Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Geocaching smittar

Min äldste son Tobias och jag brukar gå ut i naturen för att logga cacher. Min yngste, Alexander med familj har aldrig visat intresse för att leta efter burkar i naturen. För endast ett par veckor sedan skulle jag visa barnbarnet Vincent hur man letar efter cacher, då hängde hela hans familj med. Sedan dess har deras familj hittat ett par cacher till på egen hand.

Så blev jag tillfrågad om jag ville hänga med ut på en runda idag – klart jag ville. Solen visade sig inte, men behagligt promenadväder, och naturen börjar få vackra höstfärger. Läckert!

Fikapaus tog vi när vi började bli sugna. Kanske en konstig plats!? Trots att vägen ser ganska bred ut så är det ingen bilväg. Jag promenerade drygt 10.000 steg, undrar hur många steg de små barnabenen tog!? Inte mycket gnäll heller, killarna var förstås värst. De fortsatte en stund efter att vi tjejer vände åter.

Jätteroligt att geocaching intresserar den yngre generationen. En bra hobby för såväl stora som små, blir litet roligare att hänga med de vuxna ut på promenader – för geocacher finns det i stort sett överallt. Jag är faktiskt imponerad över mina barnbarn, att de orkar. Jag var trött i mina ben när jag kom hem… tror att både jag som barnbarnen sover gott i natt. Kanske även deras föräldrar 🙂

Jag kan tillägga att det inte var jag som letade fram en enda av cacherna idag. Jag var ”bara” med som sällskap, skrev in mitt nicknamn på loggremsorna när killarna plockat fram burkarna.

Tänkvärt!?

Politik angår oss alla, oavsett om vi är intresserade eller ej. Var jag står är ganska ointressant i det här inlägget, även om mina trogna bloggläsare väl känner till vilket block jag sympatiserar med. I det här inlägget handlar det inte om mina politiska åsikter utan en reflektion över diskussionen ”bland vanliga väljare”. 

För ett par dagar sedan var jag en av flera i ett gäng. I väntan på att ”föreställningen” skulle dra igång hörde jag ett samtal där en av åhörarna uttryckte frustration över att ingen statsminister är utsedd än, ingen regering bildad. Som reaktion till sitt uttalande fick hon respons från en annan åhörare ”Ja, konstigt, de tjatar bara om att 144 är större än 143, det är ju så litet som skiljer, det är så löjligt! Det är väl bara att köra på!” Inte ordagrant, men ungefär så. Det tycker jag är ett väldigt märkligt argument! Är det inte väljarnas röster som räknas längre? Vad är det som avgör annars? Utifrån rösterna så är det sedan politikernas uppgift att bilda regering. Alla verkar vilja ha makten, och det är nog politikens drivkraft, men de, politikerna, måste förstås kunna bilda en majoritet med tanke på hur svagt föregående regering kunnat agera de föregående åren.

Det skrämmer mig när folk blir så enögda så de endast ser ”sitt eget intresse” att de struntar i hur andra tycker och tänker, ”att det bara är att köra på”.

Tänk om en fotbolls- eller ishockeydomare uttryckte sig så: Ja, lag X fick ett poäng mer än lag Y, men vi utser lag Y som segrare och ger medaljen till lag Y. Vilket liv det skulle bli då!

Jag har full förståelse att det finns stora svårigheter att bilda en stark regering med det resultat vi fick vid valet. Jag tycker också att det är viktigt att vi får en regering som kan förväntas hålla hela tiden ut, för nyval kostar dels en massa pengar men det tar också mycket energi från det politikerna borde arbeta med!

Vad tycker du? Tycker du som damen med ”att det bara är att köra på”, får du gärna utveckla dina tankar. Jag har funderat en del över hur hon tänkte, jag kommer till en enda hållbar tanke, att hon tycker alliansen ska samarbeta med sd. Kan det finnas någon annan tanke hos henne? Hur ska de annars ”bara köra på”!?

Vegetariska världsdagen

Grönsaksröra med halloumi

Igår, den 1 oktober, var det ”Vegetariska världsdagen”. Den uppmärksammas världen över sedan 1977 då den inleddes i USA.

Jag lagade till en väldigt enkel vegetarisk rätt, enkel, snabb och ganska god också. Blandade, paprikor i olika färger, champinjoner, gul lök, kikärter, aubergine, vitlöksklyfta. Jag minns inte om jag hade några fler grönsaker i. Blandade allt i en gryta och rörde om flera gånger innan grönsakerna kändes mjuka och klara. Kryddade endast med svartpeppar. Litet tomater ovanpå det hela blev det, hade tyvärr ingen persilja hemma, annars tror jag det hade varit gott till.

Åt det tillsammans med halloumi, lätt stekta i stekpanna. Ingen festmåltid, men gott och tillräckligt mättande för mig. Jag gjorde en stor portion så det räckte även idag. 

Filmstjärna för en dag

Förberedelser

Min Stockholms-helg har varit fantastisk. Först två dagars toppenbra utbildning i Brottsofferjourens regi i ämnet ”Våld i nära relationer” och introduktion till ”Motiverande samtal”.

Därefter bytte jag hotell och uppgift, jag hade anmält intresse för att delta i en informationsfilm eller reklamfilm om Brottsofferjouren. Vi är en grupp medmänniskor som inte många tänker på när de behöver hjälp och stöd efter att ha blivit utsatta för något brott. Teamet ville ha s.k ”stödjare” från hela landet. Jag har aldrig deltagit i något sådant tidigare, vill helst vara bakom kameran när det gäller foto, men det här anmälde jag mig frivilligt till – och kom med i gänget! 🙂

Sminkning    Foto: Lil Trulsson

Först var det sminkning som gällde. Väldigt behagligt att bli kelad litet av sminkvippan (jag höll på att skriva dammvippan)! Det putsades och fejades hej vilt, litet färg här och där, men en sminkning som passade mig perfekt, inga skarpa färger. När sminkningen var klar såg jag ut som jag brukar göra… ungefär!  Så till nästa anhalt:

En sista justering + mikrofonen på plats!   Foto: Lil Trulsson

Manuset, ja manuset fick jag någon dag innan inspelningen. Jag kan inte påstå att jag kände mig så inspirerad av det, hade manuset varit känt från början hade jag aldrig anmält mig. Nu var det som det var och jag var helt inställd på att göra det bästa av det hela! 

Här ska du stå, där ska du titta, inte behövde jag fundera så mycket på egen hand! Jag som egentligen inte gillar att bli styrd var helt med på noterna! Bara att göra som filmteamet sa jag skulle göra och göra det så bra som möjligt! 

Inspelning pågår   Foto: Lil Trulsson

Så var det dags för inspelning. Fick säga samma replik gång på gång, kände mig litet som en papegoja – nej, faktiskt inte! Det är förstås yrkesfolk som sköter allt runt om, de hade förmåga att inte trötta ut mig. 

Inspelningen tog ungefär 45 minuter, tror jag. Tiden gick väldigt fort, det hände saker hela tiden. Under inspelningen fick jag säga mina repliker gång på gång. Det som var svårt var att få känslan att prata med de som ska se filmen, det kändes mer som att prata med en kamera – ja, då var det inte helt lätt att få in betoningen på rätt ställe! 🙂

Hur som helst, nu är jag en erfarenhet rikare, jättekul att fått vara med om. Det ska bli spännande att se slutresultatet med tiden. Trevlig stämning hela tiden och så fick jag träffa några andra som också ska delta i filmsnutten, andra stödjare inom Brottsofferjouren.

Det översta fotot tog jag, övriga foton i det här inlägget har Lil Trulsson, en i filmteamet, tagit. Hon har gett tillstånd till att  jag använder fotona i det här inlägget. 

Rolig iakttagelse

Vietnamesisk måltid jag åt igår efter att jag äntligen checkat in på hotellelt En extrastor portion till mig, sa servitören. Såg jag vrålhungrig ut? Jag var det, men inte syns det väl!? 🙂

Igår anlände jag till hotellet i Solna. Tänk om jag hade kollat förbindelserna till Solna från Centralen innan jag var där, då hade jag sparat mycket släpande på resväskan. 

Jag skulle till Solna och var helt säker på att det var pendeln jag skulle ta. Visst kom jag till Solna även om jag hade vissa svårigheter att finna pendeltåget, jag har inte rest med pendeltågen sedan plattformarna gjordes om och jag fann inte den jag sökte, den var inte där ”den skulle vara (alltså i min värld”). Nåja, jag kom till Solna, men förstod att det var förstås tunnelbanan jag skulle rest med för att komma strax intill hotellet. Nåja, vackert väder och en promenad, men det hade varit trevligare med promenad utan resväska. På lördag när jag ska förflytta mig så tar jag givetvis tunnelbanan.

En rolig iakttagelse idag i matsalen. Antingen har alla sällskap av vänner eller så har de sällskap med sin vän mobiltelefon. Jag kollade också mobilen men la den snart åt sidan och satt i mina egna tankar och tittade ut genom fönstret. Ett asiatiskt sällskap, tror det var japaner, blev väldigt störda då jag satt en bit in i lokalen och tittade ut bakom deras ryggar. Jag kollade inte in dem, men det tycktes de tro för den ene efter den andre kollade in mig regelbundet, t.o.m de som nästan satt med ryggen mot mig, Ibland är det skönt att bara få sitta i sina egna tankar, även bland andra, och kolla ut på en ny omgivning. Mig störde det inte, men dem och då måste det förstås vara deras problem!? Eller tycker ni jag var oartig som inte genast tog upp min mobil och hängde med huvudet? 🙂

Idag ska konferensen dra igång, väntar in de som endast har några mils resväg. Vi ska börja först kl 10.00 och kör ganska långt in på kvällen. Hoppas på bra föreläsning och bra samtal. Ämnet är ”Motiverande samtal”.  Jag känner mig laddad inför dagen. Dels promenerade jag till hotellet igår, ganska långt, tyckte jag. Senare var jag ute en runda i regnet som börjat då för att kolla in litet mer av centrala delarna, slutresultatet blev 15.500 steg, trots att jag satt flera timmar på tåget. Bra jobbat, tycker jag! Då kan jag unna mig sitta stilla en stor del av den här dagen. Hinner nog ut och få litet frisk luft innan konferensen drar igång. Ska bara få iväg det här inlägget och sedan borsta tänderna!

Lev väl! Snart är det helg igen! Även om den här helgen innebär ”jobb” för mig. Frivilligkrafterna står till tjänst sju dagar i veckan, vid behov! Får hoppas att föreläsare och filmare får ordentligt med kompensationsledighet för arbete helgtid.

Naturen

Tog en riktigt långpromenad ikväll då jag mest gått inomhus hela dagen. En lång sträcka utmed Vättern blev det. Ganska många cyklister, en och annan som promenerade och/eller rastade hunden.

Ovanstående träd såg jag hade skadats. En grov gren hade blåst sönder. Utsatt läge, för utmed Vättern kan det blåsa rejält. Funderar dock över om den torra sommaren har ett finger med i spelet. Kanske är träden mer lättskadade i brist på vatten!? Jag vet inte, vet du? Kan ju vara av ålderdom också! Alla blir vi mer sköra med åldern! 🙂

Löfvén bortröstad

Ända sedan det svajade i den regering som nu avgår har jag sagt att jag hoppas innerligt att det blir en majoritetsregering nästa gång. Det blir annars minst lika svajigt som det varit, och inte speciellt mycket kan genomföras. Regeringen blir litet handlingsförlamade.

Nu är läget än mer besvärligt. Jag avundas inte de som kommer att bilda regering – om de inte lyckas få ihop en majoritetsregering och det ser jag inte så stora möjligheter för. Jag avundas inte vår nya talman heller!

Tråkigt att många av politikerna är så maktkåta att de inte lyckas se ”Sveriges bästa” utan mest att kämpar för att få egen makt för sitt parti. Jag kommer med intresse följa utvecklingen, men bävar faktiskt för de kommande närmaste fyra åren. 

Etikettmoln