste att det var en runda som passade oss, hade också läst att vid en av gömmorna brukade det finnas vildsvin. OK, bra att känna till, men tänkte att de håller sig nog undan, att de är rädda för oss. Hade läst att när en geocachare hade gått där för att leta gömmor med sin hund, ja, då hade vildsvin rusat fram. Vet inga detaljer runt det, men allt gick bra i alla fall.

Kompisen Maria

När vi närmade oss den gömman såg jag spår efter vildsvin, jord, del av stigen bl.a, var uppriven av vildsvin. Jag sa inget, men min kompis kommenterade med att ”jag tror det är vildsvin som gjort så”, jo, hummade jag med. Runt gömman fannsdet många spår efter vildsvin, undrar om det är en protest mot att människor kommer dit med omämna mellanrum!? För resten av rundan såg vi inga sådana vildsvinsspår! Först när vi närmade oss mål berättade jag vad jag läst. 🙂

Fotona här ovan var efter att vi tagit en fikapaus. Det var så varmt så vi valde att sitta i skuggan!

Har tagit det lugnt under veckan. Det är väl så det bör vara i en pensionärs liv? Har läst ett par böcker, latat mig mycket…. Det låter som en behaglig vecka, tycker jag. Det har det varit, ibland är det skönt, andra veckor vill jag få mer ”gjort”.  Idag har jag inte ens varit utomhus än,  det är nog snart dags. Men just nu regnar det… Håller latmasken på att slå rot i mig?

Sonen med familj reste till Halmstad en vecka, de har hyrt en stuga där. Idag när de kollade in stranden ser de en skylt med en skylt det stod ”Otjänligt badvatten”, att det finns bakterier i vattnet som kan ge magsjuka! Hur kul är det för vuxna och framförallt för barnen!?Trist är ordet, tycker farmor Mia.

Baranov och Aivazovsky

 

Igår fick jag ett vykort från en kvinna i Ryssland som bor öster om Uralbergen. Med tanke på dagens möjligheter med olika slags kommunikationer kan man fundera på hur kortet transporterats då det är poststämplat den 23 maj och kom alltså fram igår den 3 juli. Det är säkert så att Ryssland har en trög postgång, de kort jag sänt dit har tagit lång tid på sig, fastän inte riktigt så här  lång tid.

Slutet gott, allting gott, sägs det – jag blev väldrigt glad för vykortet som kom, det sticker ut bland de kort jag fått tidigare. Fått flera vackra, men det här gjorde mig glad på ett annat sätt. Konstnären heter Leonid Baranov, jag sökte på nätet och fann många tavlor, som också blivit vykort  målade av honom, ni kan själva titta här. Alla målningarna som finns på den sidan har inte nämnde Baranov gjort, men de översta och hans karakteristiska stil gör att det inte är så svårt att se när någon annan konstnärs alster smyger in. Apropå Baranov sökte jag information om denne man, fick inte fram så mycket men litet. Det är en man som aldrig blivit rik på sin konstnärliga ådra, det bekymrar honom inte så mycket, han är mer intresserad av rysk vodka stod det på något ställe. Kan inte länka, minns inte var jag läste. Hur det stammer med verkligheten vet jag inte, stämmer kanske inte alls, kan vara en namne som också är konstnär!? I vart fall så fick jag ett mail med en  länk  från kvinnan som sänt vykortet senare under dagen när hon förstod att jag blivit intresserad av konstnären. Där kunde jag läsa att han är född 1955, vilka konstnärliga utbildningar han gått och var han undervisat elever på konstskolor. Ingenting om vodka, men å andra sidan, det brukar inte nämnas i CV. Dessutom är det inte alltför ovanligt med konstnärer som tittar i flaskan allt emellanåt… 🙂 Jag funderar på om promillen ger inspiration, men det bör också försvåra penselns arbete!

Igår blev en dag då jag verkligen gillade postcrossing, jag erkänner villigt att jag varit nyfiken på idén – men skeptisk! Igår fick jag alltså det vykort som finns över själva inlägget från Ryssland, dessutom fick jag ett färgrikt och dramatiskt, men supervackert kort från Turkiet. Det är det ni ser här ovan. Visst är det vackert? Desto vackrare ju mer jag tittar på det. Jag förblir förmodligen en ”glad postcrossare” under lång tid, misstänker jag. Det trodde jag inte från början, tänkte testa, sedan lägger jag av när det känns ointressant.

Jag googlade även på Ivan Aivazovskys namn och fann många fler målningar även av honom, ni kan se dem här. Jag förstorade bild för bild, satt länge fastklistrad vid datorn. Vilka bilder! De här tavlorna gillar jag skarpt, även i längden. Vykortet med Baranovs målning ger mig mer en glädjekick för stunden, härliga målningar, människor i aktion eller vilande, medan Aivaovsky´s målningar är mer vackra, rogivande, kan drömma mig bort i dessa bilder.

Vykorten igår gav mig faktiskt en lika stor upplevelse som att gå på Fotografiska museet – fick t.o.m sitta hemma i min fåtölj! 🙂

Rosornas dag

Bestämde mig igår för att med kameran i ryggsäcken bege mig till Rosariet här i Jönköping. Hade sett annonser om Rosornas dags-firande, men hade inte en tanke på att det var just igår.

När jag närmade mig såg jag en massa människor på plats. Utmaningen var tillräckligt stor med tanke på blåsten vi hade, hur fångar man vackra rosor som i stort sett rör sig hela tiden 🙂 Förstod snart att äldreboendet strax intill hade lagt ut en tipsrunda för sina boenden. De som bor på äldreboende i dag kan i regel inte ta sig fram för egen maskin, utan hade personal eller anhörig med sig. Litet för rörigt för att jag skulle trivas.

Jag hade tänkt att sätta mig på en bänk i roshavet och bara njuta av upplevelsen. Så blev det inte, det får bli vid annat tillfälle. Några foton från gårdagen får trots det lysa upp dagens inlägg.

Istället för att sitta i rosariet och njuta av både syn- som doftupplevelser drog jag mig litet avsides till en av mina favoritställen i staden. Satt där i solen och njöt en god stund innan jag vandrade vidare utmed Vätterns strand.

Jönköping bra att bo i

Fann en artikel om Jönköping och dess placering på listan över ”kommuner bäst att bo i”. Jönköping hamnade totalt på tionde plats, däremot  hamnade Jönköping lägre på de redoviade variablerna jag finner i en lista på internet. Där hamnar Jönköping på

11 plats bäst för unga

15 plats bäst för äldre

19 plats bäst för familjer

Då undrar jag vad Jönköping är superbra i som drar upp placeringen? I artikeln som jag läste framhålls att min stad har ett rikt kulturutbud, nöjesliv, restauranger och fritidsverksamheter. Jo, så är det. Jag är stolt över att Jönköping ligger på 10 plats och tycker självklart att Jönköping är värd det. Det ÄR en väldigt fin stad med många möjligheter, det är lätt att förflytta sig både söderut som norrut. Till Göteborg är också enkelt men litet mer diagonalt är det svårare med kollektivtrafik. Det byggs som bara den i Jönköping, men jag tycker  det satsas alldeles för litet på hyresrätter. Tidens utveckling har varit mot eget ägande av bostaden, att få tag på hyresrätter till hyfsade priser är svårt, helt annorlunda än när jag flyttade hit på 70-talet. Det är Jönköping givetvis inte ensamma om.

10-i-topp-listan över Bästa kommun att bo i, ser ut så här: 1. Stockholm, 2. Uppsala, 3. Mölndal, 4. Göteborg, 5. Solna, 6. Lund, 7.Linköping, 8. Örebro, 9. Nacka och så Jönköping på 10:e plats. Hela listan kan du se här: bästa kommunerna 2017.

Något som förvånar mig är att Stockholm hamnar på första plats för äldre! Jag som tycker väldigt mycket om Stockholm tänkte ibland att jag trots allt inte skulle vilja bo i innerstaden som ännu äldre och litet stapplig. Å andra sidan är Stockholm så mycket mer än innertaden. De flesta stockholmarna bor ju inte där! Att bo i de ytterområden jag har erfarenhet av är som att bo i vilket litet samhälle som helst, men med den skillnaden att ha nära till väldigt mycket mer än andra småkommuner. Dessutom är Stockholm absolut bäst i kollektivtrafik! Tänk om andra städer hade samma service, det skulle vara kalas, men ekonomiskt omöjligt. En annan sak jag funderar över är om inte bostadskostnader ingår i mätningen? I den parametern skulle Stockholm falla platt till marken!:-)

Tittar man på livskvalitet ska man tydligen bo i Piteå! Där ligger de i topp!

Etikettmoln