Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för kategorin ‘Pensionärsliv’

Vintertid

Så har vi vintertid igen – jag längtar redan efter att sommartiden kommer åter… 🙂 Idag har jag nyttjat dagen bra, promenad i kylig blåst, inser att det börjar bli dags för mössa igen. Redan! Lagat vegetarisk middag, läst och skrivit litet. Lugn och behaglig dag. Det behövdes efter en vecka som varit ganska fylld av aktiviteter.

Fredag och lördag har jag deltagit i en utbildning som Brottsofferjouren anordnar för att kanske få några nya ansikten som vill delta i deras ideella arbete. Dagarna var fyllda av bra innehåll, bra information. Nu stundar några studiebesök på tingsrätten, häkte samt frivården innan det är dags att ”gå bredvid” redan självgående medlemmar. Brottsofferjouren ger stöd till många som har varit utsatta för ”våld i nära relationer” så vi fick höra en kvinnas berättelse om sitt liv. Ja, hon själv berättade, hon hade varit utsatt under flera år innan hon bröt upp. En mycket stark berättelse!

Idag kollade jag på första avsnittet av årets ”Allt för Sverige”, gillade det 🙂 Av de program jag sett under de år programserien gått var detta det bästa, tror jag. Underbara människor och roligt upplägg också! Jag tänker på Anders Lundins, programledare, litet överdrivna presentation av ”svensken”  🙂

 

Väckarklocka

Under Tjeckien-tiden var det nödvändigt med väckarklocka VARJE DAG! Nu var vi inte där så många dagar… men ändå!

Jag som är bortskämd med att vakna av mig själv, hade väckarklockan på även idag…  Det börjar bli rutin igen… Deltar i en EU-cirkel under hösten som börjar kl 09.00! Något måste vara felplanerat, pensionärer, jag i alla fall, är van att vakna i lugn och ro, starta dagen sakta med lång frukost.

Det blir väckarklocka även fredag och lördag för mig! Ska delta i en tvådagarsubildning, som startar kl 09.00 båda dagarna! Så ska det väl inte vara att vara pensionär? 🙂

Identitetskris

Vi alla genomgår olika faser i livet, tillhör olika grupper, förskolebarn, skolbarn, tonåring, yrkesarbetande osv.

Vid tidigare byten av grupp har jag mest känt nyfikenhet. Nu som nybliven pensionär känner jag inte lika stor nyfikenhet. Det finns många intressanta aktiviteter för pensionärer, t.ex genom Senioruniversitetet som jag brukar skriva om. Jag tittar mig om och förvånas över hur gamla alla ser ut!

Första gången jag reagerade så var när jag var på en föreläsning på biblioteket som bjöd in allmänheten, alltså inte riktat till pensionärer. Men det var förlagt till tidig kvällstid  så det var väldigt många pensionärer där. Jag bara tittade mig omkring och tyckte att alla såg så gamla ut!

Samma sak händer när jag fotograferat mig för nytt körkort eller pass – vad gammal jag ser ut! Tja inte så mycket att göra åt… Litet av identitetskris tycker jag nog det är. Jag tycker inte jag hör till gruppen pensionärer, trots det gör jag det förstås! Samtidigt så tycker jag det är toppen att vara pensionär. Men jag vill inte bli gaggig… Det kanske är nästa steg.

Att delta i kurser, föreläsningar m.m för enbart pensionärer gör jag gärna, kanske vänjer jag mig där med min nya grupptillhörighet!? Däremot att göra resor tillsammans med andra pensionärer, nej, där är jag inte än.

Tidigare gruppbyten har frammanat en känsla av nyfikenhet… men nu, ja, jag vet inte… Ett steg närmare döden, det är bara att konstatera. Men jag traskar på och hoppas jag har mycket kul och många bra år till framför mig.

 

The Beatles

Det är drygt 50 år sedan Beatles turnerade.

Det var s.k månadsmöte i Senioruniversitetet idag, har aldrig deltagit i ett sådant förrän idag. Det kändes litet kul ämne för. En hängiven föreläsare, hans stora intresse var Beatles, Strindberg och Ingmar Bergman. Den här mannen var verkligen påläst i ämnet ”The Beatles”, gruppen har fascinerat honom mycket sedan 1960-talet, förstod att han ofta besöker Liverpool, köper en massa prylar som kopplas till Beatles – fanatiker med andra ord.  Enligt föreläsaren turnerade The Beatles endast mellan 1963-1966, sedan var det studieinspelningar det handlade om och det höll de på med under många år.

Fanatiker brukar jag inte gilla, men han gjorde bra föreläsning, många detaljer jag aldrig hade hört tals om – eller tänkt på. Dessutom visades det ganska många filmsnuttar från olika spelningar de hade. Den första från 60-talet då tjejerna var helt betagna, kändes barnsligt och svårt att tänka sig att dessa flicksnärtor måste vara i min egen ålder idag. Han berättade bl.a när de stod högt upp på ett tak i London eller om det var i Liverpool och spelade. Folk på gatan lyssnade, klev ut på andra tak för att se och höra bättre. Det blev totalt trafikkaos så polisen fick avbryta spelningen… 🙂 Jag har hört talas om detta tidigare, men fullständigt glömt den historien. Killar det talades om väldigt mycket och lät talas om både positivt och negativt under min ungdomstid.

Kaffepaus förstås, det ska det nog alltid vara när det gäller pensionärsaktiviteter. Kaffe och en kaka och de ville inte ha en enda krona för dagen! Är det detta som årsavgiften läggs på bl.a, för de som arbetar för Senioruniversitetet gör det ideellt vad jag förstår! Föreläsarna ska förstås ha betalt också. Trevlig eftermiddag.

Under föreläsningen kom jag på att jag har en ”box” med Beatlesmusik där hemma i bokhyllan. Den är framplockad och en av skivorna från deras första år ligger på skivtallriken just nu.

Pensionärsreklam

Klockan är 10.15 och jag sitter fortfarande i morgonrocken, trots att jag var uppe vid 0730-tiden. Sällan jag använder morgonrocken, mer än små korta stunder… men idag är den jätteskön och svår att slita av mig.

Det är sådant som kallas för pensionärsliv, att äga sin tid. Men… nästa vecka är det skolstart för mig… Kollade, OK, nybörjarspanskan går på eftermiddagstid! Gött det… 🙂

Är det sådana här inlägg som kallas för pensionärsreklam?

Spänst i steget

Ibland funderar jag på att lösenordsskydda vissa inlägg, detta är ett sådant, men det blev ”allmänt” även om det handlar om en ”annan” person än mig själv. En kvinna som inte har en aning om att jag skriver om henne, å andra sidan är det positiva iakttagelser jag gjort, så även om hon får veta så bör hon inte bli sårad. Kanske t.o.m stolt, vad vet jag!

Nu när jag lever mer hemmaliv ser jag helt naturligt mer av grannarna. En dag gick jag efter en kvinna som bor i ett av grannhusen, vet bara vad kvinnan heter i förnamn, känner inte till så många förutom de som bor i mitt eget hus. Det som slog mig var att hon var så spänstig och hade sådan fart. Hon svängde av ganska fort efter att hon hamnat framför mig, men jag tror hon gick i ungefär samma takt som jag gör. Och… jag tycker att jag är hyfsat spänstig för min ålder! Den här kvinnan har jag uppfattat som betydligt äldre än mig.

Så har jag mött henne promenerandes ganska långt från våra hem, när jag är ute på mina promenader. Blivit förvånad över att hon ”är så långt hemifrån, gåendes”. Idag har jag kurat inne, får syn på denna kvinna komma efter att ha varit och handlat (tror jag), hon hade en kasse i handen. Vilken fart! Den kvinnan imponerar på mig och gör mig litet avundsjuk… Idag har jag ont i ett knä utan anledning.

Började tvivla på att jag bedömt hennes ålder rätt. Tänkte att hon är nog inte så mycket äldre än mig!? Går in på Ratsit och kollar… herren mi jeee… kvinnan är 83 år! Det finns endast en i trappuppgången med det förnamnet!

Slutsats: Det är nog ingen större konst att åldras om man är som hon. Här gäller det att vara ihärdig med promenader… för att hålla tempot uppe! 🙂 Måste börja snacka med henne när jag möter henne i fortsättningen, höra om hon alltid levt hälsosamt eller om hon ”bara” har goda gener och tur i livet! 🙂

Trevlig fortsättning på helgen! I Jönköping regnar det, men jag ska klä på mig och gå ut på promenad när jag svalt när kaffetåren! 🙂

 

Orkidéer

Det skulle vara kul att lyssna in er som är duktiga på orkidéer, tänker nog främst på Phalaenopsis. För många år sedan när barnen var små så hade jag tur med dem, de trivdes, blommade om år efter år. Vad jag minns så ”glömde” jag verkligen blort dem. De fick inte mycket, = ingen, omvårdad, litet vatten då och då, långt mellan gångerna. Ser också att de jag har haft trivs bättre när jag inte är hemma när grannen skötte dem – en gång i veckan skvätte hon litet vatten till dem. (Redigering: Tror det blev syftningsfel, barnen fick omvårdnad, men inte orkidéerna 🙂 )

Nu har jag varit hemma och snart är det dags att kasta de båda jag hade tidigare, bladen skrumpnar. Jag tror att jag vattnar för mycket, trots att jag verkligen försöker hålla fingrarna borta. Däremot en Dendrobium jag har bryr sig inte. Verkar trivas hos mig oavsett om jag är hemma eller ej… 🙂

Tidigare, har jag inte brytt mig så mycket. Nu när jag ska vara hemma på heltid, så vill jag förstås ha litet vackert i mina fönster igen. Funderar därför på allvar hur jag ska sköta mina orkidéer…

Någon som kan det här och kan berätta. Jag är inte ute efter några länkar, för den informationen har jag redan läst mer än en gång! 🙂 Praktiska råd som ni själva har erfarenhet av är jag desto mer intresserad av! Vattning, näring, omplantering? Allt är av intresse.

 

Etikettmoln