Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för kategorin ‘Pensionärsliv’

Spänst i steget

Ibland funderar jag på att lösenordsskydda vissa inlägg, detta är ett sådant, men det blev ”allmänt” även om det handlar om en ”annan” person än mig själv. En kvinna som inte har en aning om att jag skriver om henne, å andra sidan är det positiva iakttagelser jag gjort, så även om hon får veta så bör hon inte bli sårad. Kanske t.o.m stolt, vad vet jag!

Nu när jag lever mer hemmaliv ser jag helt naturligt mer av grannarna. En dag gick jag efter en kvinna som bor i ett av grannhusen, vet bara vad kvinnan heter i förnamn, känner inte till så många förutom de som bor i mitt eget hus. Det som slog mig var att hon var så spänstig och hade sådan fart. Hon svängde av ganska fort efter att hon hamnat framför mig, men jag tror hon gick i ungefär samma takt som jag gör. Och… jag tycker att jag är hyfsat spänstig för min ålder! Den här kvinnan har jag uppfattat som betydligt äldre än mig.

Så har jag mött henne promenerandes ganska långt från våra hem, när jag är ute på mina promenader. Blivit förvånad över att hon ”är så långt hemifrån, gåendes”. Idag har jag kurat inne, får syn på denna kvinna komma efter att ha varit och handlat (tror jag), hon hade en kasse i handen. Vilken fart! Den kvinnan imponerar på mig och gör mig litet avundsjuk… Idag har jag ont i ett knä utan anledning.

Började tvivla på att jag bedömt hennes ålder rätt. Tänkte att hon är nog inte så mycket äldre än mig!? Går in på Ratsit och kollar… herren mi jeee… kvinnan är 83 år! Det finns endast en i trappuppgången med det förnamnet!

Slutsats: Det är nog ingen större konst att åldras om man är som hon. Här gäller det att vara ihärdig med promenader… för att hålla tempot uppe! 🙂 Måste börja snacka med henne när jag möter henne i fortsättningen, höra om hon alltid levt hälsosamt eller om hon ”bara” har goda gener och tur i livet! 🙂

Trevlig fortsättning på helgen! I Jönköping regnar det, men jag ska klä på mig och gå ut på promenad när jag svalt när kaffetåren! 🙂

 

Orkidéer

Det skulle vara kul att lyssna in er som är duktiga på orkidéer, tänker nog främst på Phalaenopsis. För många år sedan när barnen var små så hade jag tur med dem, de trivdes, blommade om år efter år. Vad jag minns så ”glömde” jag verkligen blort dem. De fick inte mycket, = ingen, omvårdad, litet vatten då och då, långt mellan gångerna. Ser också att de jag har haft trivs bättre när jag inte är hemma när grannen skötte dem – en gång i veckan skvätte hon litet vatten till dem. (Redigering: Tror det blev syftningsfel, barnen fick omvårdnad, men inte orkidéerna 🙂 )

Nu har jag varit hemma och snart är det dags att kasta de båda jag hade tidigare, bladen skrumpnar. Jag tror att jag vattnar för mycket, trots att jag verkligen försöker hålla fingrarna borta. Däremot en Dendrobium jag har bryr sig inte. Verkar trivas hos mig oavsett om jag är hemma eller ej… 🙂

Tidigare, har jag inte brytt mig så mycket. Nu när jag ska vara hemma på heltid, så vill jag förstås ha litet vackert i mina fönster igen. Funderar därför på allvar hur jag ska sköta mina orkidéer…

Någon som kan det här och kan berätta. Jag är inte ute efter några länkar, för den informationen har jag redan läst mer än en gång! 🙂 Praktiska råd som ni själva har erfarenhet av är jag desto mer intresserad av! Vattning, näring, omplantering? Allt är av intresse.

 

Uppdatering

Pensionärslivet rullar på, väldigt behagligt.

Jag lade mig ”för tidigt” igår kväll, vaknade därför kl 04.00 klarvaken. Insåg att jag inte skulle stiga upp, låg och läste fram till kl 060.00, då somnade jag och sov till kl 10.00! Vilken lyx att kunna göra så…

Har hunnit med att vara ute på en skogsrunda, upptäcka hur kruttorrt det är i markerna. Bygden behöver absolut regn, inget störtregn utan ett stilla regn som kan tränga ned i marken i lugn och ro. Grejar en del inomhus, njuter utomhus, handlat, läst, varit på besök i kolonilott som är ett paradis för ägaren, kolonilotten var fin, mycket blommor osv, men inget som lockar mig. Skulle jag ha något liknande skulle det ligga enskilt utan en massa grannar, men det är jag det. 🙂 Allt det har jag inte gjort idag, men sedan förra inlägget.

Så ägnar jag en del tid till mat! Hitta enkla, nya recept, gärna vegetariska, men är allätare och kommer förmodligen alltid att vara det. I dag åt jag spenatbullar med spaghetti. Jättegott blev det. Litet kul har jag i köket också då jag skaffat litet nya köksmaskiner, visst ska man ha litet kul som pensionär 🙂 Efter att ha läst hos en bloggkompis att hon köpt en air fryer och en food steamer – så gjorde jag en likadan beställning! De båda prylarna har tagit en hel del tid, hämta ut och packa upp, göra i ordning, läsa på hur de ska skötas och användas. Nu har jag testat dem båda och gillar dem. Om det är något problem med dem så är det att de tar plats! Plus att det som ska diskas efter användning tar stor plats i diskmaskinen. Jo, jag vet, i-landsproblem. De här båda prylarna har jag bara testat en gång vardera, måste utforska dem mycket mer.

Ikväll var jag på biblioteket, ville låna en bok jag läst om. En bok de endast har ett ex av, den hade återlämnats i efermiddags, ett par timmar innan jag var där. Två personal letade ”hela vägen” från återlämningen, till vagnar som ska sorteras in, som i hyllan där den ska stå. Boken hittades inte! Vi gissade att någon annan besökare kanske gick runt med den. Jag ställde mig i kö för att låna den, kollade nu ikväll efter stängningsdags, boken finns registrerad att den ska finnas på bibblan. Återstår att se om jag får mail i morgon att den finns för avhämtning. I så fall blir det en ny promenad till biblioteket.

Det känns som jag kommit in i en bra period i livet, jag hoppas den känslan får bestå! Hela dagen idag har det varit mulet i Jönköping som omväxling, men kl 20.45 upptäcker jag att solen sken utanför fönstret! Det var så dags!

Höstplanering

Många av er kära bloggbesökare står mitt upp i att planera er semester, eller i vart fall varva ned inför semester. Härligt.

Jag står inför en längre ledighet, tror jag… Fr.o.m nu kan jag förmodligen kalla mig för heltidspensionär. Fick Senioruniversitets lokala program för någon vecka sedan och en sen kväll låg jag gott i min säng, läste sida upp och sida ned i programhäftet. Satte kryss för sådant jag gärna vill anmäla mig till, frågetecken på litet mindre intressanta. Sååå mycket intressant.

Bridgen får stryka på foten om jag kommer in på det jag önskar. Det är inte givet, om intresset är stort till någon aktivitet, då lottas platserna ut. Om anmälningarna är för få till någon aktivitet blir det inställt.

Det är rena föreläsningar i olika ämnen; studiebesök; fysiska aktiviteter, filmvisningar, teaterresor och även mer som semesterresor med studiebesök och övernattningar inlagda. Jag tycker det bör finnas något för alla där. Utöver det finns det ”månadsmöte” med något ämne. Första ämnet för hösten blir ”Beatles”, det känns bra att aktiviteterna hänger med tiden:-) Beatles klingar nog gott i de yngre pensionärernas hjärtan… 🙂 Pensionärer är en stor grupp, åldersspann på minst 20 års åldersskillnad. Vet inte hur gammal den äldste medlemmen är.

Jag har endast varit med på några få grejer då man måste anmäla sig innan säsongen kör igång. Därför har jag endast kunnat delta i början av terminen. Jag har ju aldrig riktigt vetat på förhand när jag är på hemmaplan längre fram. I år kan jag planera inför hela hösten.

Bridgen får jag skjuta fram ett halvår om jag erbjuds plats på allt jag vill delta i. Bridgekursen i höst misstänker jag ligger på dagtid, vårkurserna som startar i februari brukar ligga på kvällstid.

 

Begränsningar

Bild från Pixabay.com

Det är kul att jobba. Det känns bra att ha en fot kvar i arbetslivet. Jag resonerar dock som så att någon gång måste jag lämna den delen av mitt liv, jag vill absolut inte arbeta tills jag dör… 🙂

Frågan är NÄR jag ska sluta lönearbeta, får ibland frågan… svarar flytande. Fr.o.m 1 september tror jag att jag slutar arbeta, ska i vart fall inte arbeta heltid natt längre. Nu efter sju veckor med nattarbete, heltid, så känner jag mig trött och sliten. Arbetstiden ruckar på dygnsrytmen, skittrött idag, hade tänkt åka in till centrum och även ut till Djurgården, men ställde in det. Jag började arbeta när jag var 16 år och har fyllt 67 år i år, nog borde det räcka? Dagens ungdomar tror jag inte kommer upp i så många år. I och för sig var det två år jag inte arbetade alls under min  omskolning, för övrigt har jag funnits med på arbetsmarknaden under alla dessa år. Upplevt båda trivsamma, roliga dagar och även skitjobbiga perioder under mitt arbetsliv. Med en blick i backspegeln så är jag glad att ha  fått vara med så länge, lärt mig mycket, känt mig nyttig och haft en inkomst Nog så vikiga saker för mig.

Kört en maskin tvätt i eftermiddag även om det var segt, först 15.30 laddade jag maskinen – då är jag seg när jag inte kommit till skott tidigare! 🙂

Tveksamt om jag kommer upp i 10.000 steg idag, ligger på drygt 7.100 just nu… Behövs egentligen inte så stor ansträngning att ta en liten kvällspromenad – det är lusten som saknas just nu. För att sätta ned orken än mer så tar jag mig ett glas vin, ska snart lägga mig på sängen och läsa i min ”pågående bok”…

Så kan man också fira påskafton.

Kura skymning

tronen

Kura skymning gjordes mycket förr i tiden innan elektriciteten gjort sitt intåg i var mans och var kvinnas bostad.

Numer finns det ett arrangemng som kallas så. Igår deltog jag i Jönköping för första gången. Jag hade faktiskt aldrig uppmärksammat det. Kura skymning, ja, då förväntar man sig inte det ska vara full ljusstyrka i taket… Arrangör i går kväll var Föreningen Norden och en av deras styrelsemedlemmar släckte ned lamporna i taket över publiken medan det var ljus för den som läste.

Det dröjde inte länge förrän en herre bad att det skulle tändas upp, ok så gjordes, men inte med full ljusstyrka. Litet mer än mysbelysning… Döm om min förvåning när samme herre reste sig efter en stund och skruvade upp till full ljusstyrka! Kan man kalla detta för att kura skymning? Nej, det tycker inte jag. Viskade till  min väninna ” – hon satt ytterst – gå och släck i taket! Det gjorde hon förstås inte, fnittrade litet bara.  Kanske såg mannen dåligt, men vad gör det om någon läser högt för en? Ville han möjligen se kvinnan som läste? Ja, inte vet jag… men jag satt så till att jag såg henne inte, Det gick väldigt bra att höra hennes röst ändå, hon talade i mikrofon!

Detta var absolut en pensionärsgrej. Tror inte det var många som inte uppnått 65 års gränsen. Har på senare tid deltagit i arrangemang där jag känt mig yngst! Det kan ju stärka självförtroendet… i andra sammanhang är man äldst.

Apropå ”Kura skymning”, ett litet halvmysigt arrangemang! Men det hade varit mysigare om det verkligen hade varit mörkt eller halvmörkt med en sådan titel på arrangemanget!

Julieta

julieta_2-1

Nu har jag landat hemma i Jönköping igen och passade på att se filmen Julieta igår kväll. Pedro Almodóvars filmer brukar jag gilla och tyckte Julieta var en finstämd film med bra skådespelare. Promenerade sedan hem i snöslask, ömsom slaskigt underlag, ömsom halt. Inne i de centrala delarna var det dock ”pålitligt” underlag.

Nu gäller det att vända dygnet rätt och det är inte det enklaste efter så intensivt nattarbete under flera veckor. På måndag måste jag vara nere i centrum kl 09.00, ska vara hos frissan då och få ordning på frisyren igen. Hur ska det gå? Förmodligen kommer jag att fixa det, men kan förstås inte vara helt säker….

Nu har jag lönearbetat klart för det här året, men vill återvända till Stockholm någon gång nästa år, vilket jag redan anmält till bemanningsföretaget. Jag trivs himla bra i Stockholm, det finns betydligt mer att utforska i den sta´n. Hann med att besöka en del museum, det är årstid för det nu, tycker jag. Medeltidsmuseet, Hallwylska museet, Fotografiska, Historiska och Nordiska museet hann jag med. Kollade in på Moderna museet också när jag ändå vandrade förbi, men det blev ett kort besök… 🙂

Nu är det åter dags för litet pensionärsliv. Känner mig privilegierad som kan skifta mellan arbetsliv och pensionärsliv på det sätt jag gör.

 

Etikettmoln