Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för januari, 2018

Senioruniversitetet och spanskan

Förra terminen läste jag spanska hos Senioruniversitetet. Sökte termin 2 och fick veta att jag inte kom med i den grupp jag gått i tidigare utan skulle gå i en annan okänd grupp för mig. Hörde via rykten att en av deras spanskagrupper fått avbrytas pga för få deltagare. Vilken termin de var inne på visste inte vederbörande, men vi var nybörjare så den gruppen måste i alla fall vara två terminer före oss. I den gruppen erbjöds jag plats! Jag vill jag inte läsa ett nytt språk ihop med andra som studerat språket betydligt längre tid än vad jag gjort. Jag förutsätter att det var så utan att veta helt säkert.

Jag var naturligtvis inte nöjd med detta, försökte få svar på varför jag inte var garanterad plats i den grupp jag varit med i från början! Det tycker jag är en självklarhet, de nya får ju lotsas in där de får plats. Sedan ville jag också ha svar på varför just jag, eller hade hela min gamla grupp splittrats? Fick inte svar på detta, fick veta att det var detta som erbjöds mig och så fick jag namn och adresser till alla i den grupp de placerat mig. Jag kände inte igen ett enda namn. Tackade nej till den kurs jag inte sökt till men väl antagits till! 🙂

Jag kollade runt, sökte nybörjarspanska på Folkuniversitetet. I min förra grupp var tempot väldigt långsamt, misstänker att det är ett helt annat tempo i Folkuniversitetets. Fick veta ganska omgående att jag blev antagen om kursen fick tillräckligt många sökande. Idag fick jag meddelande om att kursen startar som planerat och att den är fylld till sista plats! Det känns så himla skönt, t.o.m fått namn på kursledaren, men ej vilken lärobok vi ska ha. Jag försöker få information om det, har de inte samma bok som den jag redan har vill jag hinna köpa den innan kursstarten.

Jag har skrivit mycket positivt om  Senioruniversitetet tidigare, tycker fortfarande att de har mycket bra att erbjuda men att bli behandlad så här tycker jag är så dåligt så jag har inte ord för det!  Jag hoppas jag ska orka med tempot hos Folkuniversitetet, misstänker att mina nya kurskamrater är betydligt yngre än mig.  Det gäller att hänga på!

Glad blev jag i alla fall idag, jätteglad, att kursen kommer igång. Det här är nog ganska ointressant för någon annan än mig själv, men när jag sätter det på pränt så sätter jag sprätt på litet irritation. Nu ska jag kontakta Senioruniversitetets styrelse, jag tycker att de bör veta hur jag behandlats.  Att få en ordentlig förklaring till ett sådant förfarande är väl det minsta man kan önska sig.

Är det klacken som gör det?

Jag går oftast i låga klackar, men gillar typen av den klack som finns på bilden. Nu håller jag på att gå in dessa, jag får lätt skoskav av nya skor, så jag går alltid mycket med skor inomhus innan de används ”på riktigt”.

Med sandaler eller andra lågskor börjar jag känna mig hopsjunken, trött liten äldre gumma, gillar inte den känslan, men inser att så här är det nog när man närmar sig de 70 levnadsåren. Nåja, jag har ett par år dit, men i alla fall. Upptäcker att jag får en helt annan hållning med dessa skor med klack, automatiskt! Det känns väldigt behagligt. Känns som om det är väldigt hälsosamt för kroppen, vet inte om det är lika bra för fötterna. Dessa är väldigt bekväma, har förstås inte gått så långt med dem än. Vet med andra ord inte om den mer upprätta hållningen består vid en längre promenad.

Är det verkligen så att man får bättre hållning när man har klack på skorna? Jag har aldrig tänkt på det lika mycket tidigare, beror säkert på att jag inte känt mig som en hopsjunken gumma förrän nu på senare tid  🙂

Tankar en måndagskväll

Ibland brukar jag titta på ”Husdrömmar” på TV. Ikväll var en sådan kväll. Gert Wingårdh och Pernilla Månsson Colt besökte tidigare ”husdrömmare” för att se hur de hade det idag.

Jag blir helt matt över hur fint folk har det. Inte en pryl framme som inte ska vara där för att pryda sin plats! Fiffiga lösningar i gamla hus som blir som nya ”annorlundahus”. Du finner inte ett till som är likadant. Vad sägs om ett gammalt fårhus t.ex som blivit ett läckert fräscht hus för ett äldre par. Att dom bara orkar, tänker jag, som inte alls har de talangerna att se förutsättningarna och komma på fiffiga lösningar.

Vid närmare eftertanke så skulle jag gärna vilja ha den utsikten de har från sitt gamla fårhus. För övrigt har jag det väldigt bra i mitt krypin, som inte alls är så litet. Mer än en gång går mina tankar till hur priviligierade vi i Sverige är, det finns massor med möjligheter för oss, för många av oss i alla fall. I en del andra länder kämpar folk för att få mat och skapa överlevnad för sina familjer. Nog önskar jag att resurserna skulle vara jämnare fördelade.

Är äldre mer lättlurade än yngre?

Till mitt förra inlägg så uttrycktes det i en kommentar att ungdomar är mer källkritiska än äldre människor! Det stämmer dåligt med mina erfarenheter, har gått och funderat på mina bekanta, de jag träffat i arbetsliv, privatliv osv. Visst, av naturliga orsaker så träffar jag mest folk i min egen ålder numer!

För mig finns det många i min ålder som har kritiskt tänkande, det finns det även bland de yngre. Men det finns även en del, bl.a en kvinna jag känner ”så där”, träffat henne flera gånger och tycker hon är sund i sitt tänkande. Jag höll på att sätta i halsen när hon ondgjorde sig över en artikel. Hon tog budskapet till sig direkt och tyckte det var förfärligt. Hos mig ringde varningsklockorna starkt, något sa mig att det där är inte sant. Vilket senare visade sig, alltså att det var fejkade nyheter. Så nog finns det folk bland oss äldre som tror på det de ser och hör, men det finns det även bland yngre.

Är yngre verkligen är mer källkritiska än oss äldre som uttrycktes i en kommentar. Har ni någon uppfattning om detta? Är vi äldre mer lättlurade än yngre? Jag tror nog att det beror på andra faktorer än ålder hur ”lättlurade” vi är! Vad tror du?

Intressanta tankar i alla fall man kan få från kommentarer… 🙂

Allt är inte råttans fel

Jag misstänker att vi  alla har hört talas om att råttor legat bakom pestutbrott bland människor. För någon dag sedan läste jag i lokaltidningen att det verkar vara fel. En ny studie visar att det förmodligen oftast är människorna själva som ligger bakom spridningen av smittan! Man trodde helt enkelt tidigare att lopporna fick smittan från pestsmittade råttor de suttit på och som på så sätt förde över smittan till människorna.

Pestutbrott har blossat upp vid flera tillfällen över världen.  Från 500-talet och framåt blev även Europa drabbat av tre epidemier av pest. Den första började 541 och härjade under 200 år i medelhavsländerna. Nästa pandemi började med digerdöden 1346-1353 och sedan återkom pesten i perioder ända fram tills 1800-talets början i Europa, enligt artikeln. Bl.a ska Stockholm ha förlorat en fjärdedel av sin befolkning vid pestutbrott 1710-1711. I dag är pestsjukdom lätt att bota med antibiotika. Det förekommer pest även i våra dagar, den som oftast förknippas med digerdöden är böldpest. Smittan (bakterien) går in under huden genom loppbett. Bakterierna tar sig vidare till lymfkörtlarna och orsakar stora variga bölder i ljumskarna.

Det har funnits forskare som har funderat över frågan, om det verkligen var råttor som spred pesten. I en ny studie som presenterats i ”Proceedings of the National Academy of Sciences” har forskarna tittat på alla tillgängliga data över nio olika pestutbrott i Europa under tiden 1348 till 1814. Resultatet av det blev att råttorna blir friade från misstankar för de flesta utbrotten. Forskarna kom fram till att pesten spreds mellan människor genom loppornas försorg. Det berättas också att forskare har stått undrande inför hur snabbt pesten kunde spridas i nordliga områden i Sverige och i Norge där råttorna inte var speciellt vanliga. Brunråttan kom inte till våra trakter förrän under 1700-talet. Digerdöden kom till Sverige 1350 och skördade ungefär häften av landets befolkning och där anses det inte möjligt att råttorna är orsaken bakom spridningen. Däremot, den pest som förekommer idag, där verkar råttan vara smittspridaren så helt oskyldig är den inte.

Lokaltidningen jag läst artikeln i är Jönköpings-Posten.

 

Koden är löst

Ett kort livstecken från mig, vill ju inte lämna bloggriket helt åt sitt öde 🙂

Haft en del runt mig, men avbrottet beror mest på att datorlusten avtog dramatiskt efter intensivt arbete med spanskbloggen och den ”förlorade matbloggen”. Matbloggen har jag åter fått kontakt med, med hjälp av wordpress. Blir förvånad av att jag som bloggare inte blir lämnad vind för våg när det strular Bra betyg till wordpress, trots allt.

Idag, än mer ikväll, fryser jag, vet inte riktigt hur jag ska tolka det. Förnekar det hela, ska sätta på en kopp te till mig, kanske får jag upp värmen med det. För yrkesarbetande människor stundar helgledighet, i alla fall för många av dem. Även för mig känns den stundande helgen som ledig, inga grejer inplanerade. Eventuellt ett biblioteksbesök.

Jag har haft mina små barnbarn här från torsdag kväll till kvällen idag, deras förskola hade utvecklingsdag eller vad de nu kallar det. Stängt med andra ord. Den lilla som snart fyller tre år har mer än en gång visat intresse för de nedersta lådorna i köket där jag bl.a har mjöl o.dyl. Till de lådorna finns s.k barnspärr. Varje gång hon gjort tappra försök att öppna desa lådor har jag försökt avleda intresset till något annat då hon undrat ”varför” de inte går att öppna? I dag när jag varit på toaletten mötte hon mig strålande och ville jag skulle följa med ut i köket, visade mig hur man gör när man öppnar lådorna längst ned! Så var den koden löst, lätt som en plätt… 🙂 Nu kan jag montera bort spärrarna, de har gjort sitt, förstår jag.

Önskar alla en trevlig helg

Min spanska blogg

Ja, nu är bloggen publicerad, men utseendet kommer förmodligen förändras, men inte just nu. När jag skapat bloggar tidigare har jag tyckt det var smidigt. Idag var inte enkelt att utforma utseendet på ”entrenarespanol”, att få sidan att se bra ut. Jag funderar på om det är wordpress som krånglat till det eller om det är åldern som spökar!? Jag tycker inte jag blivit okunnigare, bara mer långsam. Ibland får saker och ting mig dock att fundera hur det står till med ”huvudkontoret”. Nu har jag i alla fall hängt upp mig själv i trädet… 🙂 tills någon dag jag får inspiration att förändra.

Någon som vet hur jag förstärker länkarnas färg nedtill? Jag vill ju att folk ska se var de kan kommentera. Jag tror det här med en blogg är ett bra sätt att förbättra språket för mig.

Titta gärna in på entrenarespanol.wordpress.com

Till sist ett tack till bloggaren Anne som visade mig så jag kom vidare i eftermiddags!

Etikettmoln