Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Arkiv för april, 2018

Kidnappningen

Jag har läst Anna Schulzes bok ”Kidnappningen – en släktberättelse”. Det är en bok med verklighetsskildring, det är dottern till Ragnar och barnbarn till Daisy som skrivit den här berättelsen utifrån dagböcker, brev och muntliga berättelser hon tagit del av. En sorglig historia. Tror det berättades om de här människorna i radion på 60-talet, eller om det var ett liknande fall.

Jag citerar baksidestexten: ”När Ragnar är elva år förs han bort av sin mamma Daisy. Året är nittonhundratrettiosex. Daisy är ekonomiskt utblottad och de flesta av hennes vänner och släktingar har vänt henne ryggen. Med två havererade äktenskap bakom sig ser hon kidnappningen av sin egen son, och flykten utomlands, som ett sista desperat försök att skapa ett förhandlingsutrymme.

I Kidnappningen – En släktberättelse utforskar Anna Schulze en verklig händelse i sin egen familjs historia. Det är en skildring av en vacker, intagande men djupt självcentrerad kvinna på gränsen till nervsammanbrott. Men det är också en berättelse om Annas pappa Ragnar och hur det formar en människa att som barn bli uppryckt från sitt hem och berövad allt det man känner till – sitt land, sitt språk, sin familj.

Kidnappning är en sorts stöld, stölden av en människa.”

Jag har läst boken med stort intresse, det är levnadsöden som jag förfäras och förundras över.

 

 

Bedrägeri

Någon har tagit sig rätten att betala sin konsumtion med mina pengar! Det gillar jag inte.

Med andra ord har jag varit utsatt för bedrägeri under de senaste dagarna. Frågan är om alla vägar är tilltäppta nu. Jag hoppas det, Swedbank hoppas förmodligen detsamma. Veckan innan jag reste till Stockholm såg jag att ett belopp på drygt 7.000 kronor var reserverade, då jag inte visste vad det var för något ringde jag banken. De svarade i stort sett att om det är fel så går pengarna tillbaka till kontot efter fem dygn. Dagen innan jag reste till Stockholm hade det gått sex dygn sedan de ”reserverats”.

När jag kom hem från Stockholm så ville jag kolla vad det för något jag hade godkänt. Fann ingen summa som dragits på 7.000 kronor. Men… något som heter TURO hade gjort två olika uttag från mitt konto den 19:e april på drygt 1.000 kr vardera. Den 21:e ett uttag på drygt 6.000 kr och så den 23:e två uttag, ett på drygt 1.500 och det andra drygt 2.700 kronor. Dessutom hade tjommarna överfört drygt 1.000 kronor till mig! Inte räckte det med det, innan kortet spärrades hann ”de” ta ut ytterligare drygt 3.000. Banken kunde se att uttagen var gjorda i USD.

Polisanmälan är gjord, förstås. Funderar på när och hur de lyckats använda mitt kort, för både banken som polisen trodde att det var så det gått till. När jag slår koden så är jag alltid noga med att hålla över, ser knappt själv vad jag gör. Ja inte vill jag lära mig, nej, det handlar om att kunna förhindra liknande händelser.

Nu går jag åter en långhelg till mötes utan kort, har dock litet kontanter den här gången. En pingstafton hade mitt förra kort spärrats ”av sig självt”, då hade jag inga kontanter alls. Med andra ord, litet bättre förutsättningar den här gången… 🙂 Det här känns inte alls kul, struligt dessutom.

 

Krukväxter

Mina fönster har inte prytts med så mycket växter de senaste åren. Helt beroende på att jag varit borta så långa perioder. Nu när jag nog bestämt mig helt att jag inte ska arbeta mer så tyckte jag det var dags att göra det litet mer hemtrevligt igen. 🙂

Igår köpte jag tre nya växter, en pelargonia och två gröna växter. Lite levande växter ger liv och hemtrevnad, tycker jag. När jag väl kom hem med växterna så var det förstås det här med ytterkrukor. Krukor har jag många i olika storlekar, men så är det färgen… Jag vill ha så enhetligt som möjligt och det var inte så himla lätt. Den största växten, ja, till den får jag ge mig ut och söka en vit kruka. Det som fanns här hemma i den storleken var i terrakottafärg.

Det är inte alltid Kajsa Vargs råd ”man tager vad man haver” blir till belåtenhet!

Apropå pelargonia – en sådan har jag inte haft på många, många år, om någonsin. När jag växte upp så hade alla pelargonior och jag blev övermätt på dem. Ville inte ha. Men när f-n blir gammal… ja, ni vet. Nu har jag EN pelargonia, vill ha fler i köksfönstret 🙂

Stockholmsbesök

Att det blev ännu ett stockholmsbesök under april berodde egentligen på en sorglig händelse, en begravning jag gärna ville närvara vid. Funderade en del hur jag skulle göra, långt att åka, flera timmars resande för endast någon timmes akt. Kontaktade en vän och det passade bra att jag hälsade på henne. Det blev ett besök i Stockholm hela helgen när jag ändå var där 🙂

Fredagen ägnade vi åt Millesgården på Lidingö. Dit hade jag planer att ta mig under mina arbetsperioder, men fritiden räckte inte riktigt till för det då när jag arbetade i Stockholm. Det blev nu istället och det ångrar jag verkligen inte. Sommarväder fick vi på köpet och vilket vackert ställe! Fantastiskt vackert läge, fantastisk vacker utställning av sidenvävar. Mobilens kamera lyckas inte återge de vackra, klara färgerna, men vävarna var väldigt vackra! Sidentråden utvinns från silkesmaskens kokong, sedan har det blivit en gammal tradition borta i öster att göra vävar av silkestråden. Metoden utvecklades först i Kina för flera tusen år sedan. Det finns skickliga orientaliska vävare på plats i Millesgården som visar vävtekniken varje heltimme för de som är intresserade av att se hur det går till. Vi avstod från det och vandrade vidare ut i skulpturparken.

Genomgående för skulpturerna var att de gjorde olika former av solhälsningar om ni frågar mig. Men det är min personliga tolkning. Många var de, vissa skulpturer fascinerade mer än andra liksom den vackra utsikten ut över vattnet. Besöket där gav mig mer än jag kunde ana att det skulle göra, om jag känt lika mycket för museet om det varit blåsigt, råkallt, ja, det vet jag inte. Säkert gjorde det vackra vädret sitt till. Plus god mat och ett glas vin i solskenet.

Lördagen och söndagen räckte det med att vistas utomhus, promenera, se och uppleva Solna strand bl.a. Äta gott, umgås och ha trevligt med en väninna jag inte ser alltför ofta.  Jag hade litet tankar på att göra ett besök på Fotografiska, men avstod. De här första varma dagarna på året är så ljuvliga, det är gott nog! Behövs inte så många andra nöjen då… 🙂

Kom hem sent igår kväll och dagen idag har mest gått till att packa upp, fylla på kylskåpet och inte ha så stora projekt på gång! Under de få dagar jag varit på resande fot har naturen skiftat färg. Under resan hem såg jag att gräset blivit grönt, det var det inte när jag reste till Stockholm i torsdags! Grönt är det även i Jönköping och många fler vårblommor visar upp sin skönhet litet varstans i naturen. Det var en snabb förvandling! 🙂 Härliga tider vi har framför oss nu…

 

Påverka kommunen?

Det är stiltje i bloggen just nu. Ingen större författarlust. Inget att skriva om heller, å andra sidan har jag författarlust så finns det alltid något att skriva om. 🙂 Nu vet jag att det inte blir något inlägg i den här bloggen under några dagar då jag kommer att vistas på en plats där det inte finns tillgång till Wi-Fi! 🙂 Att blogga från telefonen vägrar jag.

Nyss komenterade jag en blogg som gav mig idé. Nedskräpningen som skedde i vår kommun när motormässan pågick har jag skrivit om, liksom efter nyårsfirande. År efter år, lika illa. Under en längre tid har jag funderat över om det skulle lyssnas till om jag tipsade kommunen om att det är dags för en ”drive” med målet ”Minst nedskräpade kommunen i landet”! Skulle jönköpingsborna ställa upp på det? Skulle det göra skillnad?

Det här med nedskräpningen vid Motormässan, liksom en del andra evenemang, ja mer eller mindre dagligdags faktiskt är jag trött på att se. Konstigt inget görs. Sedan några år är det brottsligt att kasta skräp i naturen, staden osv. Polisen var på plats på en stor parkering kvällstid när motormänssan pågick där det fanns massor med nedskräpning. Vid sådana tillfällen borde det vara hur lätt som helst att fälla en hel radda med personer för just nedskräpning. Varför anses det numer som en rättighet att bara släppa papper där de står, fimpar, glas, metallburkar eller vad de nu inte vill ha längre? Ett jäkla påfund, tycker jag.

Vad tror ni, hur stor chans är det att kommunen skulle diskutera eller köra igång en renhållnignskampanj, kanske med något kul som pris till oss jönköpingsbor om vi lyckas komma bland de fem bästa kommunerna i landet!? Fråga mig inte om vem ska döma i den matchen? Det får någon annan fundera på!

Givande konferensdag i storstaden

Igår startade jag resa mot Stockholm kl 04.45 och var åter hemma vid 22.20. En lång dag som blev en intensiv och bra dag. Stockholm mötte mig med strålande solskensväder och under min promenad till Moderna Museet där jag skulle delta i en konferens förundrades jag än en gång över hur vackert Stockholm är. Allra mest när vädret bjuder till.

Konferensen handlade om ”Otillåten påverkan”, med andra ord om hot och hat till framförallt journalister, politiker och konstnärer. Ett väldigt aktuellt ämne! När vi ändå befann oss på Moderna Museet som var medarrangörer så fick vi guidad rundvandring som var väldigt intressant. Stannade upp och fick ”tolkning” av vissa utställningsföremål som jag förmodligen inte stannat till vid om jag gått ensam. Väldigt intressant och givande! Men det kanske allra bästa och det jag mest kommer att minnas är en film som visades med olika människor som utsatts för hot och hur det påverkat dem. Om hot och hatkampanjer får fortsätta så är det givetvis ett stort hot mot vår demokrati! Bl.a berättades det att den nu så omtalade Horace Engdahl är utsatt för en hatkampanj, en grupp har bildats i Facebook där man ”hatar Engdahl”. Man kan tycka vad man vill om Horace Engdahls agerande under den senaste veckan, att han kritiseras för det är en sak, men därifrån till att driva hatkampanjer mot honom är inte OK.

Trots en lång dag igår så vaknade jag tidigt idag, steg upp vid 07-tiden och var konstigt nog pigg fram till 13-tiden. Då gav jag mig ut på en promenad och fann de första vitsipporna jag sett i år! Det var inte en enstaka, utan ganska många! Ingen kan förneka att våren har börjat smyga sig in hos oss på allvar. Ett ”tillstånd” jag älskar! 🙂

I eftermiddag blev det en väldigt skön tupplur! Inte alls dumt!

 

Förändras över tid

Jag har svårt att disciplinera mig så jag studerar litet spanska varje dag. Trots att jag är pensionär och förfogar helt och hållet över min tid! Annat var det för cirka 45 år sedan då jag arbetade heltid och studerade halvtid och strävade efter och fick toppbetyg! Då hade jag fokus på studierna under 1,5 år. Jag ägnade mig dock inte lika mycket åt det sociala livet som jag gör nu.

Men, som pensionär borde det inte vara så knepigt att studera 1 timme per dag!? Idag har jag gjort det, men långt ifrån alla dagar. Jag hänger med, ska hänga med, men får verkligen ”ta tag i mig själv” emellanåt.

Sådant är mitt pensionärsliv 🙂

 

Kris i Svenska Akademin

Det har nog inte undgått någon som vistas i Sverige just nu att det är kris i Svenska Akademin. Jag hoppas förstås att de som grupp ska ta ansvar, ta sitt förnuft till fånga att lösa sina interna problem. Inte för att jag är så insatt i deras arbete, men nog är det ett förtroendeuppdrag de åtagit sig!?

Att ha olika åsikter är sunt, men en så speciellt sammansatt grupp av ”kloka” människor borde man kunna kräva att de ska kunna finna koncensus. Det här förspelet inför öppen ridå genom att göra stora personliga utspel är förödande för deras trovärdighet, tycker jag. Horace Engdahl, borde inte han ha haft förstånd att hålla tyst i frågan? Han har tidigare varit Akademins ständige sekreterare och borde ha förstånd att inte klandra sin efterträdare! Han klandrar dessutom avhopparna för att springa till media och tala öppet om problemen. Vad gör Engdahl själv, jo, han går till media och talar högljutt ut om vad han tycker, hur dålig hans efterträdare är, ja, han sågar henne fullständigt. Kan man falla lägre?

Låt inte krisen bli långvarig eller bestående. Lös krisen inom akademin. En väl genomgången och bearbetad kris leder till en gynnsam utveckling, nytt tänkande. Det är nu upp till akademins ledamöter att visa om de klarar det förtroende de fått.

Låt inte Horace Engdahl avsätta den nuvarande ständige sekreteraren, Sara Danius!

Så tänker jag, hur tänker du?

Vårkänsla

Naturen började försiktigt visa att något börjar hända – en tussilago tittade fram. Sedan dess har jag sett många utslagna tussilagon och en hel del snödroppar, men de sistnämnda har växt i trädgårdar. Nu börjar t.o.m gräsmattor skifta litet försiktigt i grönt, knoppar börjar sjuda litet överallt om man tittar noga. Nåja, inte överallt, men på mycket.

Både i fredags som idag har jag suttit ute i trädgården, druckit kaffe och bara njutit av solens strålar. Så här tidigt på våren brukar det vara svårt att hitta någonstans där det är skönt att sitta i bostadsrättsföreningens trädgård, p.g.a kylig blåst. Men icke de båda nämnda dagarna! Ljuvligt!

Hopp om grönare och skönare tider vankas…

Hornborgasjön 2018

Igår hade vi ett underbart vårväder i mina trakter, kanske i hela Sverige?

Jag och en väninna gjorde en utflykt till Hornborgasjön för att titta på tranor. Upptäckte att där fanns väldigt många svanar också, för visst är det svanar, alla de vita fåglarna? Oavsett fågelart så är det en mäktig känsla att stå där, bland alla andra människor, och bara titta och lyssna till fåglar i sådant stort antal.

Tranorna räknas varje dag under den här perioden de mellanlandar vid Hornborgasjön för att sedan fortsätta sin resa norrut. Igår var det ”störning” i räkningen men drygt 15.000 tranor tror jag säkert var på plats, med tanke på de närmast föregående räkningar. Lågt räknat.

Jag hade behövt ha stativ med mig för att få riktigt tydliga bilder.

Solen sken, mat fick de här, jag tyckte att tranorna borde fått lust att dansa! Men inte en enda trana bjöd upp till dans. Har aldrig lyckats att få se någon storslagen trandans, men antydan till dans har jag sett flera gånger. De gångerna trodde jag att vädret inte var tillräckligt vackert, för ofta är det kallt, småruggigt, litet regn i luften. Kanske vill de ha dåligt väder för att dansa? inte vet jag. Oavsett dans eller ej, så är det mäktigt att uppleva så många fåglar på plats.

Vid ett tillfälle måste det ha varit något som oroat tranorna, för de flög upp i stora flockar. Vi spånade om de hade kommit överens om att nu drar vi norrut. Men de kom tillbaka efter en kort stund. Det kanske var ett ”träningspass” tänker en ovetande människofigur. 🙂

När vi hade sett oss mätta på tranorna så reste vi hemåt igen med ett par stopp. Ett för att handla i ”Falbygdens Ost”, där vi köpte knäckebröd och ost. I den butiken finns så mycket läckerheter så väninnan och jag konstaterade att det var tur att vi inte tog någon korg. Vi hade bara våra händer att hålla varorna i. Med korg hade vi nog plockat på oss mer än vi gjorde nu…

Därefter gjorde vi ett stopp för att få litet mat i magen. Det smakade bra. En trevlig vårutflykt blev det!

 

 

Etikettmoln