Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Identitetskris

Vi alla genomgår olika faser i livet, tillhör olika grupper, förskolebarn, skolbarn, tonåring, yrkesarbetande osv.

Vid tidigare byten av grupp har jag mest känt nyfikenhet. Nu som nybliven pensionär känner jag inte lika stor nyfikenhet. Det finns många intressanta aktiviteter för pensionärer, t.ex genom Senioruniversitetet som jag brukar skriva om. Jag tittar mig om och förvånas över hur gamla alla ser ut!

Första gången jag reagerade så var när jag var på en föreläsning på biblioteket som bjöd in allmänheten, alltså inte riktat till pensionärer. Men det var förlagt till tidig kvällstid  så det var väldigt många pensionärer där. Jag bara tittade mig omkring och tyckte att alla såg så gamla ut!

Samma sak händer när jag fotograferat mig för nytt körkort eller pass – vad gammal jag ser ut! Tja inte så mycket att göra åt… Litet av identitetskris tycker jag nog det är. Jag tycker inte jag hör till gruppen pensionärer, trots det gör jag det förstås! Samtidigt så tycker jag det är toppen att vara pensionär. Men jag vill inte bli gaggig… Det kanske är nästa steg.

Att delta i kurser, föreläsningar m.m för enbart pensionärer gör jag gärna, kanske vänjer jag mig där med min nya grupptillhörighet!? Däremot att göra resor tillsammans med andra pensionärer, nej, där är jag inte än.

Tidigare gruppbyten har frammanat en känsla av nyfikenhet… men nu, ja, jag vet inte… Ett steg närmare döden, det är bara att konstatera. Men jag traskar på och hoppas jag har mycket kul och många bra år till framför mig.

 

Kommentarer till: "Identitetskris" (24)

  1. Jag tror att alla känner så där. Att vi har en bild av oss själva som vi ser i spegeln varje dag och vi märker knappt förändringarna medan det på andra märks tydligt. Väninnor som jag känt i många år ser ut som när jag lärde känna dem och det är för mig helt obegripligt varför dom väljer att hänga med gamla gubbar. Tills jag inser att män i vår ålder ser ut så. Och jag med 😀
    När jag tar bilder undrar jag ofta var den medelålders tanten kom från? Vem är hon? Paradoxalt nog känner jag ingen ångest för att åldras utseendemässigt även om det svider lite att se hur gravitationen tar ut sin rätt.
    Vad gäller dig så är du nog mindre gaggig eftersom du jobbat, det håller hjärnan aktiv längre och förhoppningsvis länge till.

    • Tack för positiva tankar om mitt mentala tillstånd… 🙂

      En väninna och jag pratade om just det här. Hon är något år äldre än mig, har också arbetat fram tills nu. Vi ska göra en resa tillsammans i höst, faktiskt en bussresa, vill tänka ”bra-för-mijön” när det fungerar. Nåja, bra och bra, i så fall skulle man nog stanna hemma.

      Jag kan inte påstå att jag har ångest för åldrandet och döden, mer i så fall att förlora hälsan och bli beroende av andra. Samttodogt är jag säker på att jag skulle acceptera även det, om det blir så. Jag har en förmåga att hänga med i svängarna, om jag inte har något annat att välja på. Även om det gör ont i själen! Tycker det är en bra förmåga, för livet är inte enbart snällt mot någon.

      • Jag tror att förmågan att anpassa sig är bra, det betyder ju inte att man lägger sig ner och ger upp utan gör vad man kan utifrån rådande omständigheter.
        Bussresa låter kul. Vart tänker ni åka?

      • Jo, de som har svårt att anpassa sig, får nog problem under livet. För livet är inte bara en kul resa… Det vet vi nog alla…

        Vi ska åka till Prag. Tanken var Rom med en annan väninna, men vi väntade för länge för att få det vi ville. Det finns många städer jag vill se… Valet föll på Prag den här gången…

      • Låter ju jättekul. Jag skulle vilja åka tåg i europa, tåg med fina restaurangvagnar 🙂

      • Buss är jag inte så förtjust i, åker mycker hellre tåg. Men testar bussresa, många tycker det är bra. Är det bara inte för trång buss så går det säkert bra. Jag är inställd på att göra så här den här gången!

      • Jag tror att den typen av bussar är väldigt bekväma numera. Ska bli kul att läsa om dina upplevelser sedan

      • Ja, det ska bli kul. Jag har inte varit på semeterresa sedan 2011, mer än dagsturer. Har inte velat, har rest tilltärckligt till jobbperioder, prioriterat hemmalivet sedan.

  2. Jo så är livets gång men förhoppningsvis så väntar många dagar av glädje och ny visdom. Men visst går tiden och nog syns det på körkort och pass…

    Ha en bra dag!

  3. Känner igen det där. Rastade som vanligt på Hallandsåsenrasta på väg till Malmö igår. Ett busslast från Rolfs resor tog också en paus där. Idel pensionärer tyckte jag det såg ut som. Gamla alltså. På väg ut såg jag min egen spegelbild. Den tanten hade platsat bra på gruppresan. 😁

  4. Jag tycker det tråkiga är vår inställning till åldrande över huvud taget, samhället har en ungdomsnorm som är helt galen. En stor varuhuskedja gjorde en reklamkampanj och använde äldre människor på bilderna, men samtliga såg ”ungdomliga” ut. Jag begriper inte varför det ska vara en dålig sak att se äldre ut, men samtidigt vill jag det inte själv.

    • Visst är det så att vi har en negativ bild på åldrandet. Vi alla har det med oss genom att vi påverkas av varandra. Tyvärr.

      Håller fullständigt med dig.

  5. Jag säger bara: Bodil Jönssons årsringar, man har alla åldrar inom sig.

    Ända till min sista tid på jobbet kändes det som om jag lekte kontor, medan övriga var vuxna. Fast jag i huvet visste att jag var (näst) äldst. När jag som nyskild 50-åring kollade karlar i T-banan insåg jag att de jag trodde mig vara jämnårig med var 30 (när jag ansträngde mig för att komma ihåg min ålder, annars var de 20, som när jag sist var single) 😉
    Åtminstone så länge man mår bra tror jag att det är så.

    PS: Jag ser inte i spegeln hur gammal jag ser ut, bara på kort. ?

  6. Alla åldrarna bär vi med oss – flickungen längst in 🙂 den kan framträda när som helst tillsammans med den jag är idag.
    För varje dag är vi en dag närmare döden – och gammal ja,men visst.
    Se sig omkring å se alla som blivit gamla är en mycket positiv upptäckt enligt mig – kanske inte alltid jublat över det jag ser i spegeln – men livets vara är för mig lika ung som gammal … det har blivit så, Minns så väl när jag för 17 år sedan mötte alla skolkamrater från 9 efter 30 år slogs av hur gamla alla såg ut – då fick jag syn på mig själv också.
    Identiteterna har för mig blivit fler … och jag skrattar åt det när jag kommit igenom krisen 🙂 Åldern behövs och det är tydligen livets gång … rent fysiologisk biologisk 🙂

    • Absolut. Det låter kanske krisigt, men jag krisar inte. Försökte skriva det med litet humor… 🙂

      Jag är väldigt glad och tacksam för att få vara så här gammal och frisk. Det är en vinstlott! Jag njuter väldigt av mina dagar… 🙂

  7. Jag vet mycket väl hur gammal jag är och tror själv att jag har accepterat det fullt ut.
    Men ibland märker jag att jag ”tror” att jag är jämnårig med 40-åringarna… att jag och de har samma erfarenheter av något (som egentligen hör till min ålder). Får skärpa mig och faktiskt förstå att de är en generation efter mig.
    Håret får förbli grått och rynkorna får komma.
    Men jag kommer att streta emot ett seniorboende så länge jag kan. Jag vill se alla möjliga åldrar omkring mig så länge jag kan och orkar. ( Även om jag förstår att seniorboende är väldigt bra).seniorboende

    • Jag trivs också bäst med blandade åldrar, för den delen har jag inte någon negativ syn på någon ålder. Men jag har kommit in i en ny fas i livet och tror nog alla eller de flesta har liknande erfarenheter.

  8. Sådana pessimistiska funderingar ska du väl inte ha. Visst tillhör man den äldre generationen när man blivit pensionär, men om man ska räkna sig som gammal bestämmer man själv. Jag vet hur många år min kropp är, men min hjärna har hoppat över många födelsedagar och det är jag glad för. Jag är fortfarande nyfiken på nya saker och tycker det finns alla möjligheter att göra det jag känner för. Enda kruxet är att jag har inte lika lång tid på mig nu som när jag var yngre. Då gäller det att snabba på med att göra allt man vill. Utseendet bestämmer inte hur kul jag kan ha. Det finns många yngre som är väldigt uttråkade. Jag tror att det beror mycket på hur man själv är som person, och att umgås med människor i olika åldrar tror jag är en stor fördel för trivseln. Kram

    • Förstår att några av er tycker det var pessimistiska tankar. Jag upplever inte det, försökte skriva med litet humor och det är alltid vanskligt i skrivna ord. Som jag skrivit i tidigare kommentarer är jag väldigt glad för både min ålder och att jag är så frisk som jag är. Däremot har jag kommit in i ny fas i livet och det kan nog upplevas litet olika av oss…

  9. När jag läste det här, och några av kommentarerna, så tänkte jag direkt på Dunderklumpen.
    La in ett ca 5 min långt klipp på bloggen, just där han pratar om att han är alla olika personer och åldrar som han varit genom sina 42 år …Jag älskar hela den här filmen. Den finns i sin helhet på YouTube ❤
    https://imitttankerum.com/2017/10/15/livets-aldrar/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: