Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för kategorin ‘Senior’

Spanska

Wow! Ansökningstiden gick ut den 2:e eller om det var den 3:e augusti för de olika aktiviteterna hos Senioruniversitetet. Cirka 10 dagar därefter ska allt vara klart, om man kommer med i det man ansökt om, eller ej. Enstaka föreläsningar har jag sett sedan några dagar tillbaka att jag får komma med till. Spanskan var det jag prioriterat högst och igår såg jag att jag fått OK även där. Blev så himla glad.

Jag började läsa spanska på KomVux för cirka tio år sedan, men det var ett högt tempo och det fixade jag inte att kombinera med tufft och intensivt arbete i arbetslivet. Jag hängde nog med 4-5 kapitel, tror jag. Sedan förstod jag att jag skulle knäcka mig själv om jag skulle fixa både spanskan och arbetet. Hoppade av spanskan, men har hela tiden velat lära mig mer.

Nu är det dags igen, men med pensionärstempo? Vad det innebär vet jag inte riktigt, men vi har endast lektioner varannan vecka? Kanske ett kapitel på två veckor istället för ett kapitel/vecka som KomVux hade. Jag får väl se, samma bok verkar det som…

Kul, kul. Nu väntar jag endast på  klartecken för den aktivitet jag prioriterat som nr två. Allt annat har jag redan fått klartecken på. Både spanskan och min prio två-aktivitet verkar vara uppskattade aktiviteter, eller vad det nu beror på att just de aktiviteterna blir klara sist

Spännande tider när det börjar närma sig hösttermin igen!

 

Ingen snöskottning

skormini12

Den här månaden är det jag som är ”husvärd”, vi kallar det inte så, men jag var tvungen att finna något ord just nu.

Jag bor i bostadsrätt, varje lägenhet ansvarar för trappstädning, städning i källare + trädgårdsskötsel 1 månad varje år. Vilken månad, ja det varierar. I år har jag december och har inte gjort ett skit än.  I morgon ska jag försöka ta trappstädningen i alla fall, så de inte klagar på sin styrelseledamot… 🙂

Nu när jag legat klubbad i influensan är jag glad att inte snön vräkt ned, för i så fall så hade kanske folk trott att jag var död. Jo, jag har varit utanför husknuten, postat ett brev, ute med soporna igår, hämtat posten en trappa ned. För övrigt har jag varit inne och häckat. Igår tyckte jag det var hopp om framtiden, men idag känns et tungt igen! Tack och lov att snön håller sig borta… 🙂

Det var varnat för att årets influensa skulle bli aggressiv, men det här tycker jag är taskigt! Har jag inte fått min beskärda del nu? Kan jag inte få komma igång, vara utomhus, göra litet nytta, handla julklappar och leva som en pigg pensionär igen? Jag tycker det… Mina ungdomar som var varit sjuka, ja de var hemma 2-3 dagar, sedan på jobbet igen, ja de var inte ens sjukskrivna, de skötte det på ”lediga dagar” plus inplanerad semesterdag. Äldre drabbas värst heter det, jo jag vet…. men inte är väl jag ”äldre”? Så gammal är jag väl ändå inte… litet influensa borde en pigg nybliven pensionär fixa, tycker jag. Tycker  ni jag har dålig självinsikt?

Någon mer än jag som har drabbats av eländet?

ICA-butiker gynnar inte singelhushåll?

rostadegrönsaker

Under många, många år har jag handlat mest hos ICA när det gäller mat, tvättmedel o.dyl.

För ett par månader sedan skaffade jag medlemskort, det skulle ju vara så bra, man får en tidning och även rabatter.

Inser idag att jag som singelhushåll inte har någon nytta av deras bonuserbjudande. Trots att jag haft en hel del matgäster den här månaden ser jag på ”min sida” att jag har handlat för 1646 poäng. Om jag ska få någon bonus ska jag samla 2500 poäng per månad. Vid månadsskiftet nollställs poängen! Det var ju bra att jag skaffade medlemskort, för genom det förstår jag att de inte är intresserade av singelhushåll. Jag ska kontakta dem, framföra mina synpunkter, sedan kommer jag att gå över till Coop! Skiter i och för sig bonus, rabatter, jag köper det jag behöver, men ser jag att vissa missgynnas, ja, då blir jag anti. Det finns stor konkurrens i min stad, har dessutom närmare till Coopbutiker än jag har till ICA Maxi i Jönköping som jag har varit stamkund hos under många år! Jag inser att jag aldrig kommer att få någon bonuscheck.

Det var nog inte detta som var syftet när medlemskorten infördes… 😉

Hur skulle det vara om alla bonusar, rabatter o.dyl togs bort? Det skulle förmodligen gynna kunderna mest vilket jag skulle gilla!

 

PS! Har jag missuppfattat poängräkningen? Överförs den till nästa månad om det inte uppgår till 2.500 poäng vid månadsskiftet? Informationen är inte tydlig. För att få tidningen står det att man ska handla för minst 1.200:-/månad för att få den… bonusen står bara att man får en bonuscheck vid månadsslutet när man nått 2.poäng. Kanske bäst att vänta med att klaga… 😉 

Vardagsliv

Vättern3

Jag gillar att arbeta, tycker det är kul att hålla kompetensen vid liv, att träffa nya människor, att se olika arbetsplatser. Man lär så länge man lever. Men jag uppskattar förstås även mina lediga perioder.

Sedan i fredags kväll är jag på hemmaplan och fr.o.m idag känner jag att jag börjar leva ett lugnt vardagsliv.  På förmiddagen gick jag en promenad utmed Vättern, rogivande. Ja, det är rogivande när det är lugn väderlek, är det blåsigt då brusar Vättern hotfullt och kan stänka ända upp på strandpromenaden. Som sagt idag var det ett stilla kluckande vilket jag tycker är rogivande för kropp och själ. På långt håll såg jag en person som stod ända nere vid vattnet, en stund såg det ut som personen hade för avsikt att  vandra ut i vattnet. Jag bestämde mig för att hålla ögonen på personen, undrade vad hen funderade på. När jag kom i jämnhöjd med kvinnan, så vände hon sig om och frågade om jag trodde det var en död röding som låg där ute i vattnet!?

Kvinnan och jag slog följe på vår promenad. Hon berättade att hon var 82 år och promenerar varje dag, cyklar också ofta. Väldigt rörligt intellekt, hon spelar bridge och verkar vara nyfiken på det mesta. Vi hann diskutera åldreomsorg, att åldras, ålderdomens förluster, kastanjer, höstfärger, ja allt möjligt. Mycket trevligt, tyckte jag.

Jag tycker om att promenera ensam, hinner tänka så mycket, njuta av så mycket. Att få några minuters samtal med en okänd människa är också guld värd!

#Vättern #bridge #promenad

Träningsvärk

linnefälle

Litet lagom träningsvärk är behagligt att känna. Då vet jag att vissa muskler som inte används speciellt mycket har använts mer än vanligt! Idag är en sådan dag för mig.

Igår hade vi vårstädningsdag i vårt boende. Jag tog på mig att rensa rabatterna. Vi har dels blomster, men framförallt två olika häckar. Den ena häcken ska bort under året, eller nästa år. Där var jag inte så arbetssam, men ogräset kom bort. Den andra häckraden är betydligt längre och nyplanterad för ett par år sedan. Det lades på sådant där som jag aldrig minns vad det heter, det ska göra så att ogräset kvävs och rabatten blir i stort sett underhållsfri. Problemet är att det mesta av det lagret är borta. Om det är genom mänsklig energi eller naturens egen energi, det vet jag inte. I vart fall så behövdes något göras.

Att arbeta i jord gillar jag, men visst känner jag av att vissa muskler fick sig en omgång. Även om jag ligger på golvet ibland både för att leka med barnbarn som för att göra något annat, ibland bara för att träna så jag behåller förmågan att komma upp från golvet så länge som möjligt. En tanke orsakad av att ha arbetat inom äldreomsorgen. 😉 Så lastgammal är jag inte, men man behöver ju börja träna innan det är för sent.

Den dag jag avslutar mitt flackande mellan Norge och Sverige ska jag återuppta mina gym-besök. Där får kroppen en riktig genomkörare vilket både är nyttigt och ger psykiskt välbefinnande för mig.

Jag trivs så himla bra med mitt nuvarande boende, men ibland smyger sig en önskan in att det skulle vara underbart att bo i ett eget litet hus någonstans i enskildhet. Tanken motas snabbt bort för jag är ingen praktisk människa som ska/kan ansvara för ett hus skötsel… 😉 Det räcker så gott och väl med inomhusskötseln…

Ålderskrämpor

fiskmås

De första minuterna jag klivit ur sängen rör jag mig sakta, med små steg, rätar ut ryggen så sakteligen!

Liksom efter en längre skogspromenad och sedan suttit stilla någon timme i bilen på väg hem, då känner jag mig stel i kroppens flesta leder. Då gör hela kroppen motstånd när jag  stiger ur bilen. Svårt att räta ut kroppen ordentligt och röra mig som vanligt, det känns som ett gympapass borde utföras innan kroppen vill lyda mina viljesignaler igen! Känner mig gammal, ja som en riktigt giktbruten gammal kvinna. I vanliga fall rör jag mig obehindrat.

Visst är det tokigt att jag ska känna skamkänslor, ”hoppas att ingen ser mig”- tankar cirkulerar där uppe i hjärnkontoret då. Jag försöker röra mig sakta så det inte syns… Vem tusan bryr sig??? Jag har aldrig räknat mig till de fåfängas skara, men det vet i tusan om inte detta handlar om fåfänga… Känner ni igen er? Eller är det vårt samhälles syn på äldre som präglar mig!? Många av mina läsare är ungefär i min ålder. Ålderskrämporna börjar nog ge sig till känna runt uppnådda 60 år hos många…

Man ska vara glad för att man fått vara med så här många år och att man kunnat använda sin kropp som jag gjort under så lång tid. Så brukar jag tänka, när jag vill vara förnuftig!

När jag inte för så länge sedan satt utanför A6 (köpcenter) och väntade på en väninna roade jag mig med att titta på folk. Ungdomarna och medelålders rörde sig snabbt, såg ut att ha jättebråttom. Gamla människor med rollatorer eller med hjälp av en medmänniska tog sig fram sakta men säkert. Då förflyttade sig mina tankar in i situationen i att vara den person som hade svårt att gå, hur blir jag då… Kanske känner jag då ilska mot alla dessa unga som trampar runt som en samling löss, snabbt, effektivt och utan synligt mål. 😉 Jaja, löss kanske är målfokuserade, vad vet jag… 😉

50/100 blogg100mini

 

#blogg100, #ålderskrämpor

Hallo cyberværlden!

Så ær jag uppkopplad igen från en plats några mil Trondheim. Tyværr har jag inget wifi, endast en dator jag har tillgång till obegrænsat men via den verkar det inte som jag kan sænda med några bilder.

Læser att det stormar hemma i Sverige, hær har vi ett underbart vintervæder dag, solsken, några minusgrader och vit fin snø. Så ska vintern se ut, om det nu måste vara snø. Kanske kan man sæga att politiskt kaos øvergick i meterologiskt kaos… 😉

Livet løper på, jag har sænt in ansøkan om att børja ta ut den allmænna ålderspensionen. Det kænns onekligen konstigt att det kan komma pengar till mig utan att jag gør ett dyft før dem! Det ær jag inte bortskæmd med. Tjænstepensionen sparar jag något år till med tanke på att jag kommer att arbeta en del framøver. Tror tjænstepensionen ger mig mer glædje den dagen jag inte har någon annan inkomst.

Kameran ær min stændige føljeslagare. Ær det någon hær som gått någon fotokurs och hur mycket har ni fått ut av den i så fall? Min fråga beror på att jag funderar på att kombinera semester och fotokurs senare i år…

Etikettmoln