Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Avgrunden

Hos Paula snappade jag upp ett boktips för några veckor sedan. Hon hade då läst Avgrunden av Kim Leine, och skrev en recension om den. Nu har jag plöjt igenom samma bok, den är på cirka 675 sidor och den lämnar nog ingen oberörd.

Bokens handling kretsar kring två danska tvillingbröders liv från 20-årsåldern och många år framåt. De beger sig till Finland för att delta som frivilliga i finska inbördeskriget 1918 och senare får vi följa deras liv under andra världskriget och fram till deras egen död.

Vad jag tycker? Tja, både ock, som med nästan alla böcker över 500 sidor tycker jag att den hade vunnit på att kortas ned i mitten av skildringen. Stundtals är den väldigt bra, välskriven, intressant och ganska realistisk för den tiden misstänker jag. Vissa partier i boken är väl detaljerade om krigets fasor. Med andra ord är ingen roman för känsliga personer – det är väl så de säger om vissa filmer! 🙂

Betyg 4/5

Kommentarer till: "Avgrunden" (6)

  1. Hugos matte sa:

    Inlägget du hade om veganbullar, låter gott. Testar kanske nån gång, ser fram emot fler vegetariska inlägg.
    Jag har ju försökt att kommentera på din blogg, men har inte lyckats. Gör ett nytt försök.

    • Det försöket lyckades väldigt bra!

      Det finns så mycket gott i matväg på nätet, ska bara ha litet tur ibland! 🙂 Veganbollarna var väldigt goda, tycker jag.

  2. Den har jag inte läst. Tjocka böcker går an, särskilt i digitalt format, om dom är tillräckligt intressanta

    • Författaren intresserar mig, ska börja på hans självbiografi, Kalak, ikväll eller om det blir inatt. Ur baksidestexten ”Kim Laines minnesroman suddar ut gränsen mellan verklighet och litteratur. Kalak är en svart berättelse so flödar över av livsglädje.” Det känns intressant och litet lockande för mig.

  3. Jag har boken på lut och ska läsa den vid tillfälle. Mi pappa var född 1921 och reste till Finland när han var 18 år så jag har hans berättelser kvar i minnet. Så handlingen i boken är jag väl förtrogen med, men pappa undvek blodiga detaljer. Men jag vet att det var så.

    • Just nu håller jag på med hans debutbok, självbiografi, den tycker jag mycket om än så länge. Jag hoppas du delar med dig av dina tankar om hans författarskap längre fram. Det blir spännande att höra din åsikt i så fall.

      Min pappa var född 1917 och var uppe i Norrland flera omgångar, bl.a vid Haparanda och vaktade grönsen under 2:a världskriget. Kalla vintrar berättade han om.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: