Veckans mest lästa

Alltid var det någon fint städerskorna hade gjort på rummet som överraskade på Kuba

I WordPress ser jag statistik på vilka inlägg som är mest lästa av mina blogginlägg. Vecka efter vecka ligger ”Kons magar” på ohotad första plats! Förmodligen är det skolbarn som har någon skoluppgift som söker information om just kons magar. Ja, jag misstänker det i vart fall, jag kan ju inte se vilka som sökt på ämnet!

Jönköpingsdialekt intar också förstaplatsen emellanåt, (just nu 5:e plats) men just nu är det ”Kons magar” som verkar vara mest intressant! Litet kul att se vad som folk sökt på, något jag ser ligger på listans fjärde plats den här veckan är ”Tenkebenk” som jag skrev under min tid jag arbetade i Kristiansund i Norge. Där hade de en fin tenkebenk med utsikt ut över vattnet. just Tenkebenk har nog inte varit i listan över veckans 10 mest lästa tidigare! Inte vad jag kan minnas.

Pusslande

Jag har länge funderat över att köpa ett pussel, men känt att jag inte haft någon plats där det kan ligga i lugn och ro tills det är färdiglagt. Köksbordet används till en del annat, bl.a vid frukostdags.

Så fick jag tips från Znogge om att det numer finns fiffiga pusselmattor där man kan rulla ihop pågående pussel för att senare ta fram och rulla ut mattan. Pusslet ska då ligga kvar som när man lämnade det. Än så länge har jag inte rullat ihop pusselmattan. När jag väl lagt ut alla bitarna igår kväll var klockan mycket och så länge jag inte ”måste” använda bordet till annat får det ligga kvar. Eller om jag får besök, då vill jag ha undan det förstås.

Det här kommer med all säkerhet att ta tid. Dels är det länge, länge sedan jag pusslade, förutom barnpussel. Dels har jag ganska mycket inbokat närmaste tiden, får se hur mycket tid jag lägger på pusslet.

Hur många bitar det är? 1.000 bitar ska placeras på rätt plats. 🙂 En utmaning som känns kul. 1.000 bitar, nog trodde jag att jag skulle få en plats där jag kunde äta frukost och även andra måltider – alltså att pusslet inte skulle kräva hela bordet. Men… det blev inget med det, jag äter vid soffbordet. Inte helt bekvämt, men antingen får jag rulla ihop pusslet eller finna mig i nya ordningen. Bara att välja.

Har man inget att pyssla med så skaffar man sig ett pussel 🙂

Litet gott att äta

Snöslask och grått i luften

Visst kan man tycka det är onödigt med snö nu när vi inte har haft det tidigare inne i sta´n under hela vintern. Snöslask, ingen torr fin snö ens. Inte många som kan bli glada av sådant väder.

Men… det går ju göra något bra av dagen i alla fall. Jag var bjuden på lunch av en vän och det blev en trevlig stund. Kompisen ville inte vara med på bild på bloggen så det blir ingen bild av hen. 🙂

Jag åt fisk, jättegott, dagen till ära fick vi också varsin semla eller fettisbulle. Det hade jag inte tänkt på ens att det var fettisdagen idag. Liten men naggande god var den.

Promenerade både ned till centrum som hem igen. Livet har återgått mer till vanliga förhållanden, även bloggen som ni märker.

Hemingway på Kuba

Hemingways skrivarlya och bibliotek i Kuba-villan

Finca Vigia är namnet på Hemingways Kuba-hem och det är det hemmet som det här inlägget kommer att handla om. Vi får inte gå in i huset, men det är öppet (endast rep avgränsar) så vi kan titta in och se hur han hade det. Med tanke på att det var under under 1940- och 1950-talet han bodde där så hade han väldigt hög standard i sitt hem, ja, det tycker i vart fall jag som kommer från betydligt enklare förehållande 🙂 Stort hus, stor prunkande trädgård. Å andra sidan är det nog inte så svårt att ha prunkande trädgårdar i det klimat de har – inbillar jag mig i alla fall.

Bild från trädgården

Hemingsways livshistoria är det intressant att ta del av. Är du intresserad så finns det en hel del att läsa på Wikipedia. Rekommenderas.

Det finns svenskar som är mäkta imponerade av Hemingways författarskap. Den skånske miljardären Dan Olofsson beundrade Hemingways författarskap så mycket så han ville skänka en gåva till honom. Han anlitade Johan Falkman som tillverkade en 2,25 meter hög byst som fraktades till Kuba med ett specialchartrat flygplan. 🙂 Den ståtar nu i trädgården, man går förbi den när man går upp till villan så man kan knappast undgå att se den. Givetvis står det under övrig text: ”Un regalo de Dan y Christin Olofsson, Suecia”. (Fritt översatt: En gåva från Dan och Christin Olofsson). En fråga som man kan ställa sig är ”Varför? Hemingway hade inga anknytningar till Sverige över huvud taget?!” Men har man gott om pengar går det förstås att göra sitt namn känt 🙂 Läs gärna mer här.

Bilden ovan visar litet från vardagsrummet. Ett väldigt vackert hem på Kuba, som stått orört vad jag vet, sedan han lämnade Kuba. Han flyttade tillbaka till USA i slutet på 50-talet.

Diktatur som diktatur

Diktaturer har en hel del gemensamt oavsett om de hör hemma långt till höger eller långt till vänster på den politiska skalan. Jag tror att vi flesta känner till ganska bra vad som hände i Europa strax före och under andra världskriget, med andra ord Hitlers herravälde.

Kuba ligger längre bort för oss och även om det var väldigt laddad stämning i världen under 60-talet så stelnar jag till när jag läser citerad text här under i boken ”Fidel Castro.” En biografi av ”Anne M. Sörensen.

Redan 1961 hade Fidel tagit de första stegen mot att styra Kubas kulturliv. Han kallade till en konferens tre lördagar i rad på Havannas bibliotek och fyllde rummet med landets författare, intellektuella och konstnärer, som alla slutade med att ge honom stående ovationer, trots att han under de tre dagarna rejält beskar deras konstnärliga frihet. Det var ännu ett exempel på hans osedvanliga förmåga att manipulera varje församling i den riktning han ville.

Han hade redan skaffat sig full kontroll över merparten av pressen genom att ersätta de ursprungliga journalisterna med folk han litade på. Det nya filminstitutet hade fått hans gamle vän Alfredo Guevara som ledare, Haydée Santamaria var chef för det prestigefyllda kulturhuset i huvudstaden. Nu återstod egentligen bara litteraturbilagan varje vecka i tidningen Revolución, men det var i gengäld landets mest lärsvärda kulturmagasin. (sid 188)

Jag skulle gärna citera flera sidors text, men det ovan talar ganska tydligt att just konstnärers frihet i sitt arbete begränsas tidigt när det gäller totalitära styren. Men om någon är intresserad att läsa vidare har ni både bokens titel, författare, som sidangivelse här i inlägget. Boken finns helt säkert på ert bibliotek, låt dem annars ta hem den. 🙂

När jag hamnar i diskussion om sd:s politik, för det gör jag med jämna mellanrum , så verkar alltför många inte förstå allvaret i de begränsningar sd vill och även genomför i vissa kommuner i södra Sverige! Jag blir helt kall, när jag läser om hur lika det verkar vara när diktaturer byggs upp, vad de ger sig på, vad som begränsas, konstnärers frihet och oberoende journalister verkar vara sådana som genomgående styrs upp i tidigt skede. Homosexuella var också illa behandlade tidigt i Castros styre. Homosexuella i Sverige står inte så högt i kurs hos sd. Det här inlägget föds direkt ur hjärtat utan att leta efter bilder och fundera över hur det var. Men jag tycker det är viktigt att det finns motkrafter mot de mörka krafter som vill ta över mer och mer i vårt land. Att vi är många som ifrågasätter och vågar syna och diskutera vad det är som sägs och vad det är som pågår – innan det är för sent!

Jo, jag är oroad av utvecklingen i Sverige.

Har jag lyckats skrämma bort någon så är det tråkigt, men får jag någon enda att tänka till, söka kunskap så är det värt att det blev ett inlägg som inte handlar om min resa och mina upplevelser i Kuba. Min personliga åsikt är att en hel del obehagliga krafter växer sig starkare och starkare i vårt samhälle.

I drömmens värld

Under många år kom jag aldrig ihåg om jag drömt något, eller vad jag drömt i så fall. Nu har jag börjat komma ihåg drömmar, kanske beroende på att jag är utsövd på ett helt annat sätt. Jag misstänker det kan påverka.

I drömmar kan det mesta hända. Jag befann mig i något främmande land, hade kommit i samspråk med någon/några. Av någon knepig anledning jag inte minns lovade jag att städa deras hem. De behövde väl den hjälpen och jag var så snäll så jag ställde upp. Kom till deras hem, enskilt beläget, många, många trasmattor gick härs och tvärs över golven i det gamla nedslitna huset. Att städa där skulle bli ett stort jobb förstod jag – men det blev mer besvärligt än jag trodde! Det fanns ingenting att dammtorka med, ja, det fanns ingenting, ingen dammsugare, ingen sopborste, ingenting. De menade att det skulle jag haft med mig! Jag som turist! Till råga på allt kunde jag inte deras språk, tog lång, lång tid innan de förstod att jag frågade efter en dammsugare. Konstigt att vi hade språkproblem då, för jag förstod mycket väl när de önskade hjälp med städningen. I drömmens värld kan tydligen allting hända 🙂

Ja, jag vaknade nog av ren frustration 🙂 Vet inte om jag lyckades göra dem nöjda – förmodligen inte! Vet inte heller vad en drömtydare skulle få ut av den drömmen.

Guldbaggegalan

Guldbaggegalan är inget för TV längre!? Ja, jag tycker inte det i alla fall. Inbördes beundran och framförallt tråkigt!

Finns det någon/några som gillar programmet?

Jag instämmer fullständigt i Aftonbladets Karolina Fjellborgs recension. Efter halvlek stängdes TV av hos mig.

***

Från det ena till det andra så hoppas jag innerligt att det blir slut på sprängningarna i Stockholm, ja, i hela vårt land, förstås. Helst i hela världen. Det är bedrövligt att det finns människor som inte har respekt varken för mänskliga liv som för materiella ting.

Det finns mycket att reta sig på eller oroa sig för. Det är en orolig värld vi lever i. Bränder, tsunamis m. fl naturkatastrofer och ovanpå det så krigar människor, bråkar och skadar varandra. Inte nog med att skada varandra, de har som syfte att skada eller döda varandra!

Ur led är tiden! Visst är det lätt att tänka och tycka så? Frågan är om inte människor under alla tider tänkt och tyckt så?

Nu skall jag ta tag i den här dagen och göra det bästa av den 🙂