Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Flickfadder

Jag har ett fadderbarn i Lesotho via SOS Barnbyar. Det fungerar jättebra, autogiro varje månad, får information två ggr per år hur det går för tjejen osv. Ofta ett foto med på flickan, kanske i varje brev, minns inte riktigt.

Nu i juletider så tog jag beslutet att bli flickfadder via Plan International för ännu en flicka. Det är ett skriande behov i världen, flickor är väldigt utsatta, vi har det så bra i vårt land. Trots att jag är pensionär och ensamstående har jag det väldigt bra om jag tittar mig runt om i världen, det beror på vad/vilka jag jämför mig med 🙂

Det ska bli spännande att se i vilket land den här flickan finns. I SOS Barnbyar fick jag välja världsdel. Här vet jag bara att det blir i Asien, Afrika eller Sydamerika. Jag hoppas på Asien av någon anledning, tror det sker mycket negativ med flickor därborta. Sydamerika vet jag alldeles för litet om i det sammanhanget, men säkert finns det många flickor även där som har det svårt.

Det här blir min julklapp till mig själv den här julen.

Kommentarer till: "Flickfadder" (25)

  1. Det är en bra julklapp. Jag hade fram till för två veckor sedan ett fadderbarn via actionaid kan har inget speciellt barn) men sa upp det då actionaid gör andra saker som jag verkligen inte stöder. Nu måste jag noga undersöka vilken ny givare jag vill ha att göra med. Har kollat på SOS barnbyar.

    • Nu för tiden är det inte enbart ett barn man stöder, mer än ett litet område om jag minns rätt. Men om man vill ha kontakt så är det med ett barn, och framförallt får man följa ett barn. Litet dubbelt, men jag tycker om just den litet mer personliga informationen om en fysisk persons utveckling. Infon handlar mycket om hur det går för flickan i skolan, intressen. Info om familj osv. Vad jag vet så har inte SOS Barnbyar varit inblandade i någon skandal.

      • Jag tycker att det systemet är bra att man stöder en by eller grupp. Actionaid har inte varit inblandad i skandaler men dom stöder grupperna som bråkar om att afghaner som strejkat på Medis ska få stanna. Den typen av föreningar får noll kronor av mig. Jag vill ge stöd och pengar till behövande. Jag är månadsgivare hos Stadsmissionen men som du skriver – det finns utrymme för mer. I jämförelse med andra så är jag ”rik” och vill dela med mig

  2. Ska bli spännande att höra vart den nya flickan bor. Själv har jag och två av mina döttrar ”gemensamt givande” till en flicka i Indien, som vi ger ett bidrag till varje månad. Organisationen heter ChildFund India.
    Flickan är 13 år, går i skolan och har det nog ganska bra med vår hjälp.
    Jag tänker att har man möjlighet att hjälpa någon så kommer flickornas situation i det långa loppet att förändras till det bättre.
    Det är så lite vi gör men det känns bra.

    • Ja, jag hoppas att pengarna gör nytta för dem. Tror det också, så länge jag inte blir överbevisad. 🙂

      Indien, tror det är många som behöver litet hjälp utifrån i det landet.

  3. Äntligen lite tid att kolla blogg. Den där räkgratängen såg väldigt god ut. Allt för Sverige.. .har bara kollat en gång…eller del av en gång…när det var inspelat på Torpa stenhus. Är fadder i Plan. En flicka i Kambodja just nu. Har lite dåligt samvete för att jag inte ser till att ha kontakt…har nog bara skrivit ett brev. Vet inte om sos barnbyar är bättre än plan. Det får väl rulla på..
    Har också autogiro till Unicef. Det känns minst lika bra. Och visst har vi det bra! Ha det fint i juletid. Anna-Lena

    • Gratängen var som sagt, läcker!

      Kontakt eller ej, det är frivilligt som tur är. Jag är inte, eller har inte varit i alla fall, så duktig på det heller. Men funderar på att ta mig i kragen och göra något mer av det. Flickan i Leshoto är i tonåren så det kunde vara intressant att höra hennes egna tankar om sitt liv och sina framtidstankar.

  4. Hej, jag var fadder till en grabb i sydamerika för Plan för en herrans massa år sedan. Då när jag ännu jobbade och hade en vettig inkomst. Tyvärr räcker inte sjukpensionen till som det ser ut i dagsläget, men om det sker någon förbättring som alla politiska partier gapar högt om så ligger det helt i linje för mig att ta mig an ett nytt fadderbarn. Just den personliga kontakten är jätteviktig, då känner man ett större engagemang än att bara girera över ett belopp på ett konto till en organisation.
    Så du har börjat läsa Leine? Ja den är tung, och jobbig, men jag njöt av en riktigt stark berättelse.

    • Jag har kommit ur finska inbördeskriget, tyckte det var många detaljer/göranden där som drog ned historien. Kommit vidare och gillar boken jättemycket nu, en helt annan klass. När andra världskriget bryter ut, vad händer då, då ändrar jag kanske åsikt igen… 🙂 En bok som engagerar i alla fall!

      Att ha fadderbarn är absolut en frivillig handling. Många som har betydligt mycket mer pengar än både dig och mig bryr sig inte, trots att de skulle kunna dela med sig betydligt mer. Med det sagt så ska inte ”fattiga” pensionärer ha dåligt samvete om det inte funkar.

  5. Bra gjort! Väl använda pengar. Vi stöder nu framförallt projekt i Swaziland. Där har vi bott och jag har också besökt Lesotho. Hur förhållandena är där nu vet jag inte.

    • Då kan jag förstå att det blir just Swaziland ni stödjer, antar att ni har litet hjärta kvar där. Hur var det i Lesotho när du besökte området? Fattigt, slumkvarter, misstänker jag. Hur det är nu vet jag inte heller, tjejen som ses som mitt fadderbarn är föräldralös, så hon och två systrar till henne bor på något slags barnhem om jag förstått det hela rätt.

      • Det var ingen slum då. Det som har drabbat alla de länderna där HIV-smittan som nästan slagit ut en generation och lämnat många barn ensamma

      • Precis. När jag var i Kenya för några år sedan fanns det många barn som förlorat föräldrar genom HIV, en del barn var smittade också, barn som vi träffade, när vi besökte en verksamhet någon kyrka drev. Jag misstänker att det är HIV som gjort de här flickorna föräldralösa, men inget jag vet säkert.

  6. Låter som en perfekt julklapp till dig själv! En synnerligen osjälvisk julklapp.
    Jag har funderat på det där med att bli fadder men inte har inte kommit mig för än. Får nog ta mig i kragen!

  7. Vi har varit faddrar åt Momin i Bangladesh sen han var liten men nu är han stor o Plan har jobbat klart i hans by och far vidare till en annan by och där finns en flicka som vi nu är faddrar åt. Jag gillar Plan för de gör bra saker och informerar regelbundet kring det. Å andra sidan vet jag inget om SOS Barnbyar men det är säkert bra också.

    • SOS Barnbyar tycker jag är bra. Pojken i Kenya vi var faddrar åt var när mina barn var små, tror vi började kontakten i slutet på 80-talet. Sedan har jag haft kontakt/något barn via dem förutom några år runt min separation då livet inte var riktigt som ”vanligt” 🙂 Då pengarna numer dras via autogiro behöver jag inte ens fundera hur länge jag betalat. Tidigare betalade jag för flera månader i taget, så jag skulle slippa ha det hängande över mig varje månad.

      Bra du gillar Plan, det var en tillfällighet att jag valde dem nu, såg att de sökte ”flick-faddrar”, känns de OK stannar jag kvar, annars går jag tillbaka till OS Barnbyar.

  8. En alldeles utmärkt julklapp tycker jag 🙂 Jag hade ett fadderbarn i Sydamerika för många, många år sedan. Numer stöder jag ett par olika organisationer men har inget särskilt fadderbarn.

    • Jo, man kan stödja utsatta områden på många sätt om man vill. Fadderskapet tycker jag är litet kul, just med information om hur barnet utvecklas, litet om vardagen runt det osv.

  9. Du gav mig en god tanke när jag läste att du tagit ett fadderbarn till. Jag har också ett fadderbarn, en CP-skadad pojke i Vietnam. Har haft honom i tio år och får som du regelbunden information om hur det går för honom och familjen. När man hör om deras förhållanden blir man helt mållös. Fadern arbetar på jordbruk och mamman tar hand om barnen, som det traditionellt är. Har fadderskap genom ”Barnen framför allt”. En liten organisation. Jag förstår inte hur någon kan säga jag har inte råd att ha ett fadderbarn!! Kan vi verkligen inte undvara 100 kr/månaden för att göra livet lite drägligare för ett litet barn i vår orättvisa värld?? Uräkta om jag trampar någon på tårna men det är ”saligare att giva än att taga” Nu har jag också lovat att ge mig själv den bästa julklappen, ett fadderbarn.

    • Vad kul, Gerd, att jag kan inspirera dig. Känner som jag gjort något bra efter alla heja-rop här. Du får berätta framöver var du får ditt ”nya” fadder-barn någonstans.

      Det känns inte betungande för mig ekonomiskt med fadderbarnen, inte i nuläget i alla fall. Man kan dessutom bryta kontakten när man vill, man är inte bunden någon viss tid. Det kan uppstå olika akuta saker som förändrar ens situation och då är det bra att veta det.

  10. Sedan åtta år tillbaka är vi faddrar till en flicka i Mali genom Barnfonden. Det fungerar hus smidigt som helst och summan är försumbar för vår del. Alla kan vi helt enkelt göra något.

  11. Verkligen en bra julklapp. Jag har också ett fadderbarn via SOS barnbyar och på Sri Lanka, det land där mina döttrar en gång föddes. Och nu gav du mig en god tanke. Klart att jag också ska ha ett fadderbarn till. Blir en perfekt julklapp till mig själv och kan jag glädja andra gör jag gärna det.
    Under år jag jobbat i skolan, det är månag, så har vi i mina klasser alltid haft fadderbarn och det har gett så mycket.

Lämna ett svar till Anki Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: