Litet bloggtorka

Livet rullar på, något möte/information i Brottsofferjourens regi, gym-besök, kontakter hit o dit, äntligen fått iväg ett brev till styrelsen för Senioruniversitetet i Jönköping angående spanskakursen. Begärde inget svarsmail, men tycker jag borde få någon reaktion. Det tillhör liksom god ton i min värld.

Apropå spanska, vet inte om det ska bli ett stående problem. Fick mail från Folkuniversitetet igår kväll att de fått så många intresseanmälningar just för nybörjarspanska att de funderar på att göra två mindre grupper. De undrade om jag kunde tänka mig byta kursdag. Det är inget problem för mig. Litet oroande är det förstås om det blir grupper med minimalt antal kursdeltagare. Då räcker det med att en slutar för att kursen inte ska kunna fortsätta. Å andra sidan är en liten grupp bra för studieresultatet, tror jag. Väntar nu på besked hur det blir.

Sommartid har börjat diskuteras, ska vi fortsätta med att ändra tiden två gånger om året eller återgå till samma tid året om. I så fall önskar jag ”sommartid” året runt, men tror inte det blir fallet. Tyvärr. Men det blir som det blir – man vänjer sig nog vid det nya också.

Sjuksköterskor verkar det brist på. Sedan nyår har jag fått flera förfrågningar om arbete. Jag har inte helt avslutat kontakter med bemanningsfolk, har tänkt vänta tills sommaren. Ev. tar jag några veckor då. Blir det inte så, så får de plocka bort mig som ledig för uppdrag. Sista chansen för mig, jag är inte ens säker på att jag tar något när det väl närmar sig. Det känns alltmer avlägset och ointressant numer!

Om någon timme ska jag ut och luncha tillsammans med en bekant. Solen skiner så det blir en härlig promenad misstänker jag, god mat i magen följer på det förhoppningsvis. Socialt umgänge är viktigt. När jag sett snuttarna med Ingmar Bergman på TV där han vandrar fram o tillbaka och tänker att han inte har pratat med någon på hela dagen, eller hur det nu var så tänkte jag: Ja, jag har också många sådana dagar då jag inte snackar med någon, men jag tror inte jag ser lika uttråkad och grubblande ut som han gjorde i snuttarna 🙂

Trevlig helg till alla om inte skrivlusten återkommer under helgen!

 

Dygnets timmar

Ska man delta i samhällets rytm så gäller det att anpassa sömn- resp. vakentiden efter det. Under jul och nyårshelgen har jag inte haft några tider att passa, i regel. I vart fall inte under förmiddagstid. Då har klockan hunnit bli mycket innan lampan släckts.

Igår hade jag ett förmiddagspass inplanerat för inskolning i vittnesstödsuppgiften på tingsrätten. 08.30 skulle jag vara på plats! De senaste veckorna har jag sovit till fram emot 09-tiden, försökte komma i säng tidigt, låg och läste och trodde jag skulle bli sömnig. Icke. Somnade framåt morgonen, kom iväg och var på plats i tid. Igår eftermiddag vid 16.00-tiden var det sömnigt, jag gav mig ut på en promenad. Kl 18.30 tänkte jag att nu struntar jag i att kämpa, lägger mig, vaknar säkert mitt i natten, men då får det bli så. Gjorde mig i ordning för natten, somnade gott, vaknade och undrade vad klockan kunde vara – 21.10! Helt sjukt, kroppen trodde det var en middagslur som erbjöds. Var uppe en stund men inte speciellt länge. Jag somnade hyfsat tidigt, väckarklockan ringde 07.30 idag, hade förmiddagsmöte idag. Än så länge känner jag mig pigg, kanske har jag lyckats att återfå ”rätt rytm” för att fungera i samhället.

Hur ska det bli den dag jag skippar frivilligarbete, kurser m.m. Ska jag vara uppe på nätterna och sova på dagarna? Det blir svårt med det sociala livet då. Den dagen, den sorgen. 🙂

Vintertid

Så har vi vintertid igen – jag längtar redan efter att sommartiden kommer åter… 🙂 Idag har jag nyttjat dagen bra, promenad i kylig blåst, inser att det börjar bli dags för mössa igen. Redan! Lagat vegetarisk middag, läst och skrivit litet. Lugn och behaglig dag. Det behövdes efter en vecka som varit ganska fylld av aktiviteter.

Fredag och lördag har jag deltagit i en utbildning som Brottsofferjouren anordnar för att kanske få några nya ansikten som vill delta i deras ideella arbete. Dagarna var fyllda av bra innehåll, bra information. Nu stundar några studiebesök på tingsrätten, häkte samt frivården innan det är dags att ”gå bredvid” redan självgående medlemmar. Brottsofferjouren ger stöd till många som har varit utsatta för ”våld i nära relationer” så vi fick höra en kvinnas berättelse om sitt liv. Ja, hon själv berättade, hon hade varit utsatt under flera år innan hon bröt upp. En mycket stark berättelse!

Idag kollade jag på första avsnittet av årets ”Allt för Sverige”, gillade det 🙂 Av de program jag sett under de år programserien gått var detta det bästa, tror jag. Underbara människor och roligt upplägg också! Jag tänker på Anders Lundins, programledare, litet överdrivna presentation av ”svensken”  🙂

 

Väckarklocka

Under Tjeckien-tiden var det nödvändigt med väckarklocka VARJE DAG! Nu var vi inte där så många dagar… men ändå!

Jag som är bortskämd med att vakna av mig själv, hade väckarklockan på även idag…  Det börjar bli rutin igen… Deltar i en EU-cirkel under hösten som börjar kl 09.00! Något måste vara felplanerat, pensionärer, jag i alla fall, är van att vakna i lugn och ro, starta dagen sakta med lång frukost.

Det blir väckarklocka även fredag och lördag för mig! Ska delta i en tvådagarsubildning, som startar kl 09.00 båda dagarna! Så ska det väl inte vara att vara pensionär? 🙂

Identitetskris

Vi alla genomgår olika faser i livet, tillhör olika grupper, förskolebarn, skolbarn, tonåring, yrkesarbetande osv.

Vid tidigare byten av grupp har jag mest känt nyfikenhet. Nu som nybliven pensionär känner jag inte lika stor nyfikenhet. Det finns många intressanta aktiviteter för pensionärer, t.ex genom Senioruniversitetet som jag brukar skriva om. Jag tittar mig om och förvånas över hur gamla alla ser ut!

Första gången jag reagerade så var när jag var på en föreläsning på biblioteket som bjöd in allmänheten, alltså inte riktat till pensionärer. Men det var förlagt till tidig kvällstid  så det var väldigt många pensionärer där. Jag bara tittade mig omkring och tyckte att alla såg så gamla ut!

Samma sak händer när jag fotograferat mig för nytt körkort eller pass – vad gammal jag ser ut! Tja inte så mycket att göra åt… Litet av identitetskris tycker jag nog det är. Jag tycker inte jag hör till gruppen pensionärer, trots det gör jag det förstås! Samtidigt så tycker jag det är toppen att vara pensionär. Men jag vill inte bli gaggig… Det kanske är nästa steg.

Att delta i kurser, föreläsningar m.m för enbart pensionärer gör jag gärna, kanske vänjer jag mig där med min nya grupptillhörighet!? Däremot att göra resor tillsammans med andra pensionärer, nej, där är jag inte än.

Tidigare gruppbyten har frammanat en känsla av nyfikenhet… men nu, ja, jag vet inte… Ett steg närmare döden, det är bara att konstatera. Men jag traskar på och hoppas jag har mycket kul och många bra år till framför mig.

 

The Beatles

Det är drygt 50 år sedan Beatles turnerade.

Det var s.k månadsmöte i Senioruniversitetet idag, har aldrig deltagit i ett sådant förrän idag. Det kändes litet kul ämne för. En hängiven föreläsare, hans stora intresse var Beatles, Strindberg och Ingmar Bergman. Den här mannen var verkligen påläst i ämnet ”The Beatles”, gruppen har fascinerat honom mycket sedan 1960-talet, förstod att han ofta besöker Liverpool, köper en massa prylar som kopplas till Beatles – fanatiker med andra ord.  Enligt föreläsaren turnerade The Beatles endast mellan 1963-1966, sedan var det studieinspelningar det handlade om och det höll de på med under många år.

Fanatiker brukar jag inte gilla, men han gjorde bra föreläsning, många detaljer jag aldrig hade hört tals om – eller tänkt på. Dessutom visades det ganska många filmsnuttar från olika spelningar de hade. Den första från 60-talet då tjejerna var helt betagna, kändes barnsligt och svårt att tänka sig att dessa flicksnärtor måste vara i min egen ålder idag. Han berättade bl.a när de stod högt upp på ett tak i London eller om det var i Liverpool och spelade. Folk på gatan lyssnade, klev ut på andra tak för att se och höra bättre. Det blev totalt trafikkaos så polisen fick avbryta spelningen… 🙂 Jag har hört talas om detta tidigare, men fullständigt glömt den historien. Killar det talades om väldigt mycket och lät talas om både positivt och negativt under min ungdomstid.

Kaffepaus förstås, det ska det nog alltid vara när det gäller pensionärsaktiviteter. Kaffe och en kaka och de ville inte ha en enda krona för dagen! Är det detta som årsavgiften läggs på bl.a, för de som arbetar för Senioruniversitetet gör det ideellt vad jag förstår! Föreläsarna ska förstås ha betalt också. Trevlig eftermiddag.

Under föreläsningen kom jag på att jag har en ”box” med Beatlesmusik där hemma i bokhyllan. Den är framplockad och en av skivorna från deras första år ligger på skivtallriken just nu.

Pensionärsreklam

Klockan är 10.15 och jag sitter fortfarande i morgonrocken, trots att jag var uppe vid 0730-tiden. Sällan jag använder morgonrocken, mer än små korta stunder… men idag är den jätteskön och svår att slita av mig.

Det är sådant som kallas för pensionärsliv, att äga sin tid. Men… nästa vecka är det skolstart för mig… Kollade, OK, nybörjarspanskan går på eftermiddagstid! Gött det… 🙂

Är det sådana här inlägg som kallas för pensionärsreklam?