Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för juli, 2018

Sommarvärme dag efter dag

Sol, bad, sommarvärme, det är så vi vill ha våra somrar. Men i år har de flesta fått nog och önskar sig regn! Någon jag läste om i någon tidning önskade regn i flera veckor. Egentligen tycker jag det är ganska skönt som det är, nåja, 25 grader varmt skulle räcka, men jag vet förstås att vi är beroende av vatten och att naturen behöver sitt. Vi får hoppas det blir en blöt höst och vinter.

Under veckan som gick hade jag mina barnbarn ett dygn. Badkläder fanns med förstås… det är inte ofta jag badar i Vättern mitt inne i sta´n, tycker här är för mycket folk. Men i barnbarnens sällskap tänkte jag inte på de ”andra”. Vättern är ombytlig, ibland stilla, stilla på vattenytan, men den kan också skvalpa riktigt ordentligt. När barnbarnen och jag var där var det ett mellanlädage. Den lilla hade svårt att stå i vågorna och höll mer än gärna i mina händer, vilket jag tyckte kändes väldigt tryggt. Killen som hunnit bli sex år gillade vågorna, gick i närkamp med dem och hade jättekul 🙂 Och så det allra bästa, vattentemperaturen var VÄLDIGT behaglig, jag bara gick rakt ut utan att tycka det kändes kallt ens när magen blev blöt. Där är ju annars ett känsligt läge. Jag vet inte hur många grader vattnet höll, men ganska mycket över 20 måste det ha varit tror jag. Sedan hann vi med två lekparker, pizzaätning och litet annat smått och gott. Jag var jättenöjd med dygnet och det var barnen också. Fullt ös hela tiden! Farmor fick vila efter att föräldrarna hämtat hem dem!

För övrigt blir det inte så mycket utfört för mig mer än geocaching. Jag har kommit in i en period jag ägnar mig åt att leta skattgömmor. Är det klokt? Idag visade termometern på +31 grader när jag for iväg, hade laddat med två vattenflaskor, går att köpa mer också om det behövs. Kollar in promenadsträckor med lätta cacher, ett bra sätt att promenera i nya områden samtidigt som jag loggar… ja vad som drar mest vet jag inte riktigt.

I övermorgon går vi in i augusti månad! Tänk så fort en månad går, nog märks det att vi går mot mörkare tider kvällstid. Det mörknar ordentligt nu, nåja, det är till att göra det bästa av varje månad… finns inget alternativ!

Medborgarförslag

Är det någon som minns vad jag skrev om nyårsdagen i år? Inte det? Konstigt att jag inte gör mer avtryck i folks hjärnor 🙂 Ni kan läsa här.

Tja, det här inlägget jag länkade till innehöll inte riktigt det jag trodde. Idén kom kanske litet senare, vet att jag skrev om det i bloggen och fick många uppmuntrande kommentarer. Inlägget handlade om att lämna förslag till kommunen att starta en tävling i att bli ”Sveriges renaste stad”. Hur den ska utformas och utvärderas lämnar jag till kommunanställda att klura ut. All nedskräpning på Vätterstranden i sommar har triggat igång mig igen och idag sände jag in min idé som ett Medborgarförslag.

Den som lever får se om de nappar på detta vilket jag givetvis hoppas. Det skulle vara kul att känna att jag ligger bakom något sådant. Och än roligare att se en ren, fin stad. 🙂

Geocaching

Vad gör ni när det är så här varmt? Ligger ni på stranden? Aktiva inomhus, eller inaktiva inomhus?

Vi har haft några dagar då det har varit litet svalare här i norra Småland, men idag är det riktigt varmt igen, snudd på 30 grader idag (i skuggan). Hörde av en granne att hennes termometer visade 44 plusgrader… men det var förstås i solen.

Trot eller ej, jag har geocachat! Igår åkte jag till ett samhälle några mil härifrån och promenerade mellan några cacher i stekande sol, men trots allt överkomligt. Någon dag dessförinnan for jag iväg på ett annat håll och gick en lång runda i skogen för att leta cacher. Ja, har man inget att lägga händerna på så kan man ju leka. Skämt åsido, periodvis är det en väldigt trevlig hobby. Den tar mig till platser jag aldrig skulle upplevt annars. I år har jag inte upptäckt någon jättefin plats, vad jag minns, men andra år har jag gjort det.

För övrigt läser jag och gör inte så himla mycket mer än jag måste, handla och laga mat. Ja inte ens mat lagar jag idag, jag passade på att äta på en av Asecs restauranger, ingen gourmetmiddag, men det hade jag inte förväntat mig heller. 😉 Jag är t.o.m dålig på att läsa bloggar, känns litet som att dagarna bara går.

Igår var jag inne på Facebook och såg ett inlägg från Jönköpings kommun där de presenterade några killar som städar Vätternstranden varje morgon. De berättade om att papperskorgarna var överfulla och sedan kastas det bredvid. När jag läste det hade några kommenterat inlägget, människor som uttryckte uppskattning till killarna osv, att vi har en fin strand. En kvinna ifrågasatte varför de inte kan ha större sopbehållare så skräpet får plats! Då skrev jag ett svar där jag ställde frågan varför inte folk kan ta skräpet med sig hem när det är fullt osv… Jag ondgjorde mig över hur skräpigt där är vid Vätterstranden, hur folk bara lämnar skräp. Berättade också om mina upplevelser av hur det ser ut där varje nyårsdag! Trodde jag skulle få massor med påhopp! Det brukar inte gå att provocera på Fb utan att man får på pälsen. En kvinna har klickat på gilla-knappen vid min kommentar, det är allt, inga svarskommentarer! Jag är mycket FÖRVÅNAD! Jag var beredd på att bli betraktad som ”missnöjd satkärring” 🙂

Vad är det för fel på folk som inte kan försvara sina handlingar!? 🙂 Så funderar jag också över HUR STORA sopbehållare skulle behövas där för att det inte skulle finnas skräp på stranden eller gångbanan?

 

Lösenordsskydd

Jag har nu publicerat ett inlägg som lösenordsskyddat. Alla som brukar kommentera, ofta eller sällan, är förstås välkomna att be om lösenordet. Det är inga större eller sensationella hemligheter där. Mer att jag vill testa hur det fungerar och att ”alla” inte behöver veta! 🙂

Ni får lösenord genom mailvägen. Ni har min mailadress om jag kommenterat hos er!

https://miatankar.wordpress.com/2018/07/23/semester-som-pensionar/

 

Lösenordsskyddad: Semester som pensionär?

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lycka och gnällspikar

Vad är lycka och vad blir vi lyckliga av?

Just nu läser jag boken ”Hållbar utveckling. Teknik, Samhälle och Livskvalitet” På sidan 83 kan jag läsa följande: ”Hur stor del av den lycka vi upplever har att göra med hur fint hus vi har, eller om vi har bil, teve och hund! Om vi hade bara det allra nödvändigaste, hur mycket skulle vår lycka minska? En del forskare skulle hävda att den bara skulle minska med maximalt 10 procent, i alla fall för oss i den industrialiserade världen, som tar materiellt välstånd för givet

Därefter fortsätter ett resonemang om vår förmåga att känna lycka. ”Hur stor del är genetiskt betingad? Med hjälp av studier på tvillingar har man kommit fram till att ungefär 50 procent av vår förmåga till lycka är nedärvd (Fors 2012, Sheldon m.fl 2004). Det innebär att fel föräldrar kan vara en katastrof!” (sid 84). Låter det dystert? Författarna fortsätter med att jämföra med det halvt urdruckna ölglaset eller om det nu är halvfullt!? ”Om man är född olycklig och har det tungt materiellt och socialt har man i alla fall en rejäl potential till relativ förbättring”.

Boken handlar om hållbar utveckling men efter ovanstående resonemang funderar jag än en gång över varför så många känner och sprider uppgivenhet och missnöje i vårt land. Vi är ett av världens rikaste länder, vi har ett starkt socialt skydd i vårt samhälle ändå så verkar väldigt många ha svårt att inse hur bra vi har det. Även om alla dessa har ”katastrof-föräldrar” så borde en stor grupp av dessa ha förmåga att se möjligheterna (glaset är halvfullt) som finns istället för att hänge sig åt att blunda för den verklighet jag ser – ett land, en tid full av möjligheter! August Strindberg sa redan på sin tid att ”det är synd om människorna”, visst hade han litet rätt!? 🙂 Hängde ni med i min senaste vändning? Precis, lyssna till de politiska debatterna, läs insändare osv… svenska folket verkar vara missnöjda i alltför stor utsträckning, tycker jag.

Hur tänker du?

 

Svettkörtlarna jobbar på

När jag var ung blev jag varm i kroppen när jag joggade eller utförde annan ansträngning. Men svettades aldrig som vissa andra personer gjorde. Ju äldre jag blir desto mer svettas jag, jag förundras över att jag finns kvar, att jag inte runnit bort 🙂

Idag är det egentligen ganska behaglig temperatur 23-24 grader, solsken men även litet lätt bris. När jag var ute för en stund sedan tyckte jag det var behagligt, vandrade inte så himla långt, även utmed Vätterns strand, men nu när jag är hemma igen så droppar det från ansiktet och nedåt om jag inte torkar så gott som hela tiden. En aning jobbigt och det känns inte speciellt fräscht 🙂

Etikettmoln