Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Vävarnas barn

vävarnas barn

Per-Anders Fogelströms bok  ”Vävarnas barn” är utläst och jag kommer att låna nästa bok i serien så snart jag är hemma i Småland igen.

Vävarnas barn är en skildring från den andra halvan av 1700-talets Stockholm, då vår huvudstad var liten, smutsig och fattig samtidigt som frihetstidens framgångar var verklighet för de bättre bemedlade. Läsaren får stifta bekantskap med den fattigaste befokningens levnadsvillkor, de som måste finnas för att landet skulle bli rikt. Sveriges förste professor i nationalekonomi, Anders Berch, uttryckte det som ”fattigt folk är landets rikedom”. Vad hade de fattiga att välja på? De måste ha mat för dagen för att överleva och för att klara det var de tvungna att arbeta. Ungefär 10.000 av totalt 70.000 invånare vid den tidens Stockholm är det som är bokens huvudpersoner.

I boken får vi stifta bekantskap med Johannes och Maja Krohn och deras barn, Per och Sofia. Johannes var manufakturarbetare. Det var vidriga förhållanden för arbetarna. De hade inga rättigheter, bara skyldigheter. Maja och Johannes stretar på för att få mat för dagen och för att fostra barnen till att bli lydiga samhällsmedborgare. Per klarade sig bra, han var en energisk och vetgirig ung man, fick chans att lära sig läsa vilket tillhörde ovanligheterna. De fattiga ansågs ”med modersmjölken uppfödda till arbete och elände” och därför olämpliga att skola eller ge ett bättre liv.” Att kunna läsa och skriva öppnade möjligheter till ett lättare och bättre liv för Per och hans familj. Sofias liv blev inte lika enkelt, hon var en ung kvinna som hade svårt att foga sig i allt, samtidigt som hon hade ett hjärta som ömmade för de svaga och utstötta. Det senare skulle föra henne till straffarbete på spinneriet där förhållandena var så dåliga att de flesta inte kom levande därifrån.

Boken kan läsas som en berättelse om enskilda människors levnadsöden, för den historieintresserade finns det så mycket mer att hämta. Fogelström har lagt mycket arbete på att få fram fakta i hur de fattiga i senare delen av 1700-talets Stockholm kunde ha det.

Betyg 4,5 av 5 möjliga.

Kommentarer till: "Vävarnas barn" (11)

  1. Jag gillar verkligen denna serie och böckerna är så läsvärda!

    • MinA drömmars stad och böckerna därefter har jag läst tidigare… men dessa tre är en ny bekantskap för mig. Absolut läsvärda.

  2. Själv läser jag just nu ”Norrlands Akvavit” av Torgny Lindgren. Med stor behållning.

  3. Allt var minsann inte bättre förr. Minns att jag läste nån av böckerna i den serien i högstadiet. Berördes redan då av människornas livsöden och förhållanden. Tack för recensionen :)!

    ~ Maria ~

  4. ”Fattigt folk är landets rikedom”…
    Kapitalet förnekade sig inte på 1700-talet, det gör de inte idag heller!
    Tänker bland annat på bankdirektörerna som roffar åt sig flera miljoner kronor i bonuslöner.
    ”Vävaren barn” verkar vara en läsvärd bok.

  5. Fattigt folk är landets rikedom var tänkvärda ord och borde vi nog tänka på lite mer även idag. Utan jobbarna stannar vårt land. Alla kan inte sitta bakom skrivbord men alla ska ju ha bra arbetsförhållande oavsett. Intressant boktips måste jag säga. Dum fråga men tyckte du den var lättläst?

    • Tja… i början tyckte jag nog att beskrivningen av manufakturarbetarnas arbetsuppgifter var för detaljrika och ointressanta. Det ligger så långt ifrån dagens arbeten. Samtidigt så fick man inblick i hur tungt det var för dem och deras utsatthet. Andra hälften var mer lättläst, tyckte jag. Men som alltid, smaken är väldigt oika… Hur som helst en serie som inte enbart är påhittad utan även en hel del historia om arbetarnas liv…. Det är inte precis det vi fick så stor inblick i under vår skoltid. Inte jag i alla fall…

  6. Förra året, när jag gick så många promenader, och under semestern … då lyssnade jag igenom hela serien av både ”Vävarnas barn” och ”Mina drömmars stad” … och många fler. (Du kommenterade det inlägget jag gjorde då 😀 )
    Jag älskar de här böckerna. Vävarnas barn har jag läst 1 gång och lyssnat på 1 gång, men ”Stad-serien” har jag genom livet läst 2,5 gång och lyssnat på 1 gång.
    Kram

Lämna ett svar till Lollo Avbryt svar