Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Att resa ensam

Det är första gången jag reser ensam till en turistort i ett främmande land. Några funderar kanske litet på hur det är att semestra på egen hand 🙂

Jag är van att leva ensam, att ta mig för saker på egen hand, att resa ensam – med det menar jag ta mig fram på flygplatser, fixa och dona m.m, det känns inte nytt eller konstigt. Så här långt har det positiva övervägt mycket. Idag har det känts långtråkigt, litet repris på gårdagen… Jag har saknat någon att snacka med. Alltså, litet både ock.

Så länge jag hade saker jag ville se och uppleva, hade mål för dagen kändes allt positivt. Det kan jag göra tillsammans med andra, men även på egen hand. Inga problem. Den här veckan har jag dragit ned på olika kulturbesök och dylikt, mest för att semesterkassan inte ska skena iväg hur långt som helst. Jag vill leva ”gott”, vad nu det är för något, när jag semestrar. Både igår och idag har jag flanerat runt, kanonväder, suttit litet i skuggan och litet i solen, lyssnat på musiker, kollat på folk – en man gick t.o.m med mössa på huvudet idag trots strålande solsken och 17 plusgrader i skuggan vid 18-tiden när jag gick hemåt. Om det var mode eller om han tyckte det var kallt har jag ingen aning om. Mer fler och fler lämnar i alla fall vinterjackor o.dyl hemma, men långt ifrån alla.

Hade jag varit bättre på språk hade det varit enklare att ha intressanta samtal med människor, men där känner jag mig begränsad, tyvärr. Jag klarar mig. Svaret blir att det finns negativa sidor med att resa ensam men även positiva. Ska jag resa tillsammans med någon, så ska jag trivas ihop med denne, jag vill inte resa ”med vem som helst” även om det låter krasst. Då reser jag hellre ensam.

Har du semestrat ensam någon gång? Skulle du kunna tänka dig att göra det?

Till sist. Jag saknar inte fler saker på ”att-göra-listan”, jag kommer att genomföra några till av dem innan det är dags för hemresa. Plus att ta vara på det vackra vädret, för nu är det riktigt läckert här. Tidig eftermiddag misstänker jag att det är drygt 20 grader i skuggan.

Kommentarer till: "Att resa ensam" (28)

  1. Tror inte jag skulle trivas med att semestra på egen hand, men jag älskar att åka runt med mina bästa väninnor. Vi gillar att göra samma saker och att laga mat och äta gott. Att semestra med maken blir mer som hemma. 🙂

    • Ler när jag läser din kommentar… riktigt som hemma kan det ju inte vara att ha med maken på semester!? Men jag vet att du och dina två ”bästisar” gör många fina resor tillsammans.

  2. Ja, att resa ensam har sina förhör blev det och nackdelar. Jag har många gånger rest ensam och känner igen mig i dina tankar. Att resa ensam innebär ju en frihet och man har ingen direkt att ta hänsyn till. Och att resa tillsammans med någon innebär just att det helst ska klaffa på mer än ett sätt- I mitten av 70-talet jobbade jag i Tunisien för en resebyrå och kom ensam dit. Men arbetskamrater hade jag och vi umgicks en hel del. Men jag är en ensamvarg mellan varven och tyckte det var skönt att bo i egen bostad. Jag har båtluffat ensam i Grekland under en månad men var inte ett dugg ensam. Inte annat än när jag valde det. Men jag har både varit och känt mig ensam på resor. Värst var de nog på en resa jag gjorde till Marocko 2003, strax efter jul. Jag är resvan och hade levt ett halvår i Tunisien och tänkte att jag skulle kunna ta mig runt. (Gick utmärkt i Tunisien, också ett arabland.) Men här blev det verkligen ensamt. Jag kunde inte röra mig fritt, blev ständigt antastad och att resa var en kamp. Att gå ut och äta ensam likaså. Så när jag kom hem efter ett par veckor så var jag helt slut efetr att ha kämpat för att kunna röra mig. Har aldrig, i något land i världen, har besökt 54 (förutom Marocko) känt mig så ensam. På alla plan.

    Något helt annat. Av min vän med bloggen Lena i Wales, som har en bostad en bit söder om Malaga fick jag ett tips och det var att besöka paradoren, Parador del Malaga Gibraltaro och restaurangen. Den ligger strax ovanför Malagas centrum. Kanske var det i de trakterna du var på din vandring inne i stan. (titta gärna in på lenas blogg- Lena i Wales för att läsa mer) Mat och dryck såg så gott ut och ett bra prisläge.

    • Så bra att du delar med dig. Marocko är jag litet nyfiken på, mer än Tunisien, faktiskt. Men till arabländer reser jag nog inte ensam. Har aldrig besökt något tidigare.

      Människorna här i Malaga, är trevliga, både inhemska och turister, många i alla fall. Jag är intresserad och skulle vilja kunna prata mycket mer med dem. Det här får inspirera mig till att jobba än mer med mina engelsk-kunskaper. Språket är väldigt viktigt när man reser, allra helst när man reser ensam. Visste du att Spanien har lägst födelsetal i Europa? Jag har inte kollat upp om det stämmer, men en person jag pratade med sa att det ligger så lågt som på 1,2 barn/kvinna nu. P.g.a arbetslöshet m.m så bor barnet/barnen hemma länge, ofta till 30-35-årsåldern! Jag tycker det låter tufft, är detta något du känner till, kan dementera eller bekräfta. Att Spanien hade det väldigt tufft för några år sedan, arbetslösheten skenade, det minns jag att jag läste om…

      Jo, Lenas blogg (Wales) läser jag emellanåt och det inlägget läste jag och kommenterade. Måste kolla om hon gett feedback på det. Tack för din omtanke.

  3. Du har nog rätt i att det är på gott och ont att semestra ensam, liksom det är på gott och ont att semestra i sällskap med andra. Men, det måste jag få säga – det är modigare att semestra ensam än att göra det tillsammans 🙂

    • Jo, jag försökte att få med någon väninna, åtminstone någon vecka. Den som förmodligen hade kommit hit en vecka, fick förhinder kan man kalla det…. 🙂 Den andra bröt benet och håller på med rehabilitering just nu. Hade nog varit jobbigt att resa då. Får se hur det blir nästa år, då hoppas jag kunna göra en ny resa som inte bara består av sol och bad.

      Visst är det modigare att resa ensam än tillsammans med någon annan. 🙂

  4. Jag är inte så berest … och definitivt inte med resor på egen hand, men jag tror faktiskt det skulle vara ett sätt som passar mig …
    Ha det fortsatt gott och njut av det fina vädret! Här är det just nu -7 … och det snöar, vilket känns onödigt!

    • Ja, jag är gkad att jag testade och kommer säkert att resa på egen hand fler gånger om hälsan står mig bi.

      Ja, snö och ködgrader tycker jag känns väldigt onödigt!

  5. Tror säkert att jag skulle gilla mycket av det ensamma. Det enda jag skulle oroabmig för: Vem tar hand om mig om det skulle hända mig något? Vem ser mig om jag blir plötsligt sjuk? Fast man kan väl inte hänga upp sig på de tankarna , för då kan man väl inte göra något alls på egen hand. Handen på hjärtat, så skulle jag gärna testa en vecka på egen hand. Känns lite lagom lång tid, bara för att känna på hur det är.

    • Jo, men skulle man leva efter det så skulle jag inte våga bo ensam heller. Det går flera dagar ibland utan att jag har kontakt med anhöriga eller vänner!

      Jag ser till att jag alltid har ”gröna kortet” och passet med mig vart jag än går.

  6. Jag vill inte alltid ha folk omkring mig, utan gillar att även vara ensam under korkeken. När jag är social är jag jättesocial, och sen måste jag ha lugn o ro för att smälta intrycken. (Någon diagnos, kanske?)

    Resa ensam är däremot INTE min grej. Först trodde jag att det hängde ihop med mitt obefintliga lokalsinne och allmänna vilsenhet i tillvaron, men har insett att jag vill ha någon att dela upplevelser med öht – vill inte gå ensam på ex vis bio eller restaurang heller. Test-turistade en dag ensam i England, gick med audioguide och tittade på sånt som intresserar mig. Till slut var jag nära att desperat börja prata för mig själv: ”Titta där uppe!” etc. Och då har jag ändå väldigt lätt för att slå mig i slang med människor, åtminstone på engelska och tyska (o rostig franska).

    Men den jag delar upplevelser med ska förstås vara nån ”på samma våglängd” – vän eller make. Min man och jag har väldigt roligt när vi upptäcker miljöer tillsammans, gärna udda detaljer. (Fast som nyskild åkte jag en vecka till Prag med en helt okänt nyskild kvinna – o vi hade jättekul – till vår egen förvåning.)
    Fast jag har aldrig varit någon ivrig resenär, och blir det allt mindre med åren. Är så nöjd hemmavid. 🙂

    • haha, desperat prata för dig själv 🙂

      Vi är lika på ett sätt, olika på ett annat. Där vi skiljer oss åt är att jag vill gärna smälta saker/intryck inom mig innan jag diskuterar med andra. Från början ville jag inte heller gå ensam på bio osv, men som singel lärde jag mig att jag måste lära mig göra saker ensam, saker jag gärna vill, eller avstå. Då var valet lätt. Numer går jag gärna på bio, teater, konserter, restaurang (ej kväll) ensam, det gör mig inget. Nu har jag även testat att resa ensam. Det är litet både ock, men mest positivt, trots allt.

      Jag gör inte många resor, men vill att de jag gör ska bli bra. Skönt att var och en kan välja den modell som passar hen.

  7. Jag har gjort själva resan själv men alltid rest till någon. Dock skulle jag mycket väl kunna tänka mig att resa ensam. Första gången jag var på bio själv kändes det jättekonstigt men nu tycker jag inte alls att det är något märkligt. Jag skulle hellre resa själv än med fel sällskap. Det senare har jag gjort en gång och det var ingen hit.

  8. Det är bra att resa ensam som i ditt fall. För det är en helt ny plats för dig. Men fördelen är ju att du tar dagen som den kommer o gör det som faller dig in. nu tycker jag att du hunnit med mycket under de första veckorna. Härligt att vädret är så bra. Här är det snöyra o -4 det är inte lämpligt att gå ut utan halkskydd. Men fåglarna har vaknat o det är ett säkert vårtecken.
    Jag tycker som du att det är intressant att sitta o titta på förbipasserande.
    Var rädd om dig så syns vi om en vecka. kram ubt

    • mmm närjag hör rapporterna om hur vädret är det hemma, kan jag tänka mig att stanna en vecka till! Jag hoppas det lugnar ned sig innan jag är hemma igen. Nu blir det några dagar med halvmulet i Malaga, enligt yr.no, så då kan jag fortsätta med museum o.dyl utan att längta ut till solen.

  9. Jag har också rest ensam och trivts bra med det, även om det kan bli lite tyst ibland, men man kan ju många gånger slå sig i slang med någon annan. Tur att det finns internetmöjligheter att kommunicera med andra så man inte känner sig helt ensam. Numera reser jag alltid tillsammans med Uffe, eller nästan alltid, av skäl som har med hans handikapp att göra. Han behöver assistans och vi trivs förträffligt bra tillsammans. Har inte tråkigt alls, kan vara tysta tillsammans och ha mycket att prata om också.

    Jag vet inte om du är intresserad av kyrkogårdar. Jag är det normalt inte men ramlade in på den Engelska kyrkogården i Malaga, mitt emot tjurfäktningsarenan, över gatan, lite snett ifrån. Det var en speciell upplevelse, så där bara. Ett litet tips utifall att du känner för det.

    ha det gott Mia!

    • JAg tror jag vandrat förbi den kyrkogården. Tack för ditt tips, jag har några dagar kvar då jag får sålla och vraka med en del idéer jag har. Kyrkogårdar kan visst vara intressanta att kolla in.

  10. Någon van utlandsresenär är jag inte, så jag skulle inte resa ensam utomlands, Känner mig alltför osäker på allt som rör en sådan resa. Dessutom skulle jag vilja kunna dela mina intryck med någon som är med. Både det som är bra och det som jag tycker är mindre bra.
    Att resa ensam i Sverige är däremot inga problem. Jag är ju precis som du enastående, och är van att klara mig själv. Inte bara med resor utan med alla möjliga upplevelser i vardagen.
    Många av mina f.d. arbetskamrater klarar inte det. Jag tycker det känns sorgligt på något vis.

    • Tack för dina tankar. Vi som är enstamstående måste fixa allt på egen hand, men även när jag levde i förhållande var jag inblandad i allt, vad jag minns. Jo, det är litet sorgligt om någon blir lämnad som inte är så självgående.

  11. När min man levde hade jag aldrig någon längtan efter att semestra ensam. Nu har det vuxit fram en insikt om att jag kan klara av det och faktiskt uppskatta det. Än så länge har jag inte behövt testa eftersom jag har haft sällskap men det blir nog så framöver. Därför är det extra kul att läsa din reseskildring och se att det går bra 😀

Lämna ett svar till Anki Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: