Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Ännu en föreläsning

Inte världens bästa bild, men en bild i alla fall.

Nu är jag inne i en period då jag är på många olika aktiviteter, idag var det en heldag som handlade om utsatta barn. Vårsol som är en del av Frälsningsarméns sociala arbete hade en utbildningsdag som handlade just arbete med utsatta barn. Många olika parter var inbjudna, även intresserade från Brottsofferjouren.

Under förmiddagen var det Morgan Alling som berättade om sin spretiga barndom. Hans första år bodde han hos sin mamma som var alkholiserad men Morgan flyttades iväg till fosterhem tillsammans med sin lillebror. Morgan har som vuxen begärt ut journaler runt detta och det visade sig att socialen hade noterat att hemmet de flyttade till inte var godkänt eller utrett för placering av barn. Trots det så hamnade dessa små bröder där. Senare fick pojkarna inte bo tillsammans utan placerades i olika familjer/barnhem. Varför det blev så, tror jag aldrig de fick någon förklaring till. Morgan flyttades runt, han var säkert ett ganska krävande barn, samtidigt som det hjälpte honom att överleva. Han blev en mästare på att anpassa sig, med en tuff yta utåt. Idag är han en gift och stadgad fyrabarnspapappa.

Han pekade på fem punkter som han anser är viktig för att hantera svåra situationer. För hans del i alla fall, alla är vi olika och klarar inte det. Eller så har vi annat som drar oss framåt.

  1. I det mörka se det ljusa (humor)
  2. Ha positiva målbilder
  3. Hitta något man är bra på
  4. Ha perspektiv på problemet
  5. Välj aktivt vilka du umgås med. Välj de som ger dig positiv energi.

De här punkterna känner jag är bra för mig. Tror de är bra för alla, oavsett stora eller små svårigheter i livet.

Morgan Alling är en skicklig föreläsare, han höll intresset uppe hos oss alla hela tiden!

Det blir litet ”torrt” när jag skriver om hans föredrag så här, men givetvis har han haft mycket att bearbeta och han har fått kämpa som vi alla gör mer eller mindre. För hans del kan man absolut säga ”mer”.

Jag satt stilla så många timmar så när jag reste mig sa jag till min kompis ”att nu ska jag inte sitta mer idag”. Jag promenerade hem, var en runda inne på biblioteket bl.a. Nu har jag suttit och druckit kaffe när jag skrivit ned det här. Men ska snart resa på mig igen. Det kan bli för mycket av det goda ibland.

Så blev det ännu ett blogginlägg, många intressanta föreläsningar senaste tiden för mig som inspirerar mig till skrivande.

Kommentarer till: "Ännu en föreläsning" (20)

  1. Karin Eklund sa:

    Man kan undra hur socialnämnder- och människor inom de tjänsterna fungerar som skiljer åt två syskon. Tortyr i mitt tycke. De hade ju redan fått lämna sin tidigare familj och även om det var kanske var nödvändigt så gör det ju väldigt ont i ett barn. Det är bra att Morgan berättar verkligheten. Mera sådant behövs.
    Önskar att jag hade varit med där idag jag också.
    Tack Mia för detta!
    Hoppas att du orkar sätta dig ner en stund igen för att läsa kommentaren ;).
    Ha det gott!

    • Jo, jag reagerade också på det, det låter omänskligt. Samtidigt vet vi inte varför. Men en sak vi vet var att de här båda barnen fick utstå mycket som inget barn skulle behöva uppleva. Lillebror blev missbrukare, men har lyckats ta sig ur. Arbetar idag som fastighetsskötare. Även mamman har lyckats ta sig ur missbruket efter många, många års alkoholberoende. Så det finns ljusglimtar i hans berättese.

      Jodå, jag sitter en stund igen, men ska strax lägga mig och läsa. Känner mig trött efter dagen. Eftermiddagen var Bris generalsekreterare på plats och sedan avslutades dagen med en paneldebatt om hur man kan förbättra arbetet på lokal nivå med aktörer från olika kommuner och organisationer. Intressant dag! Ha det gott Karin!

  2. Har läst hans bok. En berättelse som biter sig fast. Vi som jobbar med barn, får ju möta många beteenden. Tyvärr beror sannolikt en del av utanför-gränsen- beteende på att man har en jobbig generation, och är egentligen ett rop på hjälp. Det är väldigt känsligt att ifrågasätta familjesituationer. Vanligt är då att barnen byter skola.

    • Ja så är det nog i vissa fall, att hemmet inte fugerar på alla plan. Men man ska vara försiktig att dra likhetstecken, tror jag. Det är säkert en väldigt provocerande anklagelse för föräldrar som upplever att barnet har problem att de själva blir ifrågasatta, oavsett hur barnets problem ser ut.

  3. Så roligt att läsa om ditt aktiva liv i en blogg som inspirerar. Sluta aldrig blogga.

  4. Det var verkligen illa att hemmet inte var godkänt och ännu värre att syskonen sedan skiljdes åt. Jag hoppas och tror att man är noggrannare i dag. Jag tycker att hans fem punkter är bra och kan användas egentligen av oss alla. Att det gick bra för Morgan vet jag men ser av ditt svar ovan att det även ordnade sig för mamman och brodern. Men nog fick syskonen uppleva mycket som de inte skulle behövt göra.

    • Socalen har ett svårt uppdrag, och det måste skötas fullt ut. Jag tror också att de är noggrannare idag, hoppas det innerligt i alla fall.

  5. Så du är i aktiv period, det känner jag igen till fullo 🙂 Morgan Allings bok har jag läst, jag har sett intervjuer också med honom. Hans 5 punkter följer jag, i synnerhet de fyra första. Femman är lite knepig för jag har märkt vid flera tillfällen att effekten där har blivit ögonöppnare, men visst. Om Socialens verksamhet finns mycket att säga. Jag har två halvsyskon som växte upp med vår gemensamma mor, fullblodsalkoholist, manipulativ och låångt från ansvarstagande. De for verkligen illa. Har läst dokumentationen som Socialen förde – inget gjordes. Men syskonen fick hålla ihop och det gjorde de. För just ett år sedan dog min lillebror till följd av sitt narkotikamissbruk sedan 12 års ålder. Att han blev 49 är en gåta så sjuk som har var med njursvikt, ständiga sårifektioner, otalliga lunginflammationer. och istort sätt utan ma, ha nvar rejält undernärd. Han hade en humor och en ilska som jag vill säga var hans överlevnadsfaktor. Ja,det finns mycket att skriva om detta, Mia och det finns många infallsvinklar och mycket ilska kring myndigheter som gör si eller så eller inget alls Att gå på föreläsningar är verkligen en höjdare om än ett tungt innehåll, tack för denna texten.
    Må gott!

    • Under sommaren tog jag det väldigt lugnt, men nu har jag svårt att få ihop kalendern emellanåt. Idag har jag spridda ”skurar”. Är hemma en runda. lunchuppehåll har man även som pensionär 🙂

      Jag minns du skrivit om din bror, även om hans bortgång. Visst är det sorgligt när livet blir så och ingen ingriper.Så himla tragiskt att 12-åringar hamnar i missbruk.

      Tack Tove för din kommentar, jag kan berätta att jag lånade Allings bok när jag var inne en sväng på biblioteket igår. På väg från föreläsnigen.

  6. Barn som far illa berör väldigt mycket och jag reagerar nog som de flesta gör, med avsky och sorg. Jag har ingen lösning på hur alla barn ska kunna få det bra men det minsta man kan begära är väl att socialtjänsten ska ha tillräckliga resurser för att ha riktig koll på fosterhemmen. Ett viktigt ämne som visserligen diskuteras, men alldeles för lite.

    • Barn är så utlämnade till vuxenvärlden så det blir verkligen något som berör. Behandlas barn illa, ja då berörs man illa, är det dessutom föräldrar eller annan vårdnadshavare, ja vad ska man säga. Hoppas de upptäcks och att åtgärder sätts in. ”Fall” som faller mellan stolarna kommer förmodligen alltid att finnas, men bättre koll än vad det Morgan berättar om borde vårt samhäle kunna leva upp till.

  7. Så intressant! Jag lyssnade för ett par/tre år sedan på hans ”Sommarprogram” där Morgan Alling berättad just om sin barndom och alla socialarbetare som han ogillade och alla fosterhem. Han slutade programmet då med att namnge (förnamn) några av socialarbetarna han hade haft riktigt dålig kontakt med och hoppades att inga barn någonsin skulle få uppleva detta. Ett starkt program så kan tänka mig att föreläsningen också var det. Tack för att du skrev om detta. (Jag har också läst hans bok. Såg att du lånade den)

    • sommarprogrammet hörde jag inte. Men Alling berättade igår att det var första gången han berättade ”för publik” just i det programmet. Han sa han var väldigt, väldigt nervös för hur det skulle tas emot den dag det skulle sändas. Han blev överväldigad av all den kärlek han möttes av, hans program togs emot väldigt bra. Föreläsningen var riktigt, riktigt bra, men han lämnade inga namn på socialsekreterare. Däremot nämnde han att han fortfarande har vissa saker inom sig som han inte tar upp inför publik, händelser som han inte bearbetat tillräckligt, bl.a sexuella övergrepp. Barn är utsatta om de hamnar tillsammans med fel människor.

      Ja, även om jag kan tänka mig att hans föredrag till stor del bygger på hans bok, så vill läsa den.

  8. Jag skrev en kommentar igår, men glömde nog klicka iväg den. Försöker igen… det blir en förkortad version. Hans bok ”kriget är slut” läste jag för ganska många år sedan. Den berörde mig djupt och jag kan inte riktigt förstå hur ett barn kan bli en fungerande vuxen när hen har behandlats på det sätt som han och hans bror blev behandlade.
    Jag tror att du kommer att sluka boken trots att du har hört hans föreläsning. Själv gav jag bort den… och hoppas att den har gått vidare bland mina vänner. Den är verkligen läsvärd.

    • Några s.k maskrosbarn går det bra för. I Morgans fall, lät det igår i alla fall, att det beror på att han kom till ”Pappa Alling”, en man som förstod hur sådana barn ska behandlas. Lyssnas på, älska och framförallt lyssna på och diskutera livet. Varför det är dumt att göra på vissa sätt osv. Om det är hela sanningen, ja, det vet jag förstås inte. Hans bror kom aldrig med till ”Pappa Alling”. Beror det på tur och otur? Kanske, jag vet inte.

      Kommentaren du skrev igår har jag inte sett till, så förmodligen sände du aldrig iväg den, i annat fall kanske den dyker upp här om något dygn.

  9. Gillar verkligen Morgan…bra att vi har folk som strider för barnen på ett bra sätt.
    Många barn har inte haft det så lätt…ser det på kneget…många strån att dra till stacken där.

    Ha det bäst nu.

    • Det finns nog många barn i vårt land som inte har det så bra som man skulle önska. Ja, du ser säkert en del sådant. Jag lever i en annan verklighet, har arbetat med människor, men då med vuxna människor.

      Önskar dig också allt gott!

  10. Ett mycket viktigt ämne som berör mig djupt och om någon ska föreläsa så är det ju någon som vet vad det innebär! Morgan Alling vet och han kan berätta. Hans punkter för en positiv inställning till livet, känns bra. Inga konstigheter alls!
    Jag har ju som pedagog träffat ett antal barn som jag har funderat över. rent statiskt, så finns det 3-4 barn som far illa på något sätt i varje barngrupp. Några gånger har vi gjort anmälan – jobbigt! Bäst är när det går prata med föräldrarna om sin oro. Att visa att hjälp finns att få! Jag tänker på alla ”barnhemsbarn” som fortfarande inte har fått upprättelse ifrån samhället. Några har, andra inte!? Jag tänker också på alla pedofiler som sitter där bakom skärmarna och lurar barn och unga och på de som iklädd prästkappa begår hemska övergrepp! Ja, inom alla yrkeskategorier. Hemskt!
    Morgan Alling har klarat sig bra. Han kan sätta ord på sina känslor, han tar vara på sina gåvor som har hjälpt honom framåt i livet!
    Det finns så mycket jag skulle vilja skriva i ämnet, men jag stoppar här!
    Viktigt inlägg Mia!
    Kram Gunilla

    • Att Morgan Alling klarade sig så bra, tror jag, beror på dels sin egen personlighet, men minst lika viktigt, att han kom till ”Pappa Alling”. Det är inte hans biologiska pappa utan fosterpappan som fick bra kontakt med honom. Ser på baksidestexten på hans bok att han själv tackar humorn, ja, humorn hade han fått av sin mamma berättade han i sin framträdande. Teatern nämnde han också som en god hjälp.

      Det är förstås många barn som har det eländigt och jag hoppas att de flesta i alla fall får hjälp av samhällets resurser. Alla tror jag är en omöjlighet, alltså att fånga upp. Sådana fall som i Skåne, minns inte orten nu, kan dock inte vara otänkbara att upptäcka om myndigheterna ger rutin på att kolla upp om barnen finns där föräldrarna säger att de är. Kyrkans män, idrottsledare m.fl grupper som arbetar med barn och som utnyttjar barnens oskuld, förfärligt!

      Absolut ett viktigt ämne, fast man skulle helst önska att man inte ens skulle behöva tänka tankarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: