Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för kategorin ‘Utflyktsmål’

Det gäller att välja sina vänner

För ganska många år sedan, sisådär cirka 10-15 år sedan tror jag, lärde jag känna en kvinna genom andra vänner. Vi träffades några gånger på tu man hand, sedan bröts kontakten…

Idag åkte jag bussen in till centrum, en kvinna tryckte in sig och sin resväska på sätet mittemot. Ja, väskan hamnade där jag hade haft mina fötter och ben… Resväskdamen gjorde ingen antydan att ge plats för mina ben. Ja sa jag,  jag får väl ha mina ben i mittgången. Tack, det var snällt, fick jag till svar! 🙂

I samma stund kollade jag in kvinnan, jo, jag tror det var ovanstående kvinna… helt säker är jag inte, men nästan…

Att vår vänskap inte blev så långvarig berodde på att jag tröttnade på att alltid vara fixaren. Hitta på vad vi skulle göra… alltid jag… Sista gången vi umgicks och jag fick nog var när vi gjorde en utflykt. Utflyktsmålet föreslog jag, hon tyckte det lät intressant men hon ville inte köra med sin bil. Jag fick köra. OK, jag har alltid gillat att köra bil så det var inga problem.  Det här var innan jag hade GPS,  jag hittade inte, hon gjorde inte antydan till att försöka ”hjälpa till” för att kolla kartboken eller fundera över hur vi skulle köra… Jag stannade för jag såg en man ute i trädgården, tyckte hon kunde gå ut och fråga… icke! Hon hade litet fobi för att snacka med främmande eller något liknande, minns inte riktigt hennes ursäkt. OK, jag gick ut o frågade… vi kom så småningom fram till vårt mål. Vi gick ur bilen för att kolla in det här gravfältet, jag tycker sådana platser är spännande. Efter att ha kollat in en eller ett par gravar återvände hon till bilen. Det var för JOBBIGT att gå! Herregud! Hon hade ju varit med på att åka dit när jag föreslog det. Jag vandrade runt ensam. Kanske vandrade jag litet extra länge, minns inte, men inte otänkbart. Åkte hem och jag kände mig mer och mer irriterad på denna dam som skulle ha allt serverat, inte göra det minsta för att bidra med något. Släppte av henne…. Tror inte vi hade kontakt efter den resan!

Hade jag hajat att det var hon som ville trycka in sin resväska, hade jag baske mig inte berett plats för henne o väskan lika välvilligt. Hon hade fått ha sina egna knän ute i mittgången istället… Hon hade inte minsta problem med att gå varken förr eller idag!

Att umgås med bekväma personer som vill ha allt serverat, det är inget för mig… 🙂 Att kunna ge och ta är viktigt i alla relationer, annars får det vara, för min del! Men det här minnet och händelsen idag har roat mig, småskrattar för mig själv. Det behövs inte så mycket för att roa mig ibland! 🙂

Fler kyrkobesök och musikal

Habo kyrka

Under de senaste dagarna har jag haft besök av en väninna från Västerås. Vi har haft jättetrevligt, hunnit med både kyrkobesök och en musikal, ”Les Misérables”. I eftermiddag efter att väninnan styrde kosan mot Västerås igen har jag känt mig väldigt nöjd med allt vi hann med.

Måndagen ägnades mest åt prat, mat och vin. Igår började vi med att besöka Habo kyrka, den är välkänd för många med kyrkointresse även utanför landets gränser. Turister som reser med buss har väldigt ofta inplanerat besök i kyrkan, guidade turer finns det möjlighet till. Under flera år bodde jag i Habo och vid flera tillfällen blev jag tillfrågad om vägen till kyrkan, ofta på engelska och det tyckte jag inte var så kul. Hursomhelst, kyrkan var öppen så vi kunde beskåda alla målningar inne i kyrkan. Den är dekorerad med målningar i stort sett hela kyrkan på väggar och i taket. Inte så stor kyrka, men väldigt vacker. Därefter åkte vi till Brandstorps kyrka, den fick vi endast beskåda på utsidan, för den var låst.

Brandstorps kyrka

Sedan var vi nöjda, åkte hem till mig igen, mat och slappade innan vi begav oss iväg till Kulturhuset Spira här i Jönköping där Les Misérables går för fulla hus. En helt fantastisk uppsättning precis som recensionerna antytt, stående ovationer efter föreställningen. Jag är glad jag läst böckerna med tanke på att jag hade haft svårt att hänga med i handlingen. Det är svårt, i alla fall för mig med hörselnedsättning, att höra orden i det musikaliskt framförda budskapet. Allt framfördes via musik och många andra ljud runt omkring. Men som sagt, väldigt bra, duktiga skådespelare!

Med andra ord, innehållsrika, roliga och intressanta dagar! Sparar dagarna i avdelningen ”positiva minnen” i skallbanken! 🙂

Planerar nästa års semester

Det vore nog bra om jag planerar klart höstens semesterresa innan jag börjar tänka på nästa års, kanske. Men, vi är två, kanske tre, som ska resa i höst, nästa års tänker jag mig ensam, med min förmåga att drömma mig bort på vissa platser, andra platser går jag snabbt förbi. Då är det bra att man kan göra som man vill utan att någon annan behöver irritera sig på tempot.

Funderar på att besöka ett par av Unescos världsarv här i Sverige. Har besökt flera i andra länder, men Sverige? Jo, jag har besökt några i Sverige också bl.a hällristningarna i Tanum, men det finns flera intressanta som jag inte besökt.

Hur tänker du när du planerar semesterresa i Sverige, om du nu semestrar  i Sverige? Intressanta platser, åka runt för att se vår vackra natur, hav och bad eller något annat som bestämmer rutten?

Omberg

I tisdags blev det återbesök för mig på Omberg i södra Östergötland tillsammans med Anna-Lena. Henne har jag lärt känna via bloggen och geocaching. Det har sedan några få år tillbaka blivit en tradition att vi ses en gång varje sommar för att träffas, trivas tillsammans och gå en lättare geocachingrunda. Mycket trevligt! I år gick turen till Omberg. Jag har varit där några gånger tidigare, men det är en plats jag gärna gör återbesök till.

Vi började med kaffe innan vi gav oss ut i skogen. Ljuvligt lätt terräng att promenera i, oftast. Bokskog, många böcker (förlåt bokar) fanns det och sex geocacher loggade vi utan några större svårigheter. Behållningen blev dock allt det vackra vi såg. Bilderna får tala för sig själva.

Är ni läsare kunniga inom botaniken? Jag tror det här är en Jungfru Maria nyckel, men vet att flera arter finns det som är väldigt lika varandra. Rätta mig gärna om jag har fel.

När jag är i de trakterna drar jag mig gärna mot Ellen Keys sommarbostad Strand som ligger väldigt vackert vid Vätterns strand. Anna-Lena och jag satt en lång stund på hennes brygga och njöt av sommarens värme och lugn. Dessutom hade jag sett att den geocache som fanns en kort promenad från Strand och jag loggade för några år sedan var arkiverad och en ny utlagd. Den letade vi förstås upp.

Jag misstänker att en del människor tycker att vallmon är ett ogräs, men i så fall ett väldigt vackert ogräs.

Efter Omberg åkte vi till Vadstena, var inne i kyrkan där, Anna-Lena kollade runt medan jag valde några vykort som jag ska använda i postcrossingen. Många i den gruppen önskar olika sorters motiv vilket  jag irriterade mig mycket på den allra första tiden jag var medlem. Jag ville välja sådana kort jag tyckte var vackra eller tyckte om på något sätt. Nu har jag vänt på de tankarna efter att någon sa… Men visst är det roligt att göra någon annan glad?! Jomenvisst… En del vill ha vykort på fyrar, järnvägar, religiösa kort, erotiska motiv, pin-up,  historiska, gamla vykort osv… i all oändlighet verkar önskemålen gå… Sedan kan det stå en hel radda med vilka sorts motiv de inte vill ha… någon har skrivit att hen inte ville ha några fler vykort med blommor på från Nederländerna. Vederbörande hade lagt till ”det räcker nu”. 🙂 Det fick mig att dra på smilbanden… Ibland struntar jag i önskemålen, ibland uppfyller jag dem! 🙂 I Vadstena åt vi också en både välbehövlig som supergod lunch.

(Foto: Anna-Lena Larsson)

Dagen gick fort, det var snart dags att dra oss hemåt igen, Anna-Lena hade aldrig varit vid Rökstenen och jag hade tänkt köra dit någon gång i sommar. Jag har varit där en gång för många år sedan när barnen var halvstora. Tideräkningen i många fall räknas ju i hur stora barnen var när man gjorde olika saker… 🙂 När vi ändå var i de trakerna bestämde vi oss att ta den omvägen när vi styrde kosan söderut igen. På fotot ser ni mig studerande Rökstenen. Det är Anna-Lena som är bildmakaren och hon har sagt ja till att jag lägger upp det här.

 

Louisiana

Museet Louisiana i Danska Humlebaek var huvudmålet för min son Tobias och min helgutflykt. Museet uppfyllde mina förväntningar med råge. Man fick fotografera där inne, men då utan blixt så de flesta bilderna blev inte så bra, men det påverkar förstås inte minnena i hjärnan nu, på sikt är foton alltid bra att ha för att hjälpa minnet på traven.

Marina Abramovic´s utställning berörde mig mest. Ganska dämpad belysning, mycket folk och kanske brist på energi så läste jag inte så mycket på texterna som fanns litet här och var. Därför blev mina tolkningar högst personliga. Mycket stark utställning som jag tolkade till stillbilder från kriget i forna Jugoslavien där konstnären är uppvuxen. Även utan fasansfulla skrik som förekom på något ställe  väckte konstverken många känslor. Mycket kroppar överhuvudtaget och det är det hennes utställning är känd för. I en dörröppning stod två nakna figurer, en man och kvinna, först tog jag för givet att det var naturtrogna dockor, men jag tvivlar. Absolut att det var två levande människor. Trång passage mellan dem, där snirklade folk sig försiktigt förbi! Trots att det gick att gå runt, fast det syntes inte, utan man fick utforska! Häftigt. Jag studerade deras ansikten en lång stund, men absolut att de rörde sig litet, litet och blinkade med ögonen. Tror dock att de flesta tog för givet att det var dockor! Tänk om jag har fel!? Ja, jag är inte helt säker! Jag kunde inte med att gå fram och känna på dem även om det inte stod någon skylt om ”Rör ej” 🙂

Museet är jättestort, tror inte jag besökt något så stort. Jag fastnar gärna litet här och där, vandrar sedan snabbare andra partier. Men ska man besöka det stället ska man ha gott om tid på sig!

Miljön utanför museet var helt fantastisk också. Utsikt över Öresund och Helsingborg! Soligt, vackert väder hade vi också på vår utflyktsdag – helt perfekt.

Vi hade bokat in oss på två övernattningar i Helsingborg så vi hade en hel helg i Skåne och Danmark. Supernöjda var vi när vi sedan rattade mot Småland igen.

Allra häftigast var nog, trots allt, att gå in i ett litet utrymme, max 4 personer åt gången, stänga dörren om oss och uppleva rymden (tror jag), egen tolkning även här. Men det här var nog än mer läckert än rymden. Har du läsare varit där och har annan tolkning eller kunskap om det här utrymmet så berätta det jag inte förstod! 🙂

Man stod mitt inne i dessa färger, som skiftade hela tiden. Ibland var det rött, sedan gult osv… Vackert!

Ett museum att rekommendera för personer som gillar sådana här ställen.

Jag är jättenöjd med helgen, ätit gott och kul att umgås med vuxen son på det här sättet.

 

Återbesök

Så är jag hemma igen och fått liv i min gamla, trogna Samsung-dator! Men det blir något helt annat jag skriver om idag. Nämligen återbesök på Fotografiska på Södermalm i Stockholm. Det har blivit ett av mina favoritställen i Stockholm. Fantastiska utställningar de bjuder på.

Just nu, sedan ganska lång tid tillbaka, tycker jag att hästar är det vackraste djuren vi har. Nu finns det en utställning med foton på just hästar på Fotografiska, utställningen kallas ”Like a horse”.

Den hästtavla jag stannade till vid längst tid var kanske nedanstående. Den väckte en hel del tankar hos mig… :-)Bilderna blev inte speciellt bra, men jag var tvungen att inta konstiga vinklar ibland för att slippa blixtreflex i tavlorna. Ibland anpassade jag mig också så jag inte fick med eller störde andra besökare.


 

Som sagt, nu är jag hemma igen, har haft en kul vecka, hunnit med litet av varje. Träffat några vänner, ska träffa fler under veckan även om jag växlar om till tandläkarbesök idag. Inte lika angenämt, men sådant ska också skötas.

Ny dator inhandlad, håller på att få till den som jag vill. Tänk att det ska vara så mycket pyssel med nya produkter nu för tiden. Förr var det köpa, koppla upp oavsett om det var TV eller telefon. Idag börjar en massa anpassningar, program ska installeras osv. Inget kul jobb, men nödvändigt. Jag har kommit en bit på väg, det här är det första inlägget i bloggen jag skriver från min nya dator. Det verkar fungera det också! 🙂 Det vill säga, förmodligen kommer jag att bli litet mer aktiv i bloggen och även med bloggbesök…

Bilderna är inte speciellt bra, var tvungen att anpassa mig så jag inte fick blixtreflex i tavlorna, ibland efter andra besökare.

 

Vaxholmsbesök

Kastellet

Jag gillar att åka båt i Stockholms skärgård.

Igår åkte jag till Vaxholm, men den båtresan blev jag besviken på. Innan avfärd vällde det in folk på båten och innan avfärd beklagade personalen att vi var så många. De hade endast en avgång för dagen och när det är vackert väder vill alla åka båt, förklarade de det med! Varför sälja så många biljetter är min fråga? Ingen hade blivit strandsatt då det går buss också. Hade jag vetat hur knökafullt det blev hade jag hellre rest med buss, hade gjort det ”gratis” på mitt SL-kort, tänker småländskan 🙂 Jag brukar vistas ute på däck, ville fotografera skärgården. När jag försökte ta mig ut så var det så packat med folk där att jag vände direkt!

Hur som helst, till Vaxholm kom jag lyckligt och väl. Varmt som tusan…hade tänkt vandra på smågatorna betydligt mer, men uppehöll mig istället mest utmed vattnet där det svalkade litet. Vackert. Bilderna får tala för dagens upplevelse.

”Stora pojkarna” hade plockat fram sina leksaker.

Litet kul blev det när det nalkades hemdags. Visste inte vilken kajplats vår båt skulle komma till. Vid kajplats 5 och 6  var det köer, frågade ett gäng som stod vid kajplats 6 om de pratade svenska, fick ett stort leende till svar + ett nej. Ett väldigt svenskt nej, så jag tog nejet som ett stort skämt. Frågade om de visste om det var till denna kajplats båten till Strandvägen skulle avgå. Sorry, I don´t understand swedish, blev svaret… OK… de visste inte heller om det var rätt kö. Frågade samma sak i kön till kajplats 5, ungefär samma scenario upprepade sig. Många olika språk i luften. Jag satte mig på en parksoffa, varför stå i kö när man inte vet om det är rätt kö!? Jag hade beställt biljett till båt med avgång 14.45, ingen båt kom. En båt skulle komma 15.00 också… enligt sajten jag beställde biljetterna på. Satt i godan ro, när det började hända saker, folk från kö till kajplats 5 och till 6:an förflyttade sig snabbt till kajplats 7 – dit kom båten! Bagateller, men varför så svårt att ge information!?

Om jag förstod rätt så räknas ovanstående som huvudgata

En bra dag, trött i benen, gick mycket. Nu är det en ny dag. Jag ska dammsuga litet i huset, tömma tvättmaskinen, sedan drar jag nog ut på nya äventyr idag. Gäller att ta vara på försommardagarna.

Ha det gott du också!

Etikettmoln