Reslysten

Idag har jag planerat våren, utan att det egentligen var min tanke.

Först anmälde jag intresse för en utbildningsdag i Stockholm i Brottsofferjourens regi. Redan fått svar att jag får åka en dag i april. Bingo!

När jag ändå var i farten, kollade jag mina  mail som jag ”prenumererar” på, sällan jag kollar dem så noga. Så började jag göra det, har inte haft en tanke på att resa till Polen i år. Men när jag fann en resa som inte påverkar min spanska-kurs, endast en femdagarsresa i maj månad till Krakow där en utflykt till Auschwitz ingår så beställde jag. 🙂 Auschwitz har jag tänkt det skulle vara intressant att besöka… men inte ansträngt mig för att finna någon resa dit. Ibland är det tillfälligheter som gör vad jag roar mig med.

Önskar er alla en GLAD PÅSK!

Jane Eyre

För knappt två veckor sedan lyssnade jag på en föreläsning om systrarna Brontës liv och författarskap. Samma dag lånade jag Charlotte Brontës ”Jane Eyre”, en bok på nästan 600 sidor. Så tjocka böcker är inte mina favoriter, nästan varje gång jag läser så långa romaner brukar jag tycka att boken skulle vunnit på att kortats ned cirka 100 sidor. Efter drygt 400 sidor känns det ofta som tugg, medan boken fascinerar mot slutet igen.

Jane Eyre är en kärleksroman ur en helt annan tid. En fin skildring om en fattig, föräldralös flicka som vi får följa från att hon är  ett litet barn och fram tills hon är en mogen kvinna. Hur hon förälskar sig i sin ”husbonde”, ingen bonde, men väl en man med en betydligt högre ekonomisk ställning i samhället. En relation som inte var gångbara i den tidens England. Det visar sig förstås finnas många hinder på vägen för trygg kärlek…

Boken skildrar också den tidens koppling till religionen, hur styrda människorna var av Bibeln och av sin Gud.

Efter att ha läst varje sida i boken så tycker jag att alla sidorna har berättigande. Vackert skriven, bra flyt i texten, intressant innehåll och efter cirka 400 sidor så stegras historien och mitt intresse hålls absolut på topp ända till sista sidan. En fantastiskt bra roman även så här cirka 150 år senare då vi lever i ett helt annat samhälle. Visst är det fascinerande!?

Våren i sikte!

När jag var ute på promenad sent igår eftermiddag blev jag förvånad över att så mycket snö är borta. Det finns snö kvar, men trottoarerna var helt rena och mycket gräs m.m var också snöfritt. Härligt! Idag var jag ute en kortis, tänkte att även om det är kallt, minusgrader nattetid så kan man nog snart se den första vårblomman i någon slänt där solen får värma ordentligt.

Efter endast några få minuter så mötte jag den här tussilagon! Trodde knappt det var möjligt, men när jag närmade mig så visst var det en ”riktig” tussilago!

I morgon har vi sommartid! Det är vår i sikte, även om det blåser snåla vindar!

Apropå viktkurvor

Alla vi som har eller har haft små barn vet ju hur det mäts och vägs under barnets första tid. Från de ligger i mammas mage och några år framåt. Flitigast med mätningar är det under graviditeten och barnets första år utanför magen.

En bloggvän, Znogge, skrev idag ett inlägg där hon bl.a nämnde sitt barnbarns vikt och längd. Lilla barnbarnet är fem månader så hon är i den åldern då det följs flitigast. Under tiden jag kommenterade det inlägget föddes det här inlägget där inne i hjärnkontoret! Min ena son följde nog kurvorna inom ”medelvärden” hela tiden, medan den andre var liten från start och låg utanför ”medelvärden” i stort sett hela tiden, om jag minns rätt. Det poängterades dock att det viktiga var att han följde sin egen kurva – och det gjorde han. Man kan tycka vad man vill om dessa kontroller under fostrets och sedan barnets tidiga utveckling, trots allt är det i bra syfte!

Sedan löpte mina tankar vidare…. Tänk om vi skulle vägas och mätas hela livet, hur många av oss skulle hamna inom normalvärde då? Med handen på hjärtat, ur hälsosynpunkt skulle det förmodligen vara lika viktigt för oss, som för de små människorna. Men vilket liv det skulle bli på svenska folket!

Tanken roar mig, och jag kan med en gång säga att jag inte skulle följa normalvärde-kurvan, ligga litet i överkant! Det vet jag utan någon mätning och vägning. 🙂

Informationsregistering

Det är många av oss som använder Facebook, kanske många av oss gör de olika testerna som går ut på vad jag skulle varit för någon person om jag levt för många herrans år sedan eller hur jag ser ut om 40 år osv.

Alla de här testerna tillverkas förstås inte för att någon är snäll och vill roa användarna, utan det finns en baktanke bakom dem. Nu avslöjas det också att det samlats in information om facebook-användarna och delats vidare. Det här känns som ”storebror ser dig”, har ni läst George Orwells bok ”1984? Jag läste den för många år sedan och tyckte den var osannolik, om jag minns rätt. Men det är väl där vi hamnat egentligen.

Ja, vad gör det då om folk får veta vad vi tycker om saker och ting? Egentligen ingenting, i de flestas händer, men i fel händer tror jag den kan bli riktigt farlig. Främlingsfientligheten sprider sig mer och mer över i vart fall Europa, blir nästa steg att nazismen gör intåg i våra samhällen på riktigt? Det är ett exempel på vad jag menar om information kommer i fel händer.

Idag har Facebooks grundare varit ute och bett om ursäkt och lovat skärpning. Är inte det litet väl sent? Bättre sent, än aldrig, brukar jag ofta säga i många sammanhang och visst är det så. Det är förstås bra om det stoppas, men olyckan är redan skedd. Hur reagerar du inför informationen om kartläggningen av oss människor av krafter utanför vår kontroll?

Sommartid eller inte sommartid?

Idag har vi vårdagjämning och på söndag får vi även sommartid. Ljuvliga tider, även om snön ligger kvar. 🙂

För en tid sedan väcktes frågan från regeringen(?) – minns egentligen inte varifrån, men det var från ”högre makt” i alla fall – om vi ska fortsätta ställa om våra klockor två gånger per år. Alltså till s.k vintertid och sommartid. Därefter har jag läst olika önskemål. En del har ganska stora problem med tidsomställningarna vår och höst. Andra sätter väldigt stort värde på de ljusa kvällarna. Vem ska bestämma om vad som ska bli ”vår” tid om sommartiden slopas?

Jag sätter värde på ljuset, gillar sommartiden, skulle gärna behålla den året runt. Hur kul är det när det helmörkt utanför fönstret klockan 16.00, ja, nästan redan 15.30 under december hos mig? Inte alls kul.

Om vi slopar sommartid tror jag dock inte det blir verklighet. Mest logiskt är det med ”normaltid”, det vi ofta kallar för vintertid. Då stämmer våra tidszoner över vårt klotet rent logiskt. Så tror jag. Hur tror du?

***

Jag har varit ute och promenerat i det vackra vårvädret! Underbart, även om det är litet kyligt i vinden. För övrigt blir det mest spanskapluggande idag. Ikväll är det kursdags igen. Två veckors uppehåll mellan lektionerna gör att jag tycker det är gott om tid och skjuter upp spanskan…. Tills igår… men då var det annat som pockade på. Så idag blir det hängande över böckerna, behöver repetera… 🙂 Trots allt känns det bra, jag hänger med… *s*

íHasta la vista!

Musikteater för barn

Väldig koncentration var det emellanåt i publiken när musikteatern visade ”Mamma, pappa, troll” igår. Jag var där tillsammans med mina två barnbarn som var i absolut rätt ålder för att uppskatta föreställningen.

När fina damen var på besök sjöng barnen ”Prutt i rumpan, bajskorv” och då såg fina barnen så här förskräckt ut! Sådant ville hon ju INTEEE höra!

Den den Fina damen (mamman) tröttnade på barnens tramsvisor så var det dags för (pappan) Den läskiga piraten att göra entré. Han ville trolla fram guld ur en skattlåda, men han kunde inte den hemliga koden till lådan. Han lyckades komma i lådan, men inte fann han någon guldkrona utan endast ett par små kalsonger som han satte på hjässan! Det blev inte speciellt stiligt så han försvann snabbt ut från scenen till förmån för

”Det busiga trollet” som kom indansande, busade och fick barnen till att dansa, klappa händerna och avslutade föreställningen som varade 45 minuter. Ömsom satt barnen andäktigt stilla och lyssnade, däremellan klappade de händerna, stampade i golvet, hoppade jämfota osv. En riktigt bra föreställning med mycket musik för barn mellan främst 3-5 år

Även en betydligt äldre farmor fann nöje av föreställningen som framfördes av Johan Östberg i alla rollerna 🙂

PS! Det här inlägget är skrivet med tanke på barnbarnen som var mycket roade av teatern. Nu kan de visa Den fina damen, Den läskiga piraten och Det busiga trollet för föräldrarna! 🙂

 

 

Vem uppskattar vildsvin?

(s.k free image, jag har egna bilder på tranor men är för lat att leta upp dem just nu)

Det är många som inte gillar vildsvinens framfart på jordbruksmarker, skogsmark o.s.v. På en del ställen har de grävt upp väldigt mycket, förstår markägarnas irritation. Vildsvinen ökar i antal också, som bekant.

Här på mina breddgrader har vi snö, frost och ingen vår i sikte, om man bortser från ljuset. För nu är ljuset tillbaka på allvar. När jag vaknar på morgnarna tror jag ”att jamen idag har jag väl sovit alldeles för länge”! Det är så himla ljust, tycker jag, men när jag tittar på klockan så visar det i regel något mellan 07.00-07.30.

Någon dag under den senaste tiden så läste jag i lokaltidningen att första tranan kommit till Horborgasjön som inte ligger alltför många mil från mig. Frågan var hur den skulle klara sig, men där hade vildsvinen gjort en insats, bökat upp jord så tranorna kommer åt mat och tros överleva. Sedan har jag inte sett någon rapport om tranan fortfarande är kvar där och inväntar fler kompisar eller hur den klarar sin tillvaro där vid sjön.

Idag har vi strålande solsken och drygt -6 grader minus kl 08.30. Kyligt för en trana, misstänker jag.

Sveriges skrik-TV

Är det någon mer än jag som är trött på alla dessa skrikiga TV-program? Är det inte programledare som skriker så är det någon medverkande. Nyss stängde jag av SVT1 Babbens fredagsunderhållning för att deltagare skriker gång på gång!

Visserligen hör jag dåligt, men det blir inte bättre TV för att det skriks för fulla muggar. Undrar om man måste klaga till TV-ledningen eller om det räcker att folk stänger av TV-apparaterna!?

***

Från det ena till det andra… Har ni hört talas om katter som gillar att bada bastu? Min svägerska berättade om deras katt som badar bastu tillsammans med dem, han hade gärna stannat längre stund i bastun, men efter en timmes gosande i värmen fick han allt gå därifrån. 🙂

Jag försökte ta bilden från hennes Fb-flöde på katten i ångande bastu, men se det gick inte. Hon var inte på tråden heller, annars hade hon säkert sänt över den till mig. Det hade varit kul med en bild på bastubadande katt som omväxling här i bloggen! Dagens bild blev istället på litet ”stockholmsmat”. 🙂

Tisdagskvällar går jag i regel på min spanskakurs. Den här tisdagen var läraren i Stockholm och skulle inte hinna hem. Så vi blev lediga, tar igen det kurstillfället senare i vår.

Jag bestämde mig för att gå på s.k författarafton, som i går kväll istället var översättarafton. Det var Anna-Karin Malmström Ehrling och Per Ove Ehrling som berättade om ”Systrarna Brontës värld”. De som berättade var översättarna till ovanstående bok, det var strul med mkrofonerna så jag hörde inte riktigt allt. Berättelsen om familjen Brontë räckte dock till för att intresset i publiken hölls uppe. Bittra levnadsöden, syskonen blev föräldralösa tidigt, ingen av de tre kända författarsystrarna uppnådde 40 års ålder. Det var hårda tider i England under första halvan av 1800-talet, ja, inte endast i England för den dele n.

Jag var på biblioteket i god tid, lämnade tillbaka ett par böcker jag läst ut, skulle låna högst två, tänkte jag. Jag vill ha tid för att prioritera spanskan den här perioden terminen håller på. Fyra tjocka böcker plus boken som finns på bilden ovan fick följa med hem… 🙂

Systrarna Brontë har jag hört talas om flera gånger, men ändå inte vetat speciellt mycket om. Boken ”Jane Eyre” av Charlotte Brontë har jag tummat på ibland, men aldrig lånat – förrän igår. Den fick följa med hem, en bok på nästan 600 sidor. Jag som helst vill läsa någorlunda tunna böcker! 🙂

Det blev en jättefin kväll. Sådana här berättaraftnar bjuds det på emellanåt, tror jag varit nöjd med alla jag besökt. Känner att jag fått mer kunskap, när jag går därifrån, ofta fått ett spännande levnadsöde med mig hem.