Jag skriver om mitt liv och en del funderingar som "huvudkontoret" levererar

Barbariskt

Jag bryter endast bloggstoppet tillfälligt. Det beror helt på att jag läst Dick Harrisons bok om ”Henrik VIII” och behöver lufta mina tankar ;-). I den berättas det förstås om hans kvinnor men även om hur lätt det var att utfärda diverse dödsdomar. Det var en himla tur att jag inte var kvinna i England då när det begav sig.

Ett straff som jag strax ska citera har jag funderat över, ja, inte själva straffet men hur människorna då tänkte. Hade de det vi idag kallar för empati? Jag vill tro att människan i sig är sig ganska lik över tid, att det mer handlar om vad som ansågs normalt, accepterat av samhället. Att känslor som empati har funnits i människan under århundraden.

År det som jag antar, hur kunde man då acceptera tortyr? I och för sig så behöver vi inte se bakåt, tortyr finns även idag i många länder… Den ena tanken leder till den andra.. även i vårt samhälle skjuts det, oprovocerat våld förekommer, män anser att de har rätt att aga sina kvinnor – skillnaden är att det inte är acceptera av vårt samhälle eller sker i varje hem…. Ja, jag ska inte krångla mig vidare i mina tankegångar inför öppen ridå… 😉

Nu till citat i Harrisons bok:

”Både Francis Dereham och Thomas Culpeper ställdes inför rätta den 1 december, anklagade för högförräderi. Utfallet i rättegången var inte svårt att räkna ut, och de avrättades nio dagar senare. Däremot var det stor skillnad i procedur. Culpeper kom undan med halshuggning, ett jämförelsevis milt straff, medan Dereham blev hängd, dragen och fyrdelad. Hanging, drawing and quartering, som straffet heter på engelska är känt sedan 1200-talet och blev standardstraff för manliga förrädare i England år 1351. Det var sedvanligt grymt: först drogs den dömde till avrättningsplatsen, sedan hängdes han genom långsam strypning, men utan att döden tilläts inträda, varefter han togs ned till marken. Könsdelarna skars bort, kroppen sprättades upp och inälvorna drogs ut för att brännas i den dödsdömdes åsyn. Slutligen dödades personen genom halshuggning och kroppen styckades i fyra delar, vilka skulle sättas upp till allmänt beskådande i olika landsändar. Huvudet utgjorde en femte del, som placerades på en påle, i regel mitt i London. I Derehams fall hamnade huvudet på London Bridge, där även Culpepers huvud spikades upp.”

(Ur ”Henrik VIII” av Dick Harrison, sid 126)

Det straffet är så grymt så jag tror att fler än jag har svårt för att tänka tanken ut…. Hur kunde man tillåta att något så barbariskt kunde vara vedertaget av samhället?

Tur att mänskligheten har utvecklats en del i alla fall…

Kommentarer till: "Barbariskt" (14)

  1. Karin Eklund sa:

    Jag förstår att du behöver lätta på ”trycket” efter läsningen av det grymma straffet. Barbariskt, fruktansvärt. Jag tror inte att man saknade empati men barbarer har det alltid funnits och finns fortfarande även om vi i våra länder upplever att vi har kommit lite längre på vägen. Tänker ofta på den far som någonstans inte alltför långt ifrån oss, bara Europa emellan, lät begrava sin dotter levande, sittandes i sin grav medan bröderna skötte jobbet att skyffla sand över henne medan mamman som såg på. Bara för ett par år sedan eller så. Helt ofattbart grymt bara för att någon är fanatiskt troende på något som anses som det enda goda. Fy F-n räcker inte långt för hur jag känner när jag läser sådant. Vi lever fortfarande med medeltiden nära inpå oss. De som utför liknande är inte empatiska människor, de är förstörda människor.
    Ha det bra Mia!

    • Ja, så samt- Tror att öven stening av kvinnor förekommer med samhällets godkännande i vissa länder. Det är i samma klass med det du berättar om. Världen är grym, eller mer riktigt, människan är en grym varelse.

      Tack för din hälsning Karin!

  2. Det känns som om vidrigheter av många slag kan (kunde) förekomma p.gr.a. att människor i stort sett har tagits ifrån rätten till eget tänkande. Jag menar, när rädslan och förtrycket från någon (de styrande eller någon enskild individ) är så stark så att det blir en sanning. Förr spelande säkert demoner, onda andar och religiösa ”sanningar” stor roll. Det blir en form av hjärntvätt…
    Tänker bl.a. på alla oskyldiga kvinnor som har bränts på bål här i vårt eget land. Och inte alls för så länge sedan.
    Men jag vill tro att världen har blivit bättre. Visst finns ondskan kvar, men förhoppningsvis inte på samma sätt och lika mycket som tidigare.

    • Ja, trots allt var det nog hemska straff förr. De här båda männen hade haft sexuellt utbyte med hans hustru. Den som fick lindrigast straff hade haft det innan hon börjat umgås med Henrik VIII och den mannen som fick det här vidriga straffet hade umgåtts mycket med hustrurn efter giftermålet. Om de hade sexuellt utbyte av varandra är det nog ingen som vet, men troligen då de umgicks mycket, bl.a på nätterna.

  3. Vad roligt att du är tillbaka även om det bara är tillfälligt.
    Tack för dina tankar om boken. Förstår av det du citerar att den är ”grym”. Jag har inte läst den och just nu känner jag mig lite tveksam men vet ju att tillvaron var grym och straffen hemska på den här tiden. Och så var det tyvärr på många platser runt om i världen. Tänkte också på Sverige och all grymhet som fanns även här-
    Och visst kan vi glädjas åt att mänskligheten till viss del utvecklats. Men mycket är kvar att göra.

  4. Kära nån vilket fruktansvärt straff. Om jag vetat att jag skulle få ett sådant straff för något, så hade jag säkerligen inte utsatt mig så att jag behövt bli straffad. När det gäller detta ämne så finns det hur mycket tokigheter som helst.

    Trevlig söndag!

    • Nej, det borde skrämt bort varenda karl, kan man tycka, att idka älskog om det inte var inom egna äktenskapet. Den man som ”bara” halshöggs, han visste inte ens att kvinnan skulle gifta sig med kungen!

  5. Barbari fanns väl lite varstans fram till kanske 150 år sedan men sen har väl det skett en positiv utveckling åtminstone i västvärlden, barbari finns ännu kvar i delar av världen men vi är väl på rätt väg iallafall.
    Människan är väl dock ett djur i grunden, men vi jobbar på det.

    Ha det fint.

  6. Fy så hemskt. Håller med om att det inte går att föreställa sig liknande tortyr, eller hur man måste var skapt för att kunna göra något sådant med en enda levande varelse.

    Men jag lämnar det och går till trevligare tankar.

    Även jag har varit lågaktiv i bloggandet under en längre tid. Lusten finns inte riktigt, men jag har försökt notera saker med inlägg då och då för att i första hand använda bloggen som minnesarkiv. Blev glad att se din hälsning hos mig, så jag berättar det för dig genom att återgälda besöket med en titt in här.
    Önskar dig ett riktigt gott nytt år. 2021 har alla chanser att bli bättre än 2020.
    Kram ❤

    • Tack! Som du kanske sett har jag slutat blogga, eller om det endast är ett uppehåll jag gör – det får framtiden avgöra. Hur som helst, en liten bloggrunda gjorde jag idag! Slöardag har det varit för min del…

      • Jo, jag såg det … men jag inbillar mig att du bara tar en paus. Ibland kan det nog vara bra att göra det.
        Kram

  7. Tillönskar dig en god fortsättning på nya året.

    Ha det underbart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: