Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Apropå höjd pensionsålder

Apropå förslaget om höjd pensionsålder så är jag VÄLDIGT glad att jag hann bli pensionär innan det här beslutet. Förvånad är jag inte, tror det är nödvändigt också, med tanke på att vi lever längre och längre.

Hur kul jag än tyckte arbetslivet var, jag gillade utmaningarna,  vet att jag tänkte HUR ska jag kunna gå i pension, att trivas med ett liv utan arbete. Minns inte när det var så mina tankar gick, men ungefär 10-15 år sedan, tror jag, kanske än senare.

Var ålder har sina tankar, man förändras över tid. Det gäller att få näringslivet med på de nya tankarna också, det haltar litet fortfarande. Det är ett annat frågetecken – hur påverkas arbetsgivarna, blir de mer rädda igen för att anställa folk i 55-60-årsåldern?

En stor fråga med många olika vinklingar på problemet ”pensionsålder”.

Kommentarer till: "Apropå höjd pensionsålder" (20)

  1. Jag tycker det är viktigt med ett system som gör att de som slitit med kroppsarbete har möjlighet att gå i pension vid senast 65. Vi som sitter på kontor kan ju jobba så länge våra hjärnor orkar med. Jag tycker att man missat att tala om att det idag, är en absolut nödvändighet att ha ett eget pensionsspar. Att man börjar med en liten summa redan som ung och sedan ökar i femtioårsåldern då man kanske har råd igen. Vi lever så länge att det är orimligt att förvänta sig att staten ska kunna ge oss en värdig pension.

    • De som har tungt kroppsarbete har redan idag svårt att orka till pensionsåldern, inte alla, men många. Jag tycker dock inte det är så enkel gränsdragning, s.k ”kontorsarbete” skiftar väldigt i krav, precis som ”kroppsarbete” gör. Hur gör man gränser. Sedan finns en viktig aspekt till – vi har olika starka kroppar och psyken, hur drar man gränserna? En jättesvår fråga.

      De som ligger lågt i lön idag har svårt att spara inför en framtid de inte ens vet om de hänger med i. Dessutom pratas det om att sänka lägstlöner, ovisst hur det går. Vi har olika förutsättningar på många plan. Skitsvår fråga, det enda jag kan vara säker på är att pensionssystemet måste reformeras! 🙂

      • Ja, det är en svår fråga med många nyanser. Jag hade inte råd att börja spara förrän jag var en bra bit över 40 å jag vet hur det känns. Det enda som är säkert är att vi lever längre och det ställer till problem

      • Jo, plus att vi är så pigga mentalt när vi går i pension att vi inte nöjer oss med att bara bo och äta. 🙂 Jag var också över 40 år när jag började pensionsspara.

      • Och att vi kanske inte lever i par med två pensioner och en betald bostad

      • Ja just det. Det finns massor med faktorer som påverkar hur vi får det på ålderns höst.

  2. Visst är det en stor och ganska så svår fråga tycker jag. Det skiljer enormt från yrke till yrke om till exempel kroppen rent fysiskt orkar med.

    • Ja både kroppsarbeten, men även andra yrken som inte räknas dit har olika förutsättningar. Vad jag hört hittills finns ingen tanke på hur arbetsgivarna kan/vill förändra arbetslivet så de äldre ska orka ända fram. Det kanske är orealistiskt, men det skulle säkert tjäna både människan som samhället i det långa loppet. En jättesvår fråga det här med pensionssystemets uppbyggnad.

  3. Jag är också väldigt glad över att jag har hunnit bli pensionär.
    Jag har jobbat lite extra efter pensionen… men helt på mina egna villkor… för mitt jobb var så himla roligt och jag orkade mera. Men jag skulle inte orka med ett heltidsarbete, och att gå ned i arbetstid det fick vi inte.
    ( Vilket medförde att flera av mina arbetskamrater faktiskt inte jobbade ända till 65-årsdagen och var tvungna att säga upp sig i förtid).

    .

    • Jag lämnade ett stressigt ”kontorsjobb” vid 61 års ålder och valde att arbeta ungefär halva året. En lösning som inte passar alla, men inget jag ångrar. Vill du berätta vad du arbetat med?

      • Jag är röntgensjuksköterska och gillar verkligen vad jag hållit på med. Jobbet är väldigt omväxlande både ur åldersynpunkt och ur arbetssynpunkt.
        Ang. åldern så arbetar vi med ett spann som sträcker sig från de för tidigt födda till de som befinner sig nära döden. Vi röntgar inte bara benbrott utan undersöker även mag/tarmåkommor, lungproblem, lägger in stent, lägger in/kontrollerar inlagda avlastningskatetrar, dt-undersöker trauman av olika slag, dt-undersöker allt annat också, sätter pvk och sprutar kontrast, mr-kameraundersöker (fast det gjorde inte jag) osv.osv…
        Och vi ska ta bilder som måste se ut på ett visst sätt, vare sig pat. kan medverka eller inte, för att rtg.läkaren ska kunna skriva svar.
        Detta är en del av våra arbetsuppgifter, och jag skriver det för att du ska få en inblick i röntgenarbetet. De flesta vet faktiskt ingenting om vårt arbete. Inte ens annan sjukvårdspersonal har kännedom.
        Hur som helst så har jobbet skruvats upp betydligt. Det har införts produktionsplanering, vilket innebär att varje lucka ska fyllas med arbete. I och för sig rätt tänkt… men det går inte att planera tiden när det gäller sjuka patienter. Många, många är gamla, nyopererade eller ”orörliga” på något sätt. Många tunga svårförflyttade pat. som sliter på våra kroppar när de ska förflyttas.
        Barn kanske inte vill… men kan rtg. efter mycket lirkande.
        Dessutom har mycket administrativt arbete tillkommit. Allt detta tillsammans har helt tagit musten ut många av personalen.
        Trots att jobbet är stimulerande så orkar inte alla hela livet.
        Oj, det blev ett långt svar… hade kunnat bli längre.

      • Nu blir du kanske överraskad av mitt svar, jag blev överraskad av ditt. När jag omskolade mig till syrra så sökte jag och började på utbildningen, första kullen 3-årsutbildning på försök. Arbetade en sommar som biträde på röntgen, men insåg att det var inget för mig. Men inte gick det att byta inriktning så där utan att ha sökt annan inriktning. Jag började och läste de s.k A och B-kurserna som var gemensamma för alla syrror. Hoppade av och arbetade några veckor innan jag kunde börja på utbildning till s.k allmän syrra. Därefter vub inom psykiatri. Så viss insyn har jag, även om det är många år sedan, med andra ord såg jag ganska många sorters undersökningar. Men självklart måste ert arbete ha förändrats sedan ”min” tid som vikarie eller senare elev.

      • Och så glömde jag skriva att har varit väldigt svårt att få tag på vikarier, eftersom rtg.ssk.yrket är så speciellt. Vi har fått jobba extra, fått mer övertid och har inte fått ledigt som vi har önskat. Det tär. Och orken tar slut.

      • Jo, jag vet att rtg.syrror är det brist på, och ingen annan syrra kan gå in och göra ett extrapass.

  4. Vet inte om jag tänkt att gå vid 61 men nog längtar jag till pensionen. Har inte satt mig in i vad det innebär och hur det är tänkt men det känns lite så där. Sen förstår jag att det kanske är något som måste ske trots allt.
    Hos oss är det alltid ett antal som väljer att jobba längre än 65, men visst, några som går före också. Jobbar på kontor så det kanske är fullt naturligt. Det ser nog annorlunda ut för de som jobbar i vården och sliter tungt.

  5. Jag är också glad att jag redan är pensionär och inte berörs av de här nya reglerna. Jag jobbade tills jag var 65 och tyckte det var helt lagom. Kram

  6. Jag slutade fast anställning när jag var 62 och vi efter fyra år flyttade hem från Kina. Mne jag jobbade en del extra när och om jag ville efter det och var även tillbaka i Peking ett tag. Men friheten att disponera min tid var viktig. Efter att ha varit lärare, mellan 21 år och 62 år, i skolan på alla grundskolans stadier, så hade jag inte så mycket mer att ge. Är också speciallärare och det krävde sitt.
    Nu jobbar jag då och då i resebranschen, när jag villoch behov finns, och tycker det är jätteroligt. (Har även ett förflutet där.)
    Instämmer i dina tankar. Har inte alls, inte ännu, upplevt att det varit svårt att jobba på ålderns hös för den erfarenhet och kunskap en har är idag nästan ovärderlig. Trpr det älle ri många sammanhang.
    Trelvig kväll!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: