Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Lätt vandring i Andalusien

Det här var både första och sista gången jag anmäler mig till en ”allmän” vandring. Jag förstår att jag får rätta mig in i leden, som det så vackert heter och endast göra sådana aktiviteter tillsammans med andra pensionärer. Vandrar gör jag mycket, men inte i sådan här terräng!

För att börja från början, vi blev upphämtade på den angivna platsen, två amerikaner saknades. Vår guide kontaktade dem på telefon… de kunde inte idag, ville vandra på söndag i stället! Jag tror guiden accepterade det, han ville inte riktigt svara på den frågan. Vi blev en liten grupp, en kvinna från Österrike, uppskattningsvis i 25-årsåldern och en kvinna från Ungern kanske 35-40 år. Jag har svårt att uppskatta ålder på människor. Guiden tror jag var i 30-årsåldern och så var det svenskan som närmar sig de 70 åren. Vilken grupp! Trevliga var de så länge jag orkade prata, sedan ville jag bara vara ifred! Blir ni lika dana när ni blir tillräckligt trötta i kroppen?

Vandringen började förstås uppför, rejält uppför och strax kom vi till en ”vit by” som härstammar från Arabiska tiden. Husens utsida är alltid kalla oavsett hur varmt det är! Husen är också byggda så solen kommer aldrig in i gångarna eller vägarna. Smart, för där skulle det kunna bli riktigt hett annars.

Därefter var det förstås uppför, brant uppför, guiden lovade mig att sedan blir det platt terräng att vandra i. Nu verkar vädret slagit om till betydligt mer soliga dagar, i alla fall om jag litar på yr.no och det gör jag oftast. Vi hade ett underbart vandringsväder. Bilderna får tala för sig själva till stor del.

Det gällde att ha koll på var man satte fötterna, för annars skulle man kunna råka stå på näsan ganska lätt. På många stllen vore risken stor att man faller långt ned i så fall. Ibland var det bara en liten, liten tunn remsa mellan berget på ena sidan och stupet på den andra. Där skulle vi gå. Det kunde nog blivit både benbrott som handlesbrott och litet till om oturen varit framme. Men guiden gick där som på hemmaplan, och det var det förstås för han går där varje vecka!

Väldigt vacker natur, synd bara att så litet tid fanns för att njuta av den, framåt, framåt skulle vi. Jag struntade i det på många ställen och fotograferade. Var jag väl uppkommen dit så nog skulle jag ha fotografier med mig hem 🙂

Det hann bli solnedgång innan vi var tillbaka vid minibussen, jag tog många bilder, svårt att sovra.

Vi var 1,5 timme försenade när vi kom hem till Malaga igen, något försenade var vi från start p.g.a att amerikanarna inte dök upp. Men det mesta berodde förstås på mig för att jag inte orkade hålla det tempo de förmodligen brukar ha. Skymningen kommer fort och det hann bli riktigt, riktigt mörkt innan vi kom till bussen.

Jag kan givetvis inte ångra vandringen nu när den är genomförd, men hade jag vetat det jag vet vad spanjorer menar med ”lätt vandring” då hade jag aldrig anmält mig. Jag påtalade för guiden två gånger att jag inte tyckte den var lätt. Fick inget gehör för min synpunkt. För övrigt var han väldigt mån om att lyssna in och besvara våra frågor/åsikter. Han viftade inte bort mina påståenden, men han svarade inte alls. 🙂 I utvärderingen ska jag skriva något om att det borde stått att människor över 60 år som inte är vana bergsvandrare kanske ska avstå! 🙂

Kommentarer till: "Lätt vandring i Andalusien" (24)

  1. Vackra bilder. Låter hemskt med stupen vid kanten. Jag går inte på sådana ställen utan stavar. Lite trygghet att hålla sig i. Sen kan man knte tidsbestämma en vandring. Förstås. Den måste få ta den tid den gör. Anledningfn till att vandra är ju att kunna njuta av natur och utsikter. Du får åka med på svenska resebolags vandrkngsresor. Den erfarenhet jag har är att det är lugnt och behagligt tempo. Och nästan bara 60 plussare med på vandringarna. Men ont i musklerna, det får man ändå. Gissar att du har det när du vaknar.

    • Under vandringen hade du haft nytta av dem oftast, men vissa partier hade de definitivt blivit ett problem, det var helt enkelt för smalt för att sätta ned dem. I början tänkte jag på stavar, men den tanken försvann under vandringen 🙂 Vi stannade vid en olivlund, visst vackert. Vi stannade också för att lukta på olika kryddor, vi fick gissa vilken krydda det var? Korta pauser, men aldrig stannade han enbart för att blicka ut över den vackra naturen. Det fick vi fixa själva!

  2. Underbart! Vilken tur att du var med så att övriga deltagare också fick njuta av allt vackert som du bjuder oss på i form av alla fina foto. Det går ju inte att stressa halvt ihjäl sig när man ska hinna se var man sätter fötterna och samtidigt njuta av allt vackert runt om. Jag hade mer än gärna velat vara med som en av deltagarna, jag älskar höjder, vandringar och solsken.

    Bra kämpat!

    • Nja, de knallade på, var oftast långt framför mig. Sedan stannade de i och för sig för att vänta in mig. Då fick de njuta…. men så fort jag kommit ifatt gick de igen!

      Jo, nu är jag glad att jag gick med, tur att jag inte visste vilken prövning det skulle bli.

  3. Vilka vyer! Så där var det när jag var på vandring på Kreta med, det var inte så att gruppen stannade så jag låg efter hela tiden eftersom jag ville fota. När man gick kunde man bara se neråt för att se var man satte fötterna på det steniga underlaget.
    Jag måste säga att dina bilder lockar till en Spanienresa utanför turistsäsongen, det ser så fint ut överallt du fotat.

    • Precis så var det. Inte kunde man njuta när man vandrade, då var blicken stadigt ner. Var det inte stup som hotade så var det stenar, ojämnheter, pipelines m.m.

      • Ja, exakt så var det. man ska ska undvika arrangerade vandringar och försöka vandra själv med karta istället. Det förtar lite av nöjet att inte kunna stanna och uppleva det man ser.

      • Instämmer. Att jag valde den här var för att komma upp i bergen. Finns säkert bussar, men jag visste ju inte vart jag skulle…. 🙂

  4. Det där har jag funderat på när jag kikar på vandringar – lätt för vem?
    Men du fick härliga foton med dig hem och en upplevelse utöver det vanliga. Den där lilla byn hade jag gärna besökt!

  5. En fin vandring, men så lätt verkar den inte – att vandra uppför i värmen kan vara väldigt jobbigt. Tycker nog som du att det borde stå att den här lämpade sig bäst för människor med lite vana att vandra i kuperad terräng. Härliga bilder – härliga minnen fick du i alla fall! Du får ta en vilodag idag 🙂

    • Så varmt är det inte nu, cirka 17 i sta´n tror jag att jag hörde igår. Något kyligare där uppe. Men när vi vände åter mot bussen hade vi ett parti det blåste som sjutton. Då fick man ha det med i beräkningen vid de smala partierna. Jag är inte direkt höjdrädd, men helt kart har jag respekt för branta djup.

  6. Ojojoj, vilken strapats! Tänk, att du ändå klarade det! Jag är imponerad.
    Vad jag förstår så var det inte bara brant och smalt, utan ni har ju också ryggsäckar på er som extra tyngd,
    Man undrar ju… vad hade guiden gjort om det hade visat sig att du efter halva vägen eller så, inte hade orkat ett enda steg till?
    Hoppas de tar dina synpunkter på allvar.

    • Jag antar att guiderna måste ha någon förmåga att avgöra om det finns möjlighet att klara rundan eller ej. Vet inte. Det jag funderade på var vad han gjort om jag dråsat ned på något ställe… hur skulle han fått upp mig på banan igen 🙂

  7. Vi har vandrat mycket och vandrar fortfarande, men just av den anledningen som du nämner, om att det ska gå så snabbt, att det ska forceras, har gjort att vi helst vandrar för oss själva eller med någon som går som vi, som vill njuta av utsikt, se på blommor och allt som kan ses på. Nackdelen med att gå ledda vandringar är just farten och titten på klockan hela tiden. Stressande vandringar är inte roliga alls. Bättre vore om de lämnade bort något på programmet och ägnade mera tid åt en eller ett par saker per vandring. Vi som är vana att vandra längs levadorna på Madeira har upplevt de spanska vandringarna som vi har gjort, helt annorlunda. Stigarna är knaggligare, stenigare osv. Det är likadant i länderna runt Medelhavet. Naturen är sådan. Sköna bilder hann du ta! Jag tror att vi läste om den vandring som du har gjort men beslöt oss för att låta bli i alla fall. Så skönt ändå att ni inte var flera än ni var. Ha en fin dag Mia, vila ut och gå längs strandpromenaden och njut av havet.

    • Tack! Precis så tänker jag ta dagen idag! Äta gott, vandra litet, sitta på parkbänk och läsa. Tror att det äntligen är tillräckligt varmt för det. Eller titta på fåglar, folk och bara njuta. 🙂

  8. Vilka underbara underbara bilder du kunde ta trots strapatserna. Inte roligt att vandra under tidspress. Visst är dessa andalusiska byar charmiga. Nu får du ta det lugnt och bara vara.

    • Jo, jag är glad för bilderna och naturupplevelserna, absolut! Och att vi hade så vackert väder, det gjorde vandringen betydligt mer njutbar än om det regnat….

  9. Bilderna är fantastiska men det hade inte inte varit något för mig. Dels gillar jag att få bestämma tempot lite mer, dels ogillar jag stup vid sidorna. Skulle jag fundera på en lättare vandring så kommer jag att undersöka vad det innebär väldigt noga.

    • Vackert var det utan tvekan. Ja, man kan välja mer vilken sorts vandring man vill göra. Jag kanske gör en vandring på egen hand hemma i Sverige om ingen känner för att hänga med mig.

  10. Den vandringen skulle säkert ha varit helt fantastisk på alla sätt om du hade kunnat vandra på i lagom takt, njuta av vyer och fota. Underbara bilder fick du med dig. Jag har aldrig varit med på någon gruppvandring men jag trodde att de flesta vill hänga med för naturupplevelsens skull. Kanske är det i stället motionen som många är ute efter.
    Skönt att du inte ångrar dig. Du får återuppleva dagen med hjälp av bilderna och ta det i din alldeles egna takt 😀

    • Jo, allteftersom dagen idag har förflutit så har min ”besvikelse eller litet ilska” över förhållandena igår vänts till stolthet och än mer glad att jag verkligen gick den. Vandringen var fantastisk ur naturupplevelsr och något jag aldrig mer kommer att få uppleva. Jag gillar nämligen att variera min resmål, dessutom reser jag inte så himla ofta heller. Stolt över min kropp som klarade av det, även om den inte orkade hänga med ungdomarnas tempo.

  11. Undrar om det var byn Frigiliana , ovanför Nerja ni besökte. Men det finns förstås många liknande byar. Ja, vilket äventyr du var med om. Och du lyckades genomföra hela vandringen. Vilken bragd! Att gå i grupp är ju alltid ett vågspel men regel är att man som ledare rättar sig efter den som är sist.
    Väldigt vackra bilder men trist att det inte blev itllfälle att mer njuta av naturen för det vill man ju också göra på en vandring.
    Stort tack för turen.

    • Nej, det tror jag inte. Jag är inte helt säker på om det var byn som hette Saltillo Gorge eller om det var området. Jag tror det var byn, även om jag inte kan finna det på någon karta när jag söker via internet.

      Jag tror guiden var så inriktad på att vi skulle gå hela sträckan. Hade varit klokt för min del att dra ned på tempot och vända tidigare. För mörkret kommer snabbt. Men allt gick bra och nu är det vandringen ett väldigt fint minne.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: