Bemanningslivet
Bemanningslivet kan vara oberäkneligt. Ett uppdrag visar sig inte vara det man trodde, det avbryts abrupt och man står där utan inkomst en period man räknat med att arbeta. Boende fungerar inte osv…
Men… det är mycket kul och lärorikt med det här livet också, förstås. Vilka skulle annars orka fortsätta? En punkt som är positiv är alla trevliga människor man lär känna, väldigt ytligt, men i alla fall. Jag har bl.a lärt känna en sjuksköterska som ursprungligen kommer från Indien och inte har något emot att prata om sitt hemlands förhållande. Bl.a om man blir sjuk och hamnar på sjukhus. Har man gott om pengar och kan betala för sig så kan man få bättre vård och omvårdnad där än här om man räknar in service i god vård. Man får allt man kan önska! Har man inga pengar är det tveksamt eller omöjligt att få den vård man behöver. Om man är medelklassare så får man medicinska vården, men anhöriga får sköta den personliga hygienen, bära dit mat osv… Får och får, om man betalar för sig, vill säga!
Sådant här tycker jag är så intressant. Det är inte bara något man läser utan man får det från en person som finns öga mot öga med mig! En person som bör veta, även om det är en enda persons version. Att få uppleva landet (Norge) på så nära håll, höra diskussionerna på arbetsplatserna, samtala med våra nabor i lugn och ro, att få besöka alla vackra platser osv det ger krydda på min tillvaro.