Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för kategorin ‘Kvinnofrågor’

Me too

Jag förundras över antalet män som inte kan uppföra sig mot kvinnor! Samtidigt så är jag inte så förvånad, med tanke på vad jag och en hel del vänner utsatts för genom åren.

Det jag funderar på är varför sd är så tysta nu, när de värnade sååå om ”våra” kvinnor när de pekade ut att det var unga invandrarpojkar som var de som utsatte kvinnor för övergrepp? Kanske har de fått tid att tänka efter, hoppas de omvärderar sina åsikter… 🙂 Fan tro´t!

För övrigt tycker jag det är himla bra att det blivit ett så massivt upprop från kvinnor! Det är minst sagt på tiden, det här har förekommit i alla tider är jag ganska säker på. Tro inte det skiljer så himla mycket mellan grupper som nationer eller social tillhörighet. Ska bli intressant att se vad det gett för efterverkningar om sisådär fem år!

Utgått

Calvin Kleins doftagott ”Shock” har jag gillat, tror jag köpte den på Gardemoen vid en flygresa. Nu är den på upphällningen, använder den endast vid speciella tillfällen numer, använder en annan eau de parfum oftast numer. Allt för att Shock ska vara lääänge tills jag finner en ny. Har sökt, har börjat misstänka att den utgått, men aldrig fått det bekräftat. Jag har tittat efter den både i Prag som i Rugen plus att jag tittat efter den här hemma utan att finna det jag sökte.

Idag fick jag tips hos bloggaren Znogge, hon hade handlat sin favoritdoft via internet, jag började söka efter min – precis som jag misstänkte har den UTGÅTT!

Hur många gånger har man inte råkat ut för detta faktum under livet? Varför måste de hela tiden byta ut dofter, läppstift osv. Inte tror jag att det beror på att just den produkten säljs för litet, mer att det hela tiden ska komma nytt, nytt och locka kunder. Jag vill väldigt gärna återkomma till produkter jag fastnat för.

Jag är inte riktigt nöjd med den jag använder till ”vardags”, får söka vidare… Tycker det är svårt med dofter, det är inte alltid att det som dofter gott hos kompisar passar på mig! Man måste pröva sig fram själv!

Flickor bak i bussen

Visst är det märkligt att DO anser att det inte är diskriminering att vid en skola i Vällingby skall flickor gå in i bakdörren på skolbussen och sitta bak i bussen medan pojkarna sitter i främre delen!? Det är inte alltför ofta jag håller med M-politiker, men det händer.

Den här beslutet DO kom fram till förstår jag inte, jag hoppas det kommer att rivas upp! Skulle vara intressant att höra en förklaring till hur de kommit fram till det beslutet!

Beslutet liknar reglerna USA tillämpade för de svarta medborgarna, de skulle sitta bak i bussen. Om det blev fullsatt på bussen och en vit person ville stiga på fick en svart som redan fanns på bussen stiga av för att ge plats.

Backa inte jämställdhetsarbetet i Sverige!

Snabba förlossningar

blom

Jag har under flera dagar hört på radio, TV och läst i tidningar om folk som förfasar sig över stängningen av KK i Sollefteå. Som bekant föddes ett barn i en bil när föräldrarna var på väg till BB för någon vecka sedan.

Vad jag vet så slutar snabba förlossningar alltid bra. Under årens lopp har vi emellanåt läst om barn som fötts på väg till BB, jag minns inte att någon av dem har slutat med att barnet dött. Största risken är nog att barnen har navelsträngen runt halsen eller att kvinnan förblöder.

Det går aldrig att komma ifrån  att vissa barn föds innan mamman kommer fram till KK. Jag själv är född i bilen utanför BB, trots att mina föräldrar endast hade två mil till BB. Mitt första barn föddes på toaletten i mitt hem i väntan på ambulans. Det var inte ambulansen som dröjde, det var en snabbförlossning och jag hade åtta mil till KK.

Nu var det pengar som gjorde att BB stängdes i Sollefteå, jag vet inte hur många förlossningar de hade per år. Men om en klinik, oavsett inriktning, får för få ”fall” så går det inte upprätthålla kompetensen i personalgruppen. Då menar jag inte kompetensen för de enkla, snabba förlossningarna, utan för de födslar som det blir problematiskt eller livshotande för barn eller för mamman.

Jag förminskar inte problemen eller upplevelsen för de kvinnor som föder snabbt och tycker det är hemskt och otryggt. Men som sagt, snabba förlossningar brukar vara oproblematiska är den information jag fått. Men till alla som gör en stor affär av det här vill jag ställa en fråga: Hur tätt tycker ni att BB-kliniker ska finnas i vårt land? Är närheten viktigare än kompetensen vid akuta och problematiska tillstånd? Är vi ovanligt mycket trygghetsnarkomaner i vårt land?

Kvinnors rättigheter i Iran

14feb

Idag skulle jag ha fikabesök,  promenerade iväg för att köpa semlor trodde jag. Kom hem med bakelser med anledning av alla hjärtans dag! Allt går ju att göra ”affär” på. Söta att titta på, trodde förstås de skulle vara smaskiga att äta också. Men jag tyckte inte det. Kanske äter jag sådana här sötsaker allt för sällan numer för att uppkatta dem.

Så till något annat. Det här med kvinnors klädsel är något som engagerar många, jag tänker på svenska ministrars beök i Iran. Flera protesterar här i Sverige mot att svenska kvinnor kan förnedra sig till att ta efter den sedan att täcka håret när de besöker landet. Är det månne samma människor som ropar högst om att de nyanlända ska ta efter, respektera och helst leva enligt ”svenska regler och lagar” från första dagen? Jag behöver väl inte tillägga att i Iran är det lag på att kvinnan ska dölja håret.

HUR människor i olika länder klär sig bryr jag mig inte så mycket om. Däremot så kan jag känna mig skeptisk till ministrars besök i diktaturer. Jag har för dåliga kunskaper om hur kvinnor har det i just i Iran, däremot vet jag att 60 % av de som studerar vid universitet är kvinnor, så kvinnor verkar i vart fall vara på frammarsch.

Som vanligt tycker jag man ska protestera mot problemet och inte mot symtomen. Alltså om kvinnor lever förtryckta, inte har samma rättigheter som män, då är det det som ska kritiseras vid statsbesök, inte hur de klär sig. Kanske täcker kvinnorna håret efter egen önskan och/eller tradion, om de gör det utifrån männens makt och direktiv, ja, då är det den makten som ska kritiseras. Det hjälper ju inte att plocka bort symtomet, eller hur?

Håller du med mig eller hur tänker du?

Pillerknaprande kvinnor

bron

50-talet uppfattar jag oftast skildras som en ”lycklig period” i Sveriges historia. Rätt eller fel?

Ekonomisk framgång, mannen tjänade pengar, kvinnan skötte hemmet och  familjen. Hemmafruars glättiga tillvaro, ja, så har jag uppfattat 50-talets skildring.

Igår läste jag, eller hörde, minns inte var. Att väldigt många hemmafruar just på 50-talet hade för litet att göra, barnen var i skolan, en liten lägenhet sköttes snabbt. Gardiner, handarbeten o.dyl. blev kanske enahanda och därför kändes som ganska meningslös sysselsättning? Depressioner, ångest kom som ”ett brev på posten” – dåtidens post då när posten delades ut snabbt! 🙂 Resultatet blev att många kvinnor fick lugnande och stämningshöjande piller för att orka med sin vardag.

Dåtidens stress för kvinnor såg helt annorlunda ut än för dagens kvinnor. Alla vet vi nog hur reklambilder från den tiden ser ut. Kvinnan, serverar kaffe till mannen och saft vid bordet iklädd fräsch klänning och  förkläde!

Var jag hörde eller läste detta? Ja, jag har funderat, kanske var det i söndagsintervjun från i våras med Karin Johannisson som jag lyssnade på igår kväll. Oavsett om det var hon som kom in på det eller ej, så var det ett intressant program!

Karin Johannisson död

blommor

Hur har jag kunnat missat att ta del av Karin Johannissons böcker? Det frågar jag mig själv idag. En kvinna som fokuserat på kvinnors villkor och framförallt inom vården, t.o.m psykiatrisk vård där jag är verksam när jag arbetar.

Svaret på frågan är ”vet inte”. Men jag tänker åtgärda det. Jag ska absolut låna hennes böcker, ska börja med ”De sårade divan” om den är inne på biblioteket när det är dags. Just nu håller läser jag historiska böcker, fångar mitt intresse. Det finns mycket att upptäcka i böckernas värld.

Sanningen att säga, jag har missat denna kvinna. Har aldrig hört talas om henne, vad jag kan minnas.

Etikettmoln