Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Livets gång

Hur kul är det att åldras?

Att vara frisk och åldras är en förmån, något att glädja sig åt. Jag räknar mig till den skaran. Trots det så tycker jag det är skit att jag orkar alltmindre. Efter att jag fyllde 60 år tycker jag att jag märker att jag orkar allt mindre för varje år. Idag gick jag till biblioteket och hem igen, ja, jag var där inne också, lämnade tillbaka böcker och lånade några andra. Totalt blev det nästan 8.000 steg. När jag kom hem var jag genomsvett, var egentligen inte tvungen att vila, jag hade orkat litet till – men så skönt att få lägga sig raklång på sängen med en bok.

Igår chattade jag med en väninna, hon besväras av artros och just nu har hon väldigt ont. Idag pratade jag med en gammal arbetskamrat, han berättade att han blir fort trött när han gör något. Han hjälper ibland en syster som har så svår artros att hon ibland inte kan gå.

På ett sätt är det behagligt att åldras, att inte ha stora krav på sig, varken från sig själv eller från andra. Men, varför ska det bli så besvärligt att åldras? Borde vi inte be regeringen att ändra på det – istället för att ändra pensionsåldern!? 🙂

När du ser gamla människor som går med rollator som hjälpmedel, brukar du försöka tänka dig in i att du en gång kommer att gå så? Sakta, krumbuktig… Jag brukar tänka på det ibland, och det gör ont… Samtidigt… om jag får leva länge så kommer jag förmodligen att behöva hjälpmedel för att ta mig fram.

Kanske inte så glada tankar, men relevanta och jag ÄR glad för varje gång jag fyller år. Alternativet vore betydligt sämre. En annan tanke jag tänker ibland är – varför ska man dö när man vet som mest? Jag tycker jag lär mig saker hela tiden…

OBS! Jag är ingen dystergök idag, bara realistisk, tar upp sådant många inte ens vill tänka på. Jag tror det är bra att tänka så ibland för att inte bli helt överraskad när krämporna slår till – för det gör de förr eller senare. 🙂

TREVLIG FÖRSTA ADVENT till alla som tittar in hos mig.

Kommentarer till: "Livets gång" (22)

  1. Håller helt med dig. Jag har ingenting emot att åldras, men när krämporna börjar ge sig till känna är det inte lika kul längre. Jag har ändå varit förhållandevis frisk alltid, men det är klart ingen garanti för att det ska fortsätta så. Att höja pensionsåldern tycker jag är riktigt korkat, för alla vet ju att när man blir äldre så orkar man mindre och det är större risk att bli sjuk. Ha en trevlig första advent.

    • Om pensionsåldern höjs anser jag att arbetsgivarna måste anpassa kraven inom många yrken. Jag har många gånger funderat i den här frågan, höjd pensionsålder eller inte. Men är det möjligt att låta folk gå i pension så tidigt som nu, med tanke på att vi blir äldre och äldre. Var ska vi ta pengarna?

  2. Jag såg en pjäs på temat igår ”Vintermusik” av Lars Norén. Intressant om hur olika ålderdom kan te sig för olika personer. Vi lever längre och många har en lång ålderdom med sina krämpor. Var tid tycks ha sina utmaningar.

  3. Önskar dig också en trevlig första advent!

    Det är ok att åldras men det är inte ok. att ha ont, tycker jag. Just nu har jag ett knä som det ”skär” i vid varje steg när jag går. Min reaktion på det är att jag blir lite arg. Varför… ska jag ha ont? Jag vill inte!
    Samtidigt som jag begriper att det vore konstigt om jag skulle klara mig utan skavanker.

    Det onda knäet, tror jag, är ett resultat av kombinationen halka, sneda trottoarer och rädsla för att ramla.
    Jag hoppas att det är övergående. Ska också börja träna lår- och knämuskler… så tror jag att det blir bättre.

    Ändock, om inget oväntat händer, så blir det antagligen rullator så småningom. Jag hoppas det dröjer länge.

  4. Helt ärligt så tycker jag att det där med krämpor infinner sig allt tidigare i åldern nu för tiden. Stress och annan påverkan hur vi lever gör sig påmind. Rökning för kvinnor är ju inte bra, inte för någon egentligen men jag tror att våra kroppar inte är lika tåliga för sådant. Jag vet att det inte alltid hjälper med att göra vad man kan, de där skruplerna kommer ändå. Man får vara glad så länge man kan hålla sig igång. De hjälpmedlen är ju bra att de finns så att de som behöver nyttja dessa håller igång på sitt sätt. Vi i tjejgänget brukar skoja om detta med rullatorer när vi är ute på våra tripper. Tänk den dagen då får vi ha en buss om vi ska få plats med alla våra hjälpmedel 🙂

    • Hmm, vet inte om jag håller med dig i det. Absolut ska vi vara glada så länge vi håller oss på benen och fungerar någorlunda mentalt också… 🙂 Visst är det så att vi har många bra hjälpmedel men jag har svårt att se mig själv när jag behöver använda dem, det är ju de ”gamla människorna” som gör det.

  5. Intressanta tankar, speciellt med tanke på att du verkar vara en väldigt pigg pensionär. Jag tänker ofta på det när jag ser gamlingar med rullator att det en dag troligtvis kommer att vara jag. Det är svårt och hårt att se framför sig. Att hålla sig frisk är en gåva, både fysiskt och psykiskt.

    • Jo, jag är pigg, frisk, inga större krämpor, men jag ser vad som händer runt mig. En del är förstås pigga som damen i grannhuset på 83 år som jag inte ens vet om jag skulle hinna med när hon drar iväg 🙂 Men allt fler som endast är några få år äldre än mig börjar få mer eller mindre stora problem med sina kroppar. Inte alls kul. Men jag har min Far som förebild, han var 93, nästan 94 år när han dog och skötte sig mer eller mindre bra på egen hand fram tills tre veckor före sin bortgång. Jag hoppas min kropp ska likna hans. Hälsan är fantastisk, så lätt att ta för given, många drabbas av sjukdom och handikapp i unga år, jag är glad för varje år jag kan vara ”självgående”.

  6. Japp, jag håller med. Vi ber regeringen ändra på det 😉
    Skämt åsido så har du en poäng i det du skriver och kanske det är något vi borde fundera lite över ibland. Hur blir det när vi blir äldre och krämporna (andra än dem vi redan har) smyger sig på. Nu kan vi inte annat än gissa men att vara lite förberedd (mentalt i alla fall) är kanske inte så dumt!

    • Jag har arbetat en hel del i äldreomsorgen, försökte redan då tänka mig in i en sådant åldrande. Det var svårt. Nu tror jag att jag har lämnat arbetslivet, gått in i en fas av livet och det är att inse att hälsan inte är lika självklar längre.

      Välkommen till min blogg! 🙂

      • Tack!
        Jo jag har också jobbat i branschen och gör det delvis fortfarande (fast en bit ifrån själva omsorgen – kontorsråtta skulle jag kunna kalla det). Hälsan är inte självklar alls, särskilt inte när man blir äldre. Men, å andra sidan finns det hopp också. Jag träffar många som är vid riktigt god vigör trots hög ålder 🙂

  7. Jag har haft tur o mår bra fortfarande fem år efter pensioneringen. (O har aldrig haft nån vidare kondis o styrka att förlora, min latmask. 😉 ) Men jag undrar om man inte vänjer sig underhand, åtminstone om det går hyfsat successivt?

  8. Min kusin, kirurgen, säger också alltid att alternativet är sämre och jag håller med honom. Däremot så är det inte alla förunnat att åldras friska vilket är synd. Så det gäller att ta vara på tiden…

  9. Hej, jag tänker på min framtid nästan varje gång jag ser en rollator-tant. Jag har ofta såna smärtor att jag börjar halta eller linka. Mina väninnor på loppis där jag jobbar är mellan 10-15 år äldre än jag och mycket friskare i kroppen. Men baske mig, jag blir väl första som ska ha en terränggående rollator så jag kan gå i svampskogen! Rädslan att ramla blir värre för varje år. Tack o lov blev det sparkföre här nu, då har man något att hålla sig i…

  10. Jag hör till den skara som ser fram mot ålderdomen med hopp och glädje. Men jag har redan levt många år med de krämpor som borde komma först senare så jag har nog redan bearbetat mycket av de frågorna. Men det finns naturligtvis en gräns för hur måendet får försämras innan jag blir dystrare i mina tankar. Just nu ser jag fram mot en förbättring och det är kanske därför jag blir så glad av att planera min framtid som äldre 🙂

    • Så skönt det låter, positiva tankar. Jag har det väldigt bra, endast småkrämpor och aktiv med både ben och hjärna, så jag borde inte klaga… Det gör jag inte heller, men tankarna kommer emellanåt… Hoppas din förbätttring blir långvarig!

  11. God sen kväll! Vill läsa i kapp. Har jobbat och misat lite och det vill jag inte.
    Spännande tankar som du formulerar och i dessa banor tänker jag då och då. Visst orkar en inte lika myckte längre men jag vill och jag försöker. Jag vet vad jag kan idag, men om morgondagen vet jag inget. Och vi blir inte yngre och tur är ju det. För egen del är jag ibland orolig för att drabbas av Altzheimer. Min pappa hade dte och en stark karl tynade bort bpde mentalt och i kroppen. Det vill jag helst slippa.
    Sedan tror jag på positiva tankar i det mesta men en kan ju inte heller blunda för fakta.

    • Tråkigt att se en nära anhörig tyna bort så. Jo, tankarna går framåt i tiden ibland, men oftast har jag fullt upp med ”dagen i dag” och det trivs jag med. Vi får hoppas vi har turen på vår sida och har vi inte det, så får vi ta det då.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: