Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Dilemma

Ja, se pengar, ja, se pengar är till bekymmer för såväl fattig som för rik

Apropå strofen ovan så var Thore Skogman nog den första artisten jag såg ”live” – som underhållare från ett lastbilsflak under en fisketävling! 🙂 Sådana uppträdande av välkända artister ute bland allmänheten – förekommer de idag? Han var stor kändis redan då! Det var andra tider, minsann… kan det bero på att jag börjar bli gammal!?

***

Överst är en strof som passar in på det här inlägget. Inte för att jag vill kalla mig rik utifrån svenska förhållanden, men visst är jag rik om jag jämför mig med många andra människor världen över.

Jag har tidigare skrivit om Kiva.org och hur deras verksamhet med att vi via dem kan låna ut pengar till behövande. Jag ser av mitt inlägg att jag började låna ut pengar via Kiva i september 2018. Fram tills pandemins start så fick jag tillbaka allt utlånat, även om någon behövde en månads förskjutning.

Några betalade slutsumman på lånet enligt betalningsplanen strax innan eller strax efter pandemins utbrott världen över. Jag tänkte i mitt stilla sinne ”undrar hur det går med lånen”. Några hade nyss betalat av och jag har inte sänt pengarna vidare till nya låntagare, tänkte jag väntar och ser hur utvecklingen blir. Ville ju inte låna ut och nästan helt säkert veta att de inte fixar att betala tillbaka.

Jag gick in på sidan idag och kollade hur det går för ”mina låntagare”. En har betalat helt efter sin personliga avbetalningsplan. Får se hur hon fixar det nu 1 augusti, enligt hennes avbetalningsplan så ska hon avbetala var fjärde månad… De flesta avbetalar varje månad. En annan kvinna klarade betala tillbaka ända t.o.m juni månad, julis avbetalning ligger hon efter med. Den tredje kvinnan och även den fjärde kvinnan klarade enligt planen t.o.m april, de båda ligger efter med tre avbetalningar vardera. Tveksamt om de kommer igång igen, misstänker jag.

De pengar låntagarna betalar tillbaka till mig låter jag finnas hos Kiva, har tidigare lånat ut direkt så fort det har funnits tillräckligt med pengar. Men sedan pandemins genomslag har jag låtit dem ligga still. Funderar fram och tillbaka. Kanske är det att se de pengarna som gåva till nya låntgare istället, får nog anse att världens fattiga har det sämre idag än innan pandemin. Det är så jag tolkar resultatet av det som sker just nu.

Jag får se hur jag gör…. Trots allt känns det ganska lyxigt att sitta här som pensionär och veta att jag kan om jag vill… Dilemma.

Trots mycket klagande i vårt land har vi överlag det så himla bra. Trots det gnälls det. T.o.m tycker jag att vissa riksdagspolitiker uppträder som att de tror att Sverige snart faller sönder – och det är alltid andras fel. I en så här stor, övergripande, oväntad fråga som pandemin är borde det leda till bättre samling än det gjorts. Sedan finns det givetvis massor som kan göras bättre. I vilket land är allt perfekt? Men det är förstås min personliga åsikt…. 😉

Kommentarer till: "Dilemma" (23)

  1. Om man jämför sig men någon annan så kan man aldrig gnälla över något. Det finns människor som svälter, blir sexuellt utnyttjade, är svinrika, fattiga, har sjukdomar osv men jag tycker ändå att det är helt ok att ha åsikter om hur vårt land sköts. För oss är det vår verklighet även om de flesta har bostad och mat på bordet.

    • Åsikter måste vi ha, annars blir det ett tyst samhälle. Men jag tycker att även en del riksdagspolitiker (som jag förväntar mig litet mer tänkande hos än folket i allmänhet) som inte tillför så mycket tänkande i krissituationer – mer än att klaga! Det är i nöden som vännen testas, eller hur är det man säger!? 😉

      Jag är absolut FÖR åsiktsfrihet!

      • Ja, jag tycker att det mesta i politiken handlar om att tala om vad andra inte gjort. Politikerna hamnar längre och längre i från folket och det är då grupper som tex SD ligger och lurpassar i vassen. Det måste våra andra partier ändra på.

      • Precis. Finns det något enklare än att klandra någon? Sd har verkligen lyckats splittra Sverige, men till syvende och sidst så kan man undra VARFÖR folk är så missnöjda när de hänger på klagolåten utan att tänka själva.

        Jag vet att du och jag inte tänker lika i politiken, inte röstar lika, men i de stora, viktiga frågorna tror jag inte vi skulle ha svårigheter att enas. Det borde även riksdagsledamöterna, över partigränserna, fixa utan att behöva lämna det centrala i sin egen politik eller tyckande. De är där för att leda landet, inte för att visa sig själva på styva linan 😉

      • De har nog missat den sista raden du skriver 😀 Det handlar om makten. Makten framför allt. Och våra politiker kommer längre och längre i från människorna som röstade på dem och politiken med märkliga regeringsbildningar känns märklig. Som att MP som knappt tar sig över 4% spärren ändå har så mycket att säga till om eftersom de behöver samarbeta i ”gruppen” för att den ynka majoritet de har ska fungera vilket medför att de som inte gillar tex MP även dissar S, C och L eftersom de hänger ihop. Och vem vinner på det? SD, ständigt detta SD. Våra politiker, i alla läger, borde skämmas ögonen ur sig där de sitter. Det är deras fel och deras fel enbart att det kokar på sina håll i landet

      • Jag blir knasig på denna dator, var nästan klar med ett långt svar när allt försvann! Inte kan det vara mitt fel, måste vara datorns!

        Nu i förkortad version, mycket förkortad… Får se om jag orkar ge en längre senare under dagen.

        Första delen i din kommentar instämmer jag i. Men i det läge som rådde i landet då, hösten efter valet och över jul. o nyår så var det enda sättet att komma vidare att finna nya lösningar. Landet behövde en regering och inte fortsatt dött läge. Så ser jag det, då är det förhandling som gäller. Bra, tycker jag, att de lyckades. Hur tycker du fortsättningen skulle blivit, för du anser att det var helt fel? Sedan instämmer jag i att det blev en konstig sammansättning, men frågan kvarstår – hur skule de annars göra.

        Ibland kan en till synes dålig lösning, vara den bästa, trots allt!

      • Jag inser att det är svårt att få till en regeringsbildning som läget ser ut idag med så många partier och ett problem att få majoritet. Det enda konstiga i det hela blir att små partier, som få röstar på, får väldigt mycket att säga till om i den regering de bildat med andra. Saker som kanske inte speglar den stora massans val. Det tycker jag är ett problem (då speglar man inte de demokratiska val som gjordes) vilket gör det svårt att veta vad man ska rösta på för man vet inte vem som sitter famnen på vem och utövar påtryckningar.

      • Nu får jag börja skriva längre kommentarer i ett annat program och sedan kopiera in här. Samma sak hände igen.

        Apropå småpartier kan jag instämma i, men en gräns måste finnas. Tror att frågan varit uppe under den här regeringsperioden också, vilket parti som lyfte frågan låter jag vara osagt. Får se om den återkommer.

        Svarar du mer så kommer jag besvara den… men det dröjer med. Jag ska ut nu… återkommer under em 😉

  2. Igår var rockgruppen ”mustasch” ute på en rullande lastbil och spelade längs avenyn och runt där.
    Deras spelning på Öckerö ställdes in så det tog saken i egna händer istället.
    ”Nu kör vi tills polisen tar oss” som sångaren Ralf sade till publiken som gick längs med lastbilen.
    Bra gjort tycker undertecknad som saknar alla spelningar man tänkt att gå på denna sommaren.

    Låna ut pengar?
    Har för mig jag läst om det någonstans, får titta på det.

    Ha det bäst nu.

    • Ja, jag tycker det är ett bra alternativ till insamlingar. En liten avgift för varje lån, det finns en administration i varje land. Hur de arbetar har jag inte fördjupat mig i, men de verkar ha bra ordning på det. Det sägs redan från start att det finns risker med dessa lån, t.ex vid katastrofer, om ekonomin drastiskt dalar osv. Inget de hymlar med. Att de gör ett bra jobb, den slutsatsen drar jag i och med att det fungerat så bra som det gjort under de månader jag deltagit som utlånare.

      Inte för att jag kan se gruppen framför mig, men jag har absolut läst om den…. Bra gjort av dem, kanske de hade fått tillstånd om de sökt. Kreativt att finna andra vägar… Önskar dig en bra fortsättning på semestern!

  3. Så godhjärtat att låna ut pengar på det sättet. Vet inte om jag skulle våga. Samtidigt som du ju har helt rätt i att vi har det så bra, att vi kan dela med oss om det inte skulle funka.
    Bra att du visar på möjligheten !
    Politik, ja, ibland ångrar jag att jag inte försökte komma in i den lokala samlingen av politiker. Samtidigt har jag lite för låga tankar om att jag skulle kunna göra från eller till. Mera från i så fall…
    Antar att politikens idé handlar om att vara oense… Gillar iaf att blockpolitiken tycks ha gjort sitt.

    • Vi år många långivare bakom varje persons lån. Alltså småsummor. Jag vet inte om det kallas för godhjärtat, kanske på ett sätt, jag delar med mig av mitt överflöd. För de allra flesta av oss har ett överflöd… Det kostar mig väldigt litet för varje lån jag ger ut.

      Jag har två fadderbarn, där är det rena gåva, men de rullar på, jag kan inte säga att jag tycker det är belastande. Varför är det så viktigt att samla i vår egen lada? Vi får inte ta det med oss dit vi går, jag tycker mig inte kunna se att de som har riktigt mycket pengar är lyckliga. Ibland kan pengar och fastigheter bli till problem. Jag har sett det på nära håll. Man ska ha, vill det ska växa, annars tror man inte att man själv kommer att överleva. Vi har haft mycket samtal om hens tillstånd. Vad vill vi ha våra pengar till, eller de fastigheter som mest känns tungt att ”ro runt”?

      Hade jag haft ett stort överflöd hade jag velat köpa en sommarstuga på landet. En trädgård där jag kunde odla grönsaker, bara vara utan en massa ljud och åsikter från grannar. Jag hade en liten sådan innan jag började arbeta i Norge, men när jag var borta så långa perioder som jag var så sålde jag den.

      • Du har absolut rätt. Har ett fadderbarn samt skänker varje månad till UNICEF. Och Cancerfonden. Undrar om det bli pengar över till sånt, då man blir pensionär…men det är klart… några hundra kan jag nog alltid avstå.

      • Om man har råd som pensionär eller ej kan bara var och en själv bestämma. Jag skrev mest om Kiva för jag tror det är okänt för de flesta. Kul om någon nappar på det, men absolut inget jag räknar med…

  4. Tro det eller ej men en av mina idoler när jag var barn var just Thore Skogman 😀 Gunnar Wiklund var en annan.
    Vilket bra sätt att hjälpa andra människor. Jag har hört talas om lånen och tänkt att det vore ett alternativ men jag var redan månadsgivare till andra hjälporganisationer. Tyvärr var jag tvungen att minska på det när min sjukpenning drogs in. Men lånen verkar ha fungerat lika bra som jag trodde. Det är inte underligt att det blir svårt med amorteringarna som det är nu.
    Åsikter måste vi få ha och vi måste även få uttrycka dem. I det här fallet tror jag att många av oss håller med dig om att det behövs samling och inte en massa käbbel. Men politiker måste synas och höras för att locka väljare och det prioriteras ofta. De slöt i alla fall samman i början av pandemin men i det läget hade den nog förlorat på att agera annorlunda.

    • Nej, man ska bara gå in i sådant här om man vill och har råd. Jag förstår mycket väl att det inte är något för dig förrän du vet slutet på försäkringskasseproblemet.

      Apropå lånen, så finns t.o.m risk utmärkt från 1 stjärna till 5 stjärnor. 1 stjärna tror jag är störst osäkerhet. Jag får läsa på varje gång jag ska låna ut pengar… 😉

    • Gunnar Wiklund gillade jag, såg honom live flera gånger, han var mycket ute i folkparkerna och uppträdde när jag var ung och i danssvängen!

  5. Den enkla sanningen är att det som är viktigt går inte att köpa för pengar hur gärna vi än vill. Vi hade ett fadderbarn i Mali under många år men landet sade upp samarbetet med Barnfonden tyvärr så nu funderar vi på ett annat projekt.

  6. Ett bra sätt att hjälpa … bra initiativ av dig. Själv har jag inte den möjligheten, men försöker hjälpa genom att vara ”Världsförälder” med en mindre summa varje månad …

    • Det finns så många som har ekonomiska möjligheter utan att behöva göra avkall på sitt egna, så ingen ska känna sig tvungen. Att ge till olika projekt är alltid med någon form av risk, att de inte kommer rätt eller att man inte får tillbaka pengarna. Världsförälder ska jag läsa om, har hört uttrycket, men vet inte riktigt hur de arbetar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: