Greta-effekten

Oavsett vad man tycker om Gretas budskap så borde folk se vad hon lyckas med! Alltså att engagera folk, undrar hur många som mött och lyssnat till henne ”live”?! Visst hon upprör också, men ibland behöver folk ruskas om. T.o.m president Trumph lyckades hon nå med sitt budskap, eller om det var med sitt ”onda öga” som media får det till! Funderar vidare; i hur många hem har inte hennes aktioner diskuterats – världen över? Det är helt otroligt vilken genomslagskraft hon har…

Jag är så gammal så jag upplevde Vietnamrörelsen som drog över världen i slutet på 60-talet. Det engagerade också folk, många var aktiva, positiva, andra negativa…. Stora demonstrationer visades på TV från olika platser i världen, ja i USA och Europa i alla fall, förmodligen Asien också. Det satte helt säkert avtryck i världen – precis som jag tror att Gretas kampanj gör, oavsett vad var och en av oss tycker om respektive nämnda kampanjer. Får något så kraftig genomslagskraft så tror jag att det påverkar samhället på något sätt under lång tid. Svårt att utvärdera. Jag tror att det är bra för utvecklingen, oavsett vad kampanjerna handlar om, att folk ruskas om, väcks från sitt slumrande ”låt-gå-anda”. Engagemang behövs i samhället!

PS. Vietnamrörelsen och Greta-rörelsen är två helt olika sorters protestaktioner. Det är just engagemanget hos människor som förenar dem och att aktionerna uppstod från den unga generationen!

,

Dagen efter-trötthet

Att tröttheten kommer ”dagen efter” är ju ett känt begrepp. Idag har jag känt mig dagen efter så gott som hela dagen. Inte gjort så mycket väsen av mig, inte fått så mycket gjort heller. 🙂 Jag sov t.o.m middag någon timme mitt på dagen, trots det är jag trött och ska gå och lägga mig ganska snart. Men fick ett uppslag när jag läste Gunillas svar på en kommentar jag skrivit i hennes blogg. Bäst att skriva när blogglusten infinner sig, annars blir det förmodligen ingenting av mina tankar i ämnet.

Det här med samhällets utveckling, så snabbt det går. När jag var cirka 23-25 år, tror jag, började det snackas om att den teknik jag arbetade i på en lokal dagstidning skulle i framtiden övergå till en datoriserad variant. Dator? Vad var det, jo, jag hade nog ett hum… men vet att jag kläckte ungefär så här ”jaja, när det händer är jag gammal”. Jag blev motsagd av äldre, klokare… men inte kunde jag tro det skulle gå så fort! Inom tio år så var yrket datoriserat, i alla fall den del jag höll på med. Vi satt vid dataterminaler och utförde arbetet! Under övergångstiden behöll jag min tjänst, men började läsa in en del ämnen vid sidan om. Efter barnafödande och deltidsarbete på tidningen började jag omskola mig så småningom, valde sjuksköterskeyrket för det var jättestor brist på den yrkesgruppen! Brist på den yrkeskategorin är det även i dag, men när jag blev klar med utbildningen i januari 1991 var det början på lågkonjunkturen och då var det en massa neddragningar överallt. Snacka om hur snabbt samhället kan förändras! Jag hankade mig fram på timanställningar, sommaren 1991 blev det anställningsstopp inom landstinget och även ute i kommunerna var det neddragningar! Det var inget jag i min vildaste fantasi kunde tro när jag började med min omskolning till ”ett säkert yrke”. 🙂

Ibland fuderar jag över vilka förändringar samhället kommer att gå igenom under mina barns levnad. Hur det ser ut innan mina barnbarn går i pension, ja, det kan jag inte ens fantisera om. Kanske lika bra det 🙂

När jag sänt iväg det här så blir det tandborstning, sedan direkt i säng. Tidigt för att vara mig…

Tidig höst

Kan jag lära mig att tycka om hösten? Nja, september och oktober är helt OK, enligt mig, men det finns något i luften som säger att vi går mot mörkare och mörkare tider 🙂

Naturen går mer och mer till vila, de flesta blommor vissnar ned, men visst finns det de som kämpar emot och fortfarande visar sin fulla färgprakt.

Det är utlovat mycket regn under helgen. Passade på att ta en promenad under morgonen, var hemma innan kl 09.00 och stegräknaren visade på drygt 7.000 steg! Nog bör jag få ihop 10.000 steg innan kl 24.00!

Så dags en lördagmorgon var det inte speciellt mycket liv och rörelse i mina kvarter, ej heller utmed Vättern-stranden. Några motionärer och några som var ute och rastade sina hundar. Några bilar och så kollektivtrafiken förstås.

Hösten har sin tjusning. Men jag tror att fler än jag sänder längtande tankar till nästa vår. Hur många är det som sänder längtande tankar efter hösten i den allra första början av våren? Ja, jag vet inte, men tror inte de är lika många. 🙂

Vad gör jag när jag inte bloggar? Ja, jag har haft fullt upp. Så pass, så jag missade en sopplunch i Sensus regi där Alexandra Pascalidus var gäst! Upptäckte det igår kväll, då var det för sent! Det grämer mig. När jag arbetade hade jag superkoll på kalendern, inbokade möten m.m. Nu kollar jag den några gånger/vecka och tror jag har koll på läget! Men tydligen inte…

Nästa vecka har jag endast två aktiviteter inbokade, det ska jag nog klara av att komma ihåg! Så önskar jag TREVLIG HELG till er som läser det här!

Mumrik

Vissa politiker, kanske alla egentligen, borde få professionell hjälp med sitt tal när de blir politiker på riksnivå. Just nu lyssnar jag på Gunnar Strömmer som talar eller mumlar i radion. Jag kan inte få något sammanhang i det han säger, jag hör inte. En Mumrik.

En annan som mumlar är Morgan Johansson. Ibland hör jag allt vad han säger, andra gånger är han också en Mumrik.

Sedan finns det en tredje politiker som också är en Mumrik för mig, minns just nu inte vem det är. Tror att även det är en man, konstigt nog, för det brukar vara de ljusaste rösterna som är svåra att uppfatta när man har en hörselnedsättning.

Även om man är äldre och inte hör som i ungdomen borde man kunna förstå vad våra politiker säger. Det klagas på journalisternas tal ibland, men deras budskap hör jag och förstår även om det kanske är en del slang o.dyl. Att förstå är det viktigaste för mig.

Är det någon mer än jag som reagerat på talet, alltså inte innehållet i vad politikerna säger utan just att höra VAD de säger!?

Färgklick

Än så länge är lövträden gröna, men det känns mer och mer som höst. Idag var det till och med kyligt mitt på dagen. Tänkte faktiskt att det snart är dags för att leta fram handskarna igen!

Några färgklickar finns det dock i naturen om man har ögonen med sig. Idag ser jag bara det vackra i nyponfrukterna, (egentligen skenfrukt) men som liten var det inte så kul att få fröna nedsläppta på ryggen innanför blusen. Barnaåren var sannerligen inte idel solsken 🙂 Vet du att det inte är själva fröna som kliar utan luddet som finns runt dem? Litet ny kunskap ibland skadar inte…

Höstbild

I brist på bloggenergi så får det bli en och annan bild!

När minnet sviker

Jag gick till butiken för att köpa filmjölk och smör.

Kom hem med smörgåspålägg, bröd, bananer, mjölk och kanske något mer. Men inte filmjölk och smör. Någon som känner igen sig? 🙂

Antingen får jag ge mig ut igen eller så blir min frukost i morgon utan filmjölk och det vet ni nog alla. Frukosten är verkligen traditionell för var och en. Det är ungefär samma koncept dag efter dag.

Favoritjeansen

Mitt bloggande haltar, funderar över varför jag bloggar? Är det kul? Vad ger det mig? Vad ger det läsarna? Nåja, än så länge hänger jag med!

Idag blev det adjö till mina favoritjeans även om det tog emot! Det känns riktigt, samtidigt så känns det ganska förfärligt – trots att jag har garderoben full med kläder!

Slitna, mjuka, sköna men trasiga, så det senaste halvåret har jag endast använt dem här hemma, inte riktigt bara inom lägenhetens väggar, ned till postfacket också… 🙂

September

Jag har varit mest inomhus idag, men framåt kvällen gick jag ut på en promenad. September är en höstmånad och det har banne mig vädret koll på. För visst var det höstluft jag mötte. Tunn täckjacka och inte alltför tunna jeans var helt perfekt för promenad.

Hm, jag är inte redo för hösten, än! Är du?

Kristallen

För många år sedan gillade jag Kristallen-galan, vad jag minns. Kanske är det så att jag endast minns det jag gillade.

I år stod TV:n på och jag gillade inte det jag såg eller hörde. Det fanns en del nominerade som jag absolut inte gillar, några som jag gillar fanns också med. TV.n fick dock stå på tills en av vinnarna presenterades, en person som jag inte ser har några TV-talanger. Då stängde jag av Kristallen, insåg att dagens populära ”kändisar” inte är något för mig. Vad kan det stå för? Att jag blivit en gammal stofil? Ja, kanske det… 🙂

Var generation har sina idoler… Tänker jag tillbaka så var jag inte förtjust i de artister mina föräldrar tyckte om att lyssna till. Det är inte ofta jag hör Harry Brandelius i radion längre… men när det händer så tänker jag på min mamma som gillade honom.

Visst är det tur det finns möjlighet att få tyst på både radion som TV:n vid behov? Det finns annat som intresserar mig idag, var och en får välja det som passar som väl är.

Efter häftiga regnskurar i natt så har vi åter strålande solskensväder hos mig. Jag hoppas det håller dagen ut, i så fall blir det utomhusvistelse för mig.