Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Vi som var så lyckliga

Det finns väldigt mycket intressant att låna på våra bibliotek. Jag har mer än en gång uttryckt vilken fin service vi har och får ta del av gratis. Senast jag var där sökte jag en bok om Sveriges stormaktstid, hamnade förstås då på hyllan för historia. En bok om svenska stormaktstiden fann jag, den är på drygt 600 sidor och den ska jag ge mig i kast med nu. Fick dock med mig även ett par andra böcker, bl.a den jag berättar om nedan.

”Vi som var så lyckliga” handlar om Albaniens Enver Hoxa som var Albaniens kommunistiske diktator ända fram tills han dog i april 1985. Boken bygger på intervjuer som Peter Kadhammar gjort med människor som överlevt hans regim och funnits i Hoxas närhet. Under Hoxas dryga 40 år som diktator beräknas det att drygt 5.000 människor avrättades, många gånger på ogrundande rykten eller ibland p.g.a Hoxas egna farhågor. Kretsen runt ledaren var ett tyst sällskap, de kunde inte lita på någon, vågade inte prata med varandra inom hemmets väggar, de fick gå ut och viska till varandra om det var något som måste stanna mellan två makar t.ex.

Jag citerar från baksidestexten: ”Peter Kadhammar har träffat människorna som levde och arbetade i Kvarteret, från den kommuistiske diktatorn Enver Hoxhas änka till politibyråmedlemmar, deras familjer, livläkaren som skrev falska sjukintyg för att Hoxhas barn skulle kunna resa till Paris och städerskan som också putsade riskornen Hoxha skulle äta. Resultatet är en unik och levande skildring av en värld som fanns alldeles nyss, en berättelse om politik, makthunger, fruktan – och kärlek”.

”Kvarteret” var ett litet, litet område i Tirana som bestod av två parallella gator. I detta lilla område bodde Hoxha och hans familj plus de allra viktigaste människorna runt honom, utvalda av Hoxha. Ditin kom ingen oinbjuden.

Det är en intressant bok, även om jag mer än en gång hade svårt att hålla reda på familjeförhållandena, men det är inte nödvändigt. Personernas utsagor är likväl intressanta och skrämmande.

Min reflektion är att jag är väldigt glad att jag lever i ett demokratiskt samhälle 🙂

Kommentarer till: "Vi som var så lyckliga" (5)

  1. Visst är det fint med biblioteken! Jag har sedan en tid tillbaka ”Storytel” och laddar ner en hel del böcker som jag lyssnar på både hemma, när jag reser och när jag är ute och går och det har fungerat väldigt bra. Ska se om jag kan hitta denna bok där och annars får den vänta tills jag är hemma igen. Albanien har jag aldrig besökt men har läst en del om landet och skulle gärna vilja veta mer så boken passar mig nog.
    Tack för tipset!

    • Jag skaffade ”Biblio”, bibliotekets egen app för ljudböcker, innan jag reste till Malaga. Trots allt gillar jag fysiska böcker mer, då är jag koncentrerad på boken. Säert en vanesak, om jag sitter stilla, har fokus på boken, då har jag stor behållning av ljudböcker också. 🙂

  2. Visst erbjuder våra bibliotek en fantastisk service och utbudet är väldigt stort.
    Att leva i en demokrati är verkligen en förmån. Många länder förändras tack och lov men det kan ta sin lilla tid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: