Flickfadder blir barnfadder

Idag har jag varit ute med kameran i högsta hugg för att träna fotografering på längre avstånd, eller rättare sagt hur bländaren reagerar på de olika inställningarna. På bilden ovan är jag nöjd med djupet jag fick fram i bilden! Kul. Har jag bara tålamod att fortsätta träna regelbundet kan jag bli en bättre fotograf, även om jag aldrig blir superduktig. Det roliga är ju att jag ser att jag kan påverka vad som lyfts fram i bilden. Men jag har lång väg att vandra…

Får se om kommentarsfunktionen fungerar som förväntat idag. Igår var det något som hängde upp sig så att vissa kommentarer inte gick fram. Blir det ett återkommande problem får jag ta ett snack med wordpress.

Visst känns det uppmuntrande att det nästan är dagsljus när klockan är 16.00. För en månad sedan var det helmörkt utanför mitt fönster vid samma tid på dygnet om man bortser från gatljusen.

Igår var jag i kontakt med organisationen dit jag anmälde att jag ville bli flickfadder. Jag hade missuppfattat vissa delar, trodde att jag skulle bli flickfadder på det sätt man är fadderförälder. Men som flickfadder känns det inte lika överskådligt vart mina pengar tar vägen, känns som att de i början kommer att kunna fördelas på tre länder, men längre fram kan de hamna i stort sett vart som helst. I och för sig så kan jag inte veta att pengarna går dit jag tror ens med ”en by”, men känslan blir bättre för mig när jag vet att det är till ett område, en by, och att man kan ha kontakt med ett barn som lever där om man vill. Man räknar sig som fadder åt ett speciellt barn. Det var inga problem att ändra, jag hade t.o.m fått önska ålder på barnet, men det tycker jag inte spelar någon roll, däremot vill jag det går till en flicka. Så dubbelt detta låter, klart jag får namn o foto på en flicka, men pengarna kommer att gynna hela byn. Lättlurad!? Ja, jag är nog det i vissa fall… 🙂